måndag 17 januari 2011

Hoppsan, TT missade Lillemets

TT skickade i slutet av förra veckan ut en artikel om vilka som kandiderar till att bli språkrör för Miljöpartiet när Maria och Peter avgår i vår. Två män, och fem kvinnor berättades det om. Men det gick lite väl fort för nyhetsmakarna, det var några timmar kvar på nomineringstiden och i sluttimmarna dök plötsligt Annika Lillemets upp som kandidat. Något som också SvD missat i dagens tidning.

Lillemets vilja att ställa upp måste betraktas som en smärre chock för partiets nuvarande ledning. Framför allt därför att valet av språkrör därmed allt tydligare inte bara handlar om person, utan än mer om politikens innehåll.

Lillemets är nämligen en outsider som är en insider. Sitter både i partistyrelsen och riksdagen. Och valdes till etta på riksdagslistan i mitt hemlän (Östergötland) - förmodligen tack vare sin radikalitet. Ja, radikal och radikal, om jag förstått det rätt så gillar hon De grönas partiprogram mer än den politik som partiledning och riksdagsgrupp fört de senaste åren. Således en verklig insider, om man ser till partiet, men en outsider, om man ser till den politik som partiet fört de senaste åren.

Sänkt arbetstid och kritik av tillväxtsamhället är några av profilfrågorna. Lillemets var dessutom en av dem i de grönas riksdagsgrupp som vägrade ställa upp på uppgörelsen som MP gjorde med Reinfeldt om Afghanistan häromsistens - skrev en bra DN-debattartikel om det.

Efter många år som kommunpolitiker på toppnivå (Linköping) inser hon, enligt en intervju för Svenskt Näringsliv, att det är problematiskt med vinst som drivkraft i vården och skolan.  Jag bockar, för det var aldrig meningen att MP:s vurm för friskolor skulle omfatta också vinstjagande bolag... Aldrig någonsin! Det är en av de mest absurda omtolkningar av politiken som de senaste åren skett i partiets nuvarande ledning.

Politiskt vägval
Det är helt uppenbart att det inte bara är person MP:s kongress har att ta ställning till när det gäller språkrör, det är lika mycket en fråga om vad i partiets politik som kommer att betonas. Ska partiet fortsätta att anpassa sig för att smidigt kunna återgå i blockpolitiken inför nästa val? Ska partiet betona eller tona ner frågan om sänkt arbetstid. Just Lillemets fick t ex skriva en enskild motion (tillsammans med Valter Mutt) i riksdagen för att få upp den fråga som tidigare varit en grön profilfråga! 

Ska man aktivt kritisera konsumtionssamhället och jakten på tillväxt? Eller ska man fortsätta, som under de senaste åtta åren, tona ner frågan? Ska man öppna upp för att svensk trupp skall både fortsätta och utvidgas till Afghanistan - eller ska man återgå till en politik byggd på mer av nedrustning och  icke-vålds-principer?

Som avdankat språkrör vet jag att partiprogram kan tolkas och presenteras på olika sätt, man kan välja prioriteringar och sätt att argumentera. Man kan som språkrör välja att retoriskt utgå från grön ideologi när man argumenterar - något som nästan helt försvunnit de senaste mandatperioderna. Begreppet "grönt" har avideologiserats trots alla års arbete med att skapa en ideologisk plattform som står ovanför den endimensionella rödgröna skalan. "Grönt" har reducerats till en fråga om natur, och partiet har därmed gått de gamla partierna till mötes.

Man kan tro på idén om friår, som är en djupt ideologiskt förankrad fråga utifrån en grön syn på människan som individ och samhället som kollektiv - Lillemets skrev en motion till riksdagen, men det blev ingen partimotion! - eller man kan tona ner och skämmas för idén som Peter Eriksson tycks göra enligt en intervju i Riksdag och Departement. Den nämna motionen - som Lillemets starkt ideologiskt pläderade för i riksdagsdebatten - skrevs även under av språkrörskandidaten Åsa Romson.

