Jaha, så var det ikonen Ernst Wigfors tur att avslöjas som hemlig stöttare av Nazityskland. Överraskad? Nej, inte ett dyft. SVT hade förresten kunnat låta sin julserie om Selma Lagerlöf handla om hennes undanglidande inför samma land. Fast SVT tyckte att det var mer spännande att göra något kittlande på hennes sexuella läggning förstås. Och här skrev jag om hur Nazityskland fick svenska flottans stöd.
söndag 15 februari 2009
12 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Intressant artikel om Selma, jag rekomenderar verkligen länkningen till inlägget om henne, och därifrån länken till Schlaugs shela recension av en biografi om Lasgerlöf. Mycket läsvärd!
SvaraRaderaLove N
Det går just nu inte att komma in på den sida, där Birger skriver om flottan.
SvaraRaderaMen det är viktigt, att även den marina transittrafiken av tyska soldater och utrustning blir bekantgjord, inte bara tågresandet.
Medan de tyska militärtågen var lätta att beskåda för den svenska allmänheten, var det svårare att upptäcka de transporter som ägde rum sjövägen. Därför tigs det om dessa än idag, trots att de var omfattande, kanske till och med värre, än transiten per järnväg.
Nu avvaktar vi Birgers redogörelse i denna rysare.
N
Vill först säga att jag på intet sätt försvarar stödet till Nazityskland.
SvaraRaderaHandlandet måste dock ses i ljuset av den situation som rådde den aktuella stunden.
Då var det antaglingen ingen som trodde att Tyskland skulle förlora även andra världskriget. Sverige ville helt enkelt hålla sig väl med en kommande segrare.
Antag att usanerna om några år inte bara fråntas världsherraväldet utan även avslöjas som de stöddisar de är mot de små länderna. Då skulle antagligen de som nu hjälper USA hamna i dålig dager.
Det är lätt att i efterhand lägga en moraliserande mantel över händelserna då Sverige befann sig i en verkligt knivig situation. Vi kan ju heller aldrig få fram vad som verkligen hände. Inte behöver vi heller gå tillbaka till den tiden för att hitta tvivelaktigt agerande. Det förekommer även i dag, mitt framför näsan på oss!
SvaraRaderaLätt att sitta med facit i hand.
SvaraRaderaIstället för att narra de som aningslöst följde med strömmen ( som de flesta av oss gör varje dag) kan man lägga betoningen på att buga , bocka och beundra de som hade insikten men framförallt modet att gå sin egen väg. Som Elin W. Var det inte någon på GP som hade kurage ?
Det, som fick Hitlers Kriegsmarine att välja Kalmarsund och vår skärgård upp till Ålands hav, var en händelse strax innan.
SvaraRaderaEn tysk flotteskader på väg hem med sårade soldater från den finska fronten hade nämligen förirrat sig in i det svenska minbältet vid Ölands Gräsgård en dag sommaren 1941. Tre fartyg, varav en färja, ss Preußen, minsprängdes vid det tillfället. KA-soldater förlagda vid Segerstad fyr på Ölands östra strand deltog vid räddningen av de överlevande, samt tog hand om ilandflutna döda.
Enligt legenden, ställdes eskaderchefen inför krigsrätt vid ankomsten till Tysklnad, anklagad för fylleri, och avrättad.
(På stranden står än idag ett minnesmärke, invigt av Hitlertysklands marinattaché tillsammans med prisessan Sibylla, medan svensk militär hedersvakt inramade akten.)
Efter denna minolycka bestämdes, att färdvägen skulle flyttas långt in på svenskt vatten. Varje vecka gick de av Kriegsmarine chartrade fartygen t/r mellan tysk och finsk hamn. Kanoner, stridsvagnar mm, samt utvilade soldater fraktades norrut, och sårade söderut.
Vid inträdet på svenskt vatten halades den tyska örloggsflaggan och en handelsflagg tog dess plats. All militär personal hölls då under däck, arrangemang beställda av Stockholm.
(Vid ett tillfälle glömde dock en uppe på däck övande musikkår att gömma sig vid passagen av sundet, till de på stränderna solande badgästernas muntra förvåning.)
Fyra svenska stadsjagare samt svensk lots eskorterade denna trafik, detta av två skäl. Man skulle se till att tyskarna höll sig inom anvisad farled. Man skulle givetvis också skydda gästerna mot t.ex. ryska ubåtar. Den svenska marina närvaron markerade, att det var Sverige som hade ansvaret.
Det är en sak, att Sveriges regering kände sig tvingad gå Hitler tillmötes (det kanske rent av var klokt att göra så). Men, det är en helt annan sak, att samma sosserörelse visar sig ovillig att efteråt tala om detta!
