P C Jersild meddelar att skåningar med dialekt borde översättas med textremsa. Utan att lägga mig i detta, så kan jag ändå inte låta bli att tycka till på samma tema...Dramaten borde lägga textremsor på en del av sina aktörer. Det var omöjligt att höra vad man pratade om i torsdagens nästan amatörmässiga föreställning av Drottningens juvelstycke.
Vi gick i pausen. Och var inte ensamma om det.
Inte vet jag om sommarteater är lite simplare, man räknar väl med att lantisar skall komma på föreställningen... Men inte fan räcker det med att låta scenen snurra flera varv i minuten för att imponera ens på människor från, det stockholmarna kallar, landsorten...
Haha! Rolf Skogkund hörde inte jag ett ord av! Pröjsa en kvarts tusenlapp per person,bortkastade pengar.
SvaraRaderaDet stämmer, att kvalitén på tal-ljudet i teve har dalat.
SvaraRaderaDels dränks talet av den bultande musikbakgrunden, dels har en del nyhetsuppläsare en svag talteknik. De läser för fort (orden nästan hoppar bock över varann), de betonar på fel ställen och de låter ljudstyrkan falla brant mot slutet, så lyssnaren missar delar av budskapet. Ett exempel på detta är Anna Lindmarker. Som kompensation, ser hon istället trevlig ut.
Exempel på motsatsen är Lasse Bengtsson, som läser i lagom takt, formar orden tydligt och betonar på rätt ställen. Han är ett föredöme!
Skånskan är svår för icke skåningar att hänga med i, såvida det inte är den lundensiska varianten.
När Sverige rövade till sig Skåne, satte en försvenskning igång, men den avsåg främst prästernas predikningar. Allmogen fick behålla sin skånedanska tillsvidare.
Den som vill veta, hur skånskan lät innan landskapet föll i Sveriges klor, kan lyssna på bornholmskan. Enligt de sakkunniga, ska Bornholm och Skåne ha haft ungefär samma mål.
SvaraRaderaFöredställningen du tar upp var en stor besvikelse. Urdålig! Dramaten borde skämmas! Nu har jag tre gånger blivit djupt besviken på Dramaten, en gång till så går jag aldrig dit mer.
SvaraRaderaJa nog är väl så att man saknar
SvaraRaderasådana som artikulerade som tex
Toivo Pawlo.Och pauseringarnas mästare Ernst Hugo Järegård som
kunde vara tyst en lång stund
och så explodera i blixtsnabb
replik.han kunde ju till o med beskriva en knappt lutande skidbacke så att det blev intressant.Eller Ostkaka!
Visst skriks de väl lite väl mycket på teatrana numera?Eller är man gammal själv o bara minns
de bra som dessa?
hälsningar Janne m i Götet
Pelle Jersild har rätt i att ljudkvaliten många gånger är dålig i svenska program och filmer.För övrigt är han patetisk tönt som kritiserar dialekter.Övervägande befolkning har ju inte rikssvenska som mål.Det här är nog bara ett sätt för P C Jersild att synas för att kunna sälja mer av sinna övervärderade böcker!
SvaraRadera