Hur som helst: Intressant blir det. På den kvinnliga sidan kandiderar en rad jätteduktiga politiker, med olika framtoning och, som det tycks, med olika värderingar.

Mikaela Valtersson, som bland annat chefen för Timbros medieinstitut Roger Poirier Matinsson talade varmt för i senaste Nyhetspanelen, är nog huvudfavorit, inte minst eftersom partiet fått nya medlemmar som kanske gillar den mer anpassade politiken istället för den som formellt är formulerad i partiprogrammet. Valtersson har varit en av de skickliga motorerna i det "nya" mer anpassad, eller om man så vill harmlösa, Miljöpartiet.  Mikaela skriver här om sin kandidatur på Newsmill.

Bodil Ceballos, som bland annat jobbat för en av partiets skickligaste politiker, Inger Schörling, i Bryssel innan hon blev riksdagsledamot, presenterar sig här på Newsmill. Jag har lärt känna henne som den som brinner för migration och globala rättvisefrågor, lite samma profil som Gustav Fridolin kan man tycka. Fast mer försiktig i sin retorik.

Gunor G Ericson lärde jag känna när jag var aktiv i Miljöpartiet i Sörmland, hennes profil är hälsofrågor och hon var den som, under våra år tillsammans i partistyrelsen, höll koll på varenda beslut - ibland kändes det som hon  hade koll på varenda bisats. Många år i landstinget i Sörmland, där hon kanske fick leva med ett och annat som fanns kvar i regionpartiets första landstingsprogram som jag var gravt inblandad i. Här skriver hon på Newsmill om varför hon vill bli rör.

Åsa Romson har varit djupt engagerad i Stockholmspolitiken och var också med en vända  i rikspartiets ledning redan då jag var språkrör. Minns henne som starkt miljöengagerad. Åsa har en blogg som jag följer med intresse. Skriver här på Newsmill om sin kandidatur. Mot henne talar, har jag förstått, att hon precis som både Gustav Fridolin och hans utmanare Joakim Pihlstrand-Trulp bor i Stockholm. Andra menar att hennes utbildning (miljöanknuten) utgör ett bra komplement till Gustav.

Tina Ehn - sitter i kulturutskottet i riksdagen - har även hon dykt upp på scenen. Engagerat inte minst i jordbruksfrågor. Jag känner henne inte alls, mer än att jag förstår att det är modigt att ställa upp som kandidat.

Akko Karlsson, engagerad karismatisk och verbal outsider som inte sitter i riksdagen men har några år i partistyrelsen. Hon är den jämte Annika Lillemets som tycks känna starkast för vikten av grön ideologi och samhällskritik. Presenterade sig på Aftonbladets debattsida under rubriken Att leva är mer än att konsumera. Träffade henne första gången i höstas då jag vara på en föreläsningsturné i Kalmar län, bland annat i Miljöpartiets regi. 

På den manliga sidan finns, förutom Gustav, Joakim Pihlstrand-Trulp, som har skrivit fyra intressanta och läsvärda blogginlägg om varför han kandiderar. Dessutom har han i ett debattinlägg i Aftonbladet redovisat sin kandidatur. I likhet med några av de kvinnliga kandidaterna tar han avstamp i frågor som är system- och strukturförändrande: sänkt arbetstid och konsumtionskritik. Han nämner också min baby - grön skatteväxling - vilket ger guldstjärnor i min gröna bok...:-) och driver ett klassiskt grönt resonemang om indefiniering och utdefiniering.

Gustav Fridolin blir vald, vilket också hans motkandidat ödmjukt påpekar, men lär få finna sig i att hans utmanare kommer att få fler röster än de flesta förståsigpåare tror. Gustav är kompetent, har massor av erfarenhet trots ganska låg ålder, och är den som skall efterträda Maria Wetterstrand som grön fixstjärna. Det låter kanske larvigt, men ett parti som haft en av Sveriges mest populära politiker som frontfigur lär behöva växla över till någon som medierna är införstådda med att de gillar och respekterar fullt ut redan från början... Annars blir glappet för stort, medierna börjar jämföra med hur bra Maria var. Maria avgår i tid för att dessutom inte hinna hamna i medielogikens motreaktion på temat "hon var bättre förr". Den man lyft har man behov av att så småningom såga. Gustav presenterade sig i Expressen, på ett sätt som bara Gustav kan.