Är det möjligen för att lättare kunna pika Vänsterpartiet för att dess föregångare flörtade med Sovjet?
(Källor: KA-soldater som var med. Pressuppgifter, bl.a. ur Barometern.)
Erik: Jo, Elin Wägner var mycket tidigt ute när det gällde kritik av Nazityskland. Till sin fd man Johan Landquist skrev hon redan på tidigt 30-tal:
SvaraRadera"Ja, naturligtvis är jag orolig för att du går in för Hitler och fast jag känner igen din impulsivitet kan jag ändå inte begripa det.
Förutsatt att han vore sådan som du skildrar honom, så ger han ju även i denna skildring tydligt intryck av att vara en tredje klassens diktator. Hans premisser är felaktiga (rasläran), hans metoder felaktiga (judeförföljelserna), hans mål suddiga, hans inspiration är hatet och lidandet. Jag förstår inte, att enbart hans skicklighet i propaganda skulle kunna göra honom till ett geni. Det är ett lidande för mig att du hyllar honom…".
Anonym 17:43 - Intressant, tack för den sammanfattningen.
Sverige har aldrig gjort upp med nazismen. Vi hade tvångssterilisering till och med 1976 var det inte så?
SvaraRaderaOch nu med denna högerregering - som får sverigedemokrater som vågmästare i nästa val?
Man hör stöveltrampen - antiintellektualismen frodas, demokratin avskaffad i och med Lissabonfördraget.
Hur kan förresten Miljöpartiet gå i allians med socialdemokraterna som ratificerat Lissabonfördraget?på trots mot bl a LO-medlemmarna och stora delar av sin väljarkår.
Den ratificeringen är ju inte ens legitim.
EU-kritik.se har gjort en granskning och kommit fram till att fyra rättigheter som finns orubbligt inskrivna i vår egen författning saknas i Lissabonfördragets s k "rättighetskatalog".
Dessa fyra är 1. Skydd mot hemlig avlyssning 2. Skydd mot åsiktsregistrering 3. Skydd mot godtyckligt frihetsberövande 4. Rätten att delta i demonstration på allmän plats.
Och det är just dessa rättigheter som kränks i och med datalagringsdirektivet, FRA-lagen, europeisk arresteringsorder m fl.
Alla utom demonstrationsfriheten är tummade på, något som kanske också snart kommer - med anledning av extremvänsterns och "extremhögerns"(dvs nazisternas) återkommande våldsamma sammanstötningar.
Vidare säger vår grundlag att mer makt till EU får inte överföras med mindre än att rättighetskatalogerna överensstämmer, och det gör de alltså inte på dessa fyra avgörande punkter.
Därför kan ju inte ratificeringen som i tysthet ägde rum i riksdagen den 20 nov 2008 anses legitim.
Dessutom bör den enligt en mängd statsvetare, jurister och eu-kritiker ses som en grundlagsändring, där har Lagrådet varit för släpphänt. För att beslutsprocessen skall kunna anses legitim skulle egentligen riksdagsval med EU-debatt i valrörelsen hållits mellan två likalydande beslut med kvalificerad majoritet.
Att överföra riksdagens makt till regeringen - eller ännu värre till ett par ministrar som beslutar åt oss i EU - exakt på det sättet grep Hitler makten i nazityskland på 30-talet, i och med att riksdagen i Tyskland överlämnade sin makt till regeringen med ett enkelt beslut med tvåtredjedels majoritet.
Tyskland är ju det land som i kraft av sin storlek vill bestämma över alla i EU.
SvaraRaderaEric Sercher undrar om en tidningsman i Gbg hade kurage.
SvaraRaderaJo, han hette Torgny Segerstedt och var redaktör på Göteborgs Handels- & Sjöfartstidning, vill vi minnas.
N
Till Anonym:
SvaraRaderaJa, angående Tyskland... ja, där kanske finns tendenser till tvångsupprepning, men jag tror nog att Frankrike är de som går i bräschen den här gången.
Dock får man säga till Tysklands försvar att deras domare i författningsdomstolen, som just nu håller på med en granskning av Lissabonfördraget, bl a med hänsyn till prövning mot deras grundlag och då även Europakonventionen som bygger på FN:s mänskliga rättigheter. Förutom att de skrattar ut fördragets undermåliga formuleringar så ställer de sig frågan:
-Är inte detta ett hot mot friheten?
För övrigt den som i Tyskland begärt att Lissabonfördraget skall prövas mot deras grundlag är ingen mindre än son till von Stauffenberg - den officer som försökte döda Hitler i ett attentat 1941.
Förlåt - attentatet mot hitler utförde von Stauffenberg 20 juli 1944.
SvaraRaderaBer om ursäkt.