Var på seminarium igår. Om ekofeminism. Tankesmedjan Cogito presenterade en skrift i ämnet. Gudrun Schyman, Anna Jonsson och Lotta Hedström samtalade. Den sistnämnda är också författare till skriften.Samtalet brände inte till. Men fullsatt var det. Visserligen i en mycket liten och trång lokal, men ändå. Flest kvinnor. Tre män. Maria Abramhamsson, från Svenska Dagbladets ledarsida, var där. Väntar en drapa endera dagen. Glad att hon är kvinna. Så jag slipper skämmas å mitt köns vägnar.
Skriften presenteras som en introduktion av ekofeminism. Det sades att den upprört en och annan inom den gröna rörelsen. Det förstår jag inte. Men det är mycket jag inte förstår.
Ekofeminism för mig är detsamma som Elin Wägner, men hon ges bara några få rader i skriften. Trots att hon var den första tänkaren som vävde samman ekologi, feminism och pacifism till det som sedermera, femti år senare, skulle bli grön ideologi.
Elin Wägner var dessutom en gigant som författare. Hon var den gröna urmodern. Skändligt behandlad av den gröna rörelsen, vars huvudfåra tycks alltmer försjunken i elitistisk bitterhet och tungsinne än sprudlande av lust, engagemang och jävlaranamma. Kan man inte få hjärtan att brinna, lyckas man inte heller förändra något. Så enkelt är det. Elin får mitt hjärta att brinna. Några citat:
”Soldaterna besprutar sina fiender med kulor, lantmännen sina med kemiska lösningar…”
”Inte ens om vi simmade i bruksartiklar, skulle vår längtan efter ett rikare liv bli tillfredsställt…”
”Jag levde inne i en för mig osynlig byggnad, konstrikt sammanfogad av lagar och förordningar, som männen plitat hop under århundraden, och där de bodde med oss.”
”Det är lättare att slåss än att tänka, lättare att vara hjälte på gammalt vis,än en modern hjälte…”
”En fågel värnar sin egen bur om den tillhör en gammal burfågelsläkt…”
”Kupper och erövringar underlättas när trådarna är samlade i en hand och med ett grepp kan flyttas över i en annan”.
Vill du läsa mer så hittar du en essä, tidigare publicerad lite varstans, här
Bilden förestället inte den aktuella skriften från Cogito, utan är en bild från verkligheten.
Så roligt att du tar upp Elin Wägner! Hon är ju tyvärr glömd av de flesta just eftersom hon vare sig var socialist eller liberal.
SvaraRaderaBäste Birger Schlaug. Jag har inte tidigare besökt så många bloggar men låt mig få säga att du har gett mig två glimrande timmar denna förmiddag.
SvaraRaderaSven Fagerström, Stockholm
Ingrid! I somras så var det en riktigt bra utställning i Julita, där ju Fogelstad finns, om elin och de andra kvinnorna. Något kommer säkert att bli av nästa sommar också. Välkommen då!
SvaraRaderaSven! Roligt att du finner det värt att lägga ner så mycket tid på bloggen. Tack!
Underbara citat!
SvaraRadera