Hur nytt är partiet bland gräsrötterna?
Anders Wallner, som kandiderar till ny partisekreterare, påpekar på sin blogg att partiet fått åtskilliga nya medlemmar sedan partiprogrammet skrevs och att språkrör som håller fast vid "gamla" gröna ståndpunkter kan få problem.

Detta är ett påpekande som verkligen låter sig göras. Den till blockpolitiken anpassade politik som MP fört de senaste åren har förmodligen uppskattats av dem som nu valt att bli medlemmar, medan de som ogillat att de gröna suddat ut sin profil kanske lämnat partiet. Ett nytt parti, om man ser till politiken, har därmed vuxit fram. Ett parti som tycks acceptera den rådande världsbilden snarare än att skapa opinion för att förändra den. Mikaela Valtersson hade aldrig kunnat bli vald till grönt språkrör ens för fem år sedan, idag är det fullt möjligt.

Exempel på den nya de-facto-politiken finns i bland annat detta inlägg i riksdagen. Det vill säga i en tid när allt fler internationellt pekar på att miljö- och klimatfrågan bara kan lösas genom att minska konsumtion och arbetstid berättar MP:s ledamot (Mikaela) att partiet inte alls vill göra det som Anders Borg påpekar: sänka arbetstiden. Mikaela, som är en skicklig politiker och en tung medlem i den innersta kärnan, driver naturligtvis ingen egen politik, utan har givetvis fått godkännande av majoriteter i både partistyrelse och riksdagsgrupp för de positionsförändringar som skett.


Kan man vara språkrör utan att sitta i riksdagen?
Kan man vara språkrör utan att sitta i riksdagen? Erfarenheterna är inte goda, men mycket har hänt sedan detta skedde senast - läs gärna om det i Backspegel, del. 7 och 8.

Det avgörande är kanske ändå  inte om man sitter i riksdagen eller inte, utan hur man kommer in i de inre cirklar som bildats av tjänstemän och enskilda politiker. Denna inre cirkel har formats av de avgående språkrören. 

Självfallet är det en tuff uppgift att ta sig in, men en nödvändig uppgift om man vill förändring. Det är förstås enklare att ta över om man redan är inne i maktens sfär, om man varit med att utarbeta den politik som partiet de facto driver och som man nu vill överföra till ett nytt partiprogram som i så fall kommer att ha ganska lite gemensamt med partiets tidigare program.

I den inre cirkeln existerar inte, som det tycks efter analys av valrörelsen, krav på friår, sänkt arbetstid eller ens grundläggande grön konsumtions- och tillväxtkritik. Därför behövs det förändring, om inte det gröna partiet skall cementeras som ett harmlöst parti, om än trevligare än sossarna, för fortsatt cementering av tillväxt- och konsumtionssamhälle. 

Att efterträda Maria - och att vara ett grönt svar på Obama
Det är för övrigt ingen lätt uppgift de nya språkrören får. Att efterträda Maria är att jobba i uppförsbacke. Maria avgår medan hon ännu har den gröna glorian kvar, och att efterträda innebär att i medierna jämföras. Jag vet hur det är, jag efterträdde Per Gahrton efter valet 1985... Att efterträda en ikon är inte lätt...:-)

Gustav får det inte heller lätt, han får samma problem som Obama. Alla som gillar honom utgår från att han har samma idéer som de själva, man bygger sina egna drömmar på Gustavs axlar. Därför kommer många att bli besvikna när det visar sig att Gustav inte alltid tycker som man själv. Nåja, allt det där vet förstås Gustav, och är det någon som kan klara av det så är det han. Hans inställning till den fördummade blockpolitiken låter befriande - han tycks, till skillnad från nuvarande språkrör, inse att politik inte bara består av det parlamentariska hantverket utan också av opinionsbildning. Var det något som upplevde att ens klimat- och miljöfrågan lyftes av MP i senaste valet? Nähä. Och det trots att partiet hade en av Sveriges mest mediala politiker i fronten!

Vem som blir spåkrör avgörs på kongressen. Och där kan mycket hända. Förra gången partiet bytte rör så anmälde sig den vinnande manliga kandidater samma morgon som kongressen inleddes...
(Några tillägg i texten har gjorts 23 mars - bland annat fanns inte Tina Ehn med i orginaltexten)

61 kommentarer:

Fred Lane sa...

Kan verkligen Fridolin bli ett bra språkrör för det nya Miljöpartiet?

Kanske borde han satsa någon annanstans, där det går att föra fram en riktigt grön politik.

Anonym sa...

Nu har både Birger och Anders Wallner gjort genomgångar av vilka språkrören är på sina bloggar. Båda värda att läsa. Anders har varit språkrörssekreterare i många år och vill nu bli partisekreterare.

Anonym sa...

Intressant analys. Håller tummarna för Lillemets.

/Jocke

Anonym sa...

Vad står Fridolin i frågan om friår och sänkt arbetstid? Han finns inte med på motionerna. Är det av tekniska skäl eller politiska skäl?

Bo V Herlin sa...

Tack för de intressanta och viktiga synpunkterna och informationen! Särskilt intressant för mig som har ena foten till vänster och den andra i det gröna men gärna skulle vilja att det var allra grönast till vänster. Medan vänstern har problemet att den fortfarande associeras med centralstyrd planekonomi (utan att ha några tydliga alternativ) tycks de gröna ha svårt att förstå hur problematiska kapitalismens tillväxtkrav verkligen är. Kanske den enda hållbara lösningen på problemet är lika röd som grön: en demokratisk icke-kapitalistisk marknadsekonomi med en stabil välfärdssektor som kraftfullt tar itu med miljöproblemen men också ger stort utrymme och stöd för lokala initiativ. Jag söker efter sådana alternativ på min blogg, bvherlin.blogspot.com .

Osunt sa...

Gustav ska bli den mediala fixstjärnan, men på vilket sätt kommer han att driva grön politik? Kan / vill han växla upp till en mer utmanande linje där MP blir mer än bara en grön nyans?

Anonym sa...

Miljöpartiets informationssektion tycks i alla fall tagit ut friår eftersom det fortfarande inte finns ett formellt pressmeddelande på deras hemsida om vilka som stället upp!

Anonym sa...

PÅ vilket sätt kommer man att välja språkrör? Utslagningsomröstningar tills det bara finns en kvar som får mer än 50 procent av rösterna?

Anonym sa...

Så där ja – nu kan mp-skutan åter få grön styrfart.

Wetterstrand sa häromåret att varken hon eller Peter har vad som krävs för att få ut det gröna budskapet om konsumtion/arbetstid. Men i Annika har vi en kandidat som kan.

Annika i riksdagen - se anförande 123 – rakryggad grön politik:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2010/11:9

Anonym sa...

10:51 - inforamtionssektionen tycks ha tagit dubbelt friår!

Går man in på mp´s hemsida för att hitta pressbilder är varken partistyrelse eller riksdagsgrupp uppdaterade med aktuella kanidater sedan nästan två år tillbaka!

Lillemets finns varken med i PS:
http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=166286

...eller i riksdagsgrupp:
http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=166287

Anonym sa...

Jodå 11:11 det är visst uppdaterat, du har kommit in på en gammal sida:
http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=167088

Anonym sa...

Vem var det som anmälde sig på sittande kongress och blev vald? Peter??? Eller hur menar du?
R.A.

Anonym sa...

Vilken förordar Schlaug själv? Det framgår inte helt klart. Att det inte är Valterson förstår jag, men i övrigt? Det måste väl varit ett sänke att Timbro vill se Valterson? Om man vill ha det så var det väl konstigt att man gick ut och sa det i teve!

Anonym sa...

Kommit in på en gammal sida? Jag har kommit in på en sida som mp har liggandes ute. Se fliken Press högst upp till höger på mp.se.

Göran Hådén sa...

Anonym 10.53: språkrör och partisekreterare kommer att utses genom Instant Runoff Voting (IRV). En förklaring av IRV finns här: http://hallplatshaden.wordpress.com/2010/05/08/irv-basta-valsystemet

Anonym sa...

Skulle Lillemets väljas, då kanske MP delas mitt i tu.

Sedan kan man väl fråga sig, hur begåvningar, som är det gröna trogna, orkar vara med i ett parti som dagens MP.

Gt

Anonym sa...

Hej, jag tror stenhårt på Akko som är precis det som Birger skriver, det vill säga verbal och karismatisk. Men hur fungerar det med en okänd utanför riksdagsgruppen och en känd (Gustav) som sitter i riksdagen och får ta alla partiledardebatter etc. blir inte allt medialjus på Gustav medan Akko försvinner hur bra hon än är? Och är det bra ur jämställdhetsperspektiv?
Hur resonerar ni kring detta?
vilse i partikakan

Gävle sa...

Den sansade och kloka Bodil vore bra som komplement till den unga och högljudda Fridolin!

Anonym sa...

Onödig debatt här. Det kommer ändå bara att bli Gustav av alltihopa och det vinner ni på när sossarna dammar av någon gammal partikuf.

Anonym sa...

Gustav Fridolin finns med som officiell representant för Steg 3! Det gör inte någon av kvinnorna. Står GF för det som Steg 3 står för?

Inger sa...

Åsa Romson for president!

Anonym sa...

Hur låter dom? Hur ser dom ut i teve? Är dom tydliga? Ingen vet mer än den lilla skara som sett och hört dem i aktion. Hur ska vi andra kunna veta?
Roger Eriksson

Anonym sa...

Roger: Annika Lillemets är ett vinnande kort i det du efterfrågar, vilket självklart är ett måste. Att sitta med vinnande åsikter utan förmåga att lansera dem på ett säljande sätt är inte mycket värt. Då kan man vara hur slipad man vill. Annika är verbalt skicklig och besitter en genuin samling egenskaper av såväl hårdvara som mjukvara som jag vill påstå är få förunnat.

Anonym sa...

11:37 - jodå, Lillemets är med i Steg 3:

http://www.steg3.se/vilka.html

Anonym sa...

Konstigt det där med artikeln i SvD för jag mailade journalisten Mellgren i morse och sa att han hade inte fått med alla kandidaterna.Så här svarade han:

"Tack men den infon fick jag inte igår trots att jag pratade med ansvariga"

MVH

EW

Anonym sa...

Birger står högst upp på Åsa Romsons länklista på hennes blogg. Det avgör valet för mig för det är en bra varudeklaration. Åsa till språkrör!

Birger Schlaug sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Fråga till EW: Menar du att det är en konspiration på gång?

Anonym sa...

Vi skiter i stadgar och medlemskap och röstar på Maria och Birger och sedan bildar vi regering efter nästa val.
Rebell

Anonym sa...

Svar till 12.20. Nej, det får vi väl hoppas att det inte är. Tyckte dock att det hela var märkligt och att det inte verkar stämma med Birgers text. Det är väl också bra att ALLA kandidater får plats i media, i den mån det går.

EW

Michael sa...

Se hur sossarna och de andra partierna kämpar med att försöka lansera gammal fallfrukt om och om igen (i form av människor och politik). Det går inte så bra eller hur? När det gäller Moderaterna så går det bra just nu men hur kul uppfattas dom om ett par år? Att köra samma meny och samma föreställning fungerar ett tag men blir i längden enformigt. Folk tröttnar.
Om MP tar chansen har dom ett guldläge. Plockar vi in ett par fräscha språkrör som vill, och kan, driva grön politik istället för att förvalta den gamla gråa blir vi helt unika som parti i Sverige.

Anonym sa...

11:19

"Det måste väl varit ett sänke att Timbro vill se Valterson?"

Mm, om man som miljöpartist inte hör varenda varningsklocka ringa måtte man vara grönt stendöv...

Anonym sa...

Är det ändå inte himla trist att spekulationerna om de kvinnliga språkrörskandidaterna är så centrerade kring huruvida de 'skulle passa bra med Fridolin'? Fridolin är poppis nu, men man verkar glömma att Maria W växte med uppgiften och att den kvinna som väljs förhoppningsvis kommer göra detsamma... Tycker iaf det är trist att man utgår ifrån Fridolin och söker kvaliteter hos de kvinnliga kandidaterna utifrån en 'Fridolin-ram'. Hela jämställdhetsidén med ett manligt och ett kvinnligt språkrör har fallerat i diskussionerna kring detta språkrörsval. Gillar dock att Birger mer skriver om vad de kvinnliga kandidaterna vill, och inte enbart om hur de skulle passa ihop med Fridolin (även om dessa funderingar skymtar i Birgers inlägg också).

Anonym sa...

Det är ett par som väljs! Och hur trist det än är så behöver mp Gustav, och han blir dessutom vald. Så då måste man väl förhålla sig till detta, även om jag förstår vad 13:25 menar. Det är trist med nödvändigt. När Birger Schlaug valdes i sin återvändo 1992 så hade han, enligt vad han skriver på den i inlägget relaterade Backspegel, krav på att de två skulle väljas i par. Men kongressen valde att välja dem en och en, men hänsynen och behovet av Birger gjorde att man ändå valde ett språkrör som skulle kunna fungera ihop med honom. Det lär ha varit en upprivande kongress! MP hade åkt ur riksdagen 1991 och skulle ta sig tillbaka och det innebar nog att man tog mycket stor taktiskt hänsyn till valet om jag läser både på och mellan rader. Tips: Läs Backspegel för att få lite historia inför det här valet som nu skall ske i vår!
Åsa (ej Romsom och ej Domeij)

Anonym sa...

Att Fridolin väljs till rör, det är sant som amen i kyrkan.

(Eller ska det heta amen i Nordkorea?)

Anonym sa...

Roger, här kan du höra och se Annika Lillemets tala i riksdagen:

http://www.riksdagen.se/templates/R_ExternalPage____3383.aspx

Hennes tal handlar om friåret. Med den nu färska mediadebatten om arbetslösa i regeringens Fas 3, kan det inte bli mer tydligt vilket parti som bedriver en relevant arbetsmarknadspolitik... Eller parti och parti. Vissa medlemmar, t ex Annika.

Nej, jag är inte jägare sa...

Spelar ingen roll vilka som väljs. MP lär knappast ändra sig i någon större utsträckning. Deras anti-landsbyggdspolitik och förakt för oss som bor utanför storstäderna lär fortsätta.

Anonym sa...

Fridolin gillar inte att vi sitter på läktaren och tror oss veta bäst, eller hur menade han?

Rusken sa...

För den som minns borgerliga ledarskribenters uppdrag från sina chefer och regeringshögkvarter om att "krossa Wetterstrand" i valrörelsen, borde det vara ganska självklart att de nu fått uppdrag att lyfta fram Waltersson, vilket väl går under uppdraget "gör mp meningslöst". Det är skrattretande hur journalister i alla medier nu tävlar om att pränta in att Waltersson "är favorit".

Ja för dem uppenbarligen, men jag har inte hört någon enda i partiet föreslå henne. Inte för att hon skulle sakna kompetens, hon har säkert många kvalitéer, men hon har ju framför allt gjort sig en karriär som förhandlare och kompromissare i bakgrunden vilket inte direkt kvalificerar för språkrörets uppgifter att föra ut den gröna politiken.

Dessutom har hon ju det emot sig att hon är ekonomisk talesperson och hur viktigt ekonomi än är, så är det ett verktyg och inte mål i sig vilket de ledande partierna i dag gjort det till. De gröna bör utmana detta genom att välja en kandidat som har profilerat sig på centrala gröna värden.

Underskatta inte landsbygdsrösterna!

Anso sa...

apropå nya medlemmar och partiprogrammet: Varför utgår du, som Anders, ifrån att de nya medlemmarna inte har förmåga att läsa partiprogrammet och ta ställning till sitt medlemskap utifrån det?

Jag vet många som alltid varit sympatisörer som gått med den senaste tiden eftersom de insett situationens allvar, samt att alliansen för oss i helt fel riktning, och därför nu känner att de måste ta sitt demokratiska ansvar och bli partimedlemmar.

Jag har ärligt talat inte hört någon som gått med den senaste tiden för att partiet skulle vara "utslätat".

MP har dessutom en alldeles för hög andel högutbildade för att de inte skulle mäkta med att läsa ett partiprogram i den organisation de söker medlemskap i...

Anonym sa...

Rusken, jag skriver under på varje bokstav.

Anso, instämmer. Anders inlägg i frågan gör mig både förbryllad och matt. Mp känns alltmer som en överblommad maskros som blåser bort vid minsta vindpust... Ingen jordad politik där inte...

Birger Schlaug sa...

Anso, tja, jag kan väl tänka mig att om medlemsskaran ökar kraftigt under en period när partiet inte driver frågor som partiet drev tidigare så gillar ganska många nya medlemmar den politik som förs.

Mitt resonemang hade en hake till: den inre cirkeln av politiker och tjänstemän driver den "nya" politiken och har gjort så länge, vilket innebär att det blir tungt att komma in som rör för att förändra tillbaka till något som den inre cirkeln tidigare förkastat. Det finns ett motstånd att bryta ner - hade cirkeln bara bestått av politiker som blivit utbytta vore det inget problem, men nu består cirkeln också av handlockade tjänstemän med anställningstrygghet.

Jag tror inte heller att Mikaela blir vald.

Robert Stenkvist sa...

OT.
Med risk för att vara tjatig Birger. I dag hade Jägareförbundet satt upp stora plakat på hissarna i ledamotshuset om jägarexamen. Detta är magstarkt. Varför säger inte MP ett pip om detta, på alla år? I stället är det en "främlingsfientlig" SDare som reagerar. Något är allvarligt fel här.

Helene sa...

De enda som har hela listan på vilka som kandiderar är riksvalberedningen. Först när dom gjort sin beredning och lagt sitt förslag och förankrat det med alla kandidater, så kommer det presenteras en officiell lista på kvarstående kandidater.

De vi vet kandiderar är de som själva öppet berättat om det.

Anso sa...

jo, Birger, jag förstår hur du resonerar. Men jag menar att man också kan se det på det sättet jag redovisade ovan: att folk som tidigare varit passiva, nu tagit steget. C och S ideologiska kollapser ska nog inte heller underskattas. Många sympatiserar ju med MP-politik men har av tradition haft ett annat första val.

Sedan, inte minst viktigt: Man får vara rejält lomhörd om man inte ska ha märkt miljö- och klimatfrågan de senaste åren, även om den inte lyftes i valrörelsen. Det kan vara ett naturligt uppvaknande hos folk som inte av nödvändighet måste leda till en bekräftelse av "nya" gröna gentemot "gamla".

Hoppas därför att vi, liksom de tyska gröna, efter en lågmäld period stiger fram igen och putsar upp fjädrarna... det behövs i det ideologiska vakuum som ett sönderfallande S utgör i båda länderna.

Anonym sa...

Jag tog och lyssnade på Lillemets tal om ekonomisk politik i riksdagen.

Hon var ju lysande faktiskt. Så det verkar finnas gott om goda kandidater som kvinnliga språkrör i MP.

Billy Larsson

Anonym sa...

Ska vi försöka vara ärliga så är det inte så starkt damlag som ställer upp! Romson är superakademisk, Akkos debattartikel i Aftonbladet ger intryck av en kandidat som använder en väldans massa ord för att säga väldigt lite, Gunvor G. Ericson är nog en duktig politiker men saknar karisma, Bodil har karisma men är en dålig debattör, Lillemets ligger på en ytterkant liksom Mikaela och ingen av dem kan samla partiet. Det är verkligen inte så att bara därför att en massa miljöpartister går ut och lanserar sig som lämpliga ledare så har man det så mycket bättre än såssarna där folk i alla fall har självinsikten att inte springa ut i medierna och prata om hur duktiga de är. Skrytpartiet de gröna?

F.d. kansliråtta sa...

Tack för Backspegel! Fantastiskt fint och intressant

De Tystas Röst sa...

Tack för en mycket bra och intressant genomgång av MP/kandidater, Birger!

Fridolin tror jag blir utmärkt som språkrör (och det har jag trott sedan flera år tillbaka).

Jag ska ta och kommentera detta/MP i mitt nästa blogginlägg.

God fortsättning!

Anonym sa...

Vilka ställer upp som partisekreterare? Ser gärna en kort presentation av dem med. Alla nämner Anders Wallner, men det måste väl finnas fler kandidater?

Birger Schlaug sa...

Tyvärr kan åtminstone inte jag kommentera de som kandiderar till posten som partisekreterare. Jag har inte arbetat med någon av dem, inte ens träffat dem mer än väldigt ytligt vid några korta tillfällen.

Anonym sa...

Birger, jag trodde nog mer om din grund i din gröna ideologi. Nog borde du kunna skilja en grön radikal från en kommunist med miljöintresse?

Anonym sa...

Vem är kommunist med miljöintresse?

Anonym sa...

Svar på senaste kommentar: Lillemets!
Fridolin må vara liberala, men Lillemets är kommunist.

Anonym sa...

Nej, jag är inte kommunist. Min mamma var en av dem som tvingades fly när Estland invaderades av Sovjetunionen. Vad min släkt i likhet med så många andra människor, både de som lyckades fly och de som blev kvar, fick genomlida, har påverkat mig starkt. Jag avskyr förtryck, oavsett vilka krafter som utövar det, liksom orättvisor och maktkoncentration.

Annika Lillemets

Anonym sa...

Det finns folk som anser att Sovjet inte var kommunistiskt mer än till namnet.

Marx hade aldrig velat ha det så som Sovjetunionen blev, säger de som anser sig vara riktiga kommunister.

Anonym sa...

Denna artikel går runt i MP-land kan jag försäkra dig om!
Säffle Hilton

Anonym sa...

Politisk kompetens borde vara det som avgör när man väljer ledarepersoner, om nu ett parti verkligen vill få igenom sin politik. Utan tvekan talar detta för att Mp borde välja Mikaela Valtersson. Hon är en av de mest kompetenta politikerna i det här landet.Övriga kvinnliga språkrörskandidater är de facto hästlängder efter och kommer om de skulle väljas att bli svaga skuggor till Fridolin... = försvagat Miljöparti....

Anonym sa...

13:57
Politisk kompetens borde avgöra skriver du. Och den ideologiska förankringen? Kan det inte vara bra om ett grönt språkrör bedriver grön politik? Tror mp har fått nog av Valtersons röda politik:

http://schlaug.blogspot.com/2011/02/per-gahrton-ryter-till.html

Lillemets är en given efterträdare till Wetterstrand.

Anonym sa...

Hoppsan, Schlaug missade Ehn

För visst är det så att Tina Ehn också kandiderar. Eller har jag fel nu?

Birger Schlaug sa...

Anonym 02:25 - Ja, det är riktigt, det framkom långt senare att hon också ställer upp. Det är minst sagt beklagligt att partiledningen inte sett till att alla namn kom ut i samma stund som nomineringstiden till valberedningen var avslutad.