För tjugo år sedan skulle ett gäng miljöpartister för första gången delta i riksdagens högtidliga öppnande.Vi hade drivit en tuff valrörelse med hård kritik av jakten på ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion, vi hade drivit frågan om sänkt arbetstid och minskad materiell förbrukning. Och faktiskt redan då: avveckling av fossila bränslen och satsning på den nya tekniken.
Hur skulle vi nu klara riksdagen? Skulle det bli början till slutet eller inledningen på en historisk utveckling?
Det var frågor jag tog upp på DN-debatt den 3 oktober 1988. Jag skrev:
Hur illa partiet än tycker om det kommer fokuseringen till stor del att ske just på riksdagsgruppen. Kommer den att falla ner i riksdagens dvala och protokollsdöd eller orkar den hålla elden brinnande? För det är eld som behövs. Visionerna måste hela tiden fylla hjärta och hjärna. Hur många har elden?
Ska partiet våga stå för den radikala ekologiska grundsynen som medför ganska kärva beslut: ökade bensinskatter, minskad materiell förbrukning, minskad varuomsättning, minskad bekvämlighet (just du skall börja sortera dina sopor, kånka returglas, ta ett personligt ansvar). Eller ska "ja-men-så-kan-vi-inte-säga-"-mentaliteten ta över? Ska den smygande anpassningen börja?
Det gäller att brinna inte bara för miljöfrågorna - utan också för fördelningen och viljan att ge människor makt över sina liv.
Och det gäller att minnas att den som pratat offentligt i tio minuter utan att någon blir förbannad eller upprörd - den har inte sagt just någonting. Strömlinjeformade politiker har vi ingen nytta av. De gröna utmanar etablissemanget Det kan bli obekvämt. Men det är nödvändigt.
Det handlar om att skapa och väcka opinion - inte att flyta med. Det handlar inte om att värna marginalväljare, vi skall driva grön politik.
Ja, bara döda fiskar flyter med strömmen.
SvaraRaderaBirger. Du var redan 1988 en "klärvoajant", en person med klarsyn. Du anade kanske, att denna profetia skulle besannas?
Ändå orkade du ställa upp.
Orkar du en gång till?
Gröna tankar
Nästan äckligt förutseende.
SvaraRaderaJag kan konstatera att Mp fortfarande lever och är de enda som har en ständigt närvarande ideologi. Visst knuffas den undan ibland men den är inte borta.
SvaraRaderaInsamling av sopor har blivit norm. Inget parti förordar sänkt bensinskatt men det är bara mp som vågar föreslå ordentliga höjningar. Med friår, flyktingamnesti, skatteväxling, artdatabank, trängselskatt och storsatsning på biologisk mångfald har Mp förändrat samhället i grön riktning.
Du Birger har varit med under lång tid och är det fortfarande, trots att du inte är medlem.
Vi är en del av etablissemanget men vi har fortfarande kraft att ifrågasätta det rådande.
Arbetstidsfrågan har visat sig svårgenomförd. Inte ens när en så varm anhängare som Birger var språkrör och gjorde uppgörelser med Göran Persson så lyckades normalarbetstiden sänkas. Konsumtionsfrågan är intressant. Idag har inte inställningen förändrats i partiet. Dessvärre vågar vi inte föreslå kraftigt höjd moms eller högre tullar mot låglöneländer. Det är vad som krävs.
Jag tycker mig ändå se att samhället innehåller fler och fler ifrågasättanden av konsumtionssamhället. Jag hoppas vi kan bidra till att den miljöbelastande materiella konsumtionen pressas tillbaka till förmån för tid och tjänsekonsumtion.
Om vi får makt och inflytande nästa mandatperiod hoppas jag vi kan bidra till att steg tas mot ett förbud mot vapenexport; stopp av motorvägsbyggnad, könsneutrala äktenskap, avveckling av kärnkraftverk, kortare arbetstid för föräldrar, storsatsning på kollektivtrafik och en utfasning av fossila bränslen.
Tack till dig Birger och alla ni andra som för 20 år sedan lyckades ta in Mp i riksdagen.
Kramar/
Magnus Johansson
Partistyrelsen
Schlaug visar här med övertydlighet vad det är för slags samhälle han eftersträvar. Det är knappast ett människovänligt samhälle. Grunden för hans svartsyn är att han fått för sig att det råder brist på materia och energi i världen. Det gör det inte. Den modell för utveckling som han förkastar leder tvärtom till en allt bättre tillvaro för allt fler människor i världen.
SvaraRaderaMan kan också fundera över tillsammans med vem eller vilka han skall genomföra sitt projekt. Har han över huvud taget några supporters, utöver en handfull okritiska tillbedjare på denna blogg? Vem eller vilka uppnår godkänd livsstilsstandard i Schlaugs universum? Och skall han själv kontrollera efterlevnaden?
Projektet är enligt min mening dödfött. Synd bara att han kastar bort sin intelligens på det.
Kloker, grejen är inte att vi måste hålla med Birger på varje punkt, det förnämliga med den här mötesplatsen är den vitala diskussion som ständigt förs med progressiva förtecken. Magnus, vässa det där med avveckling av reaktorerna till "avstängning av 2-3 reaktor under kommande mandatperiod", så är jag med. Och stopp för militära äventyr i fjärran land som inte står under FN-kommando. Var står partistyrelsen i dessa kärnfrågor idag, undrar nog många medlemmar? Även jag, och jag är fortfarande kvar ombord på skutan. / Hinke
SvaraRaderaBirger behövs som motvikt, som grön kompass, i mp. Under åren som språkrör så kunde han såväl driva radikal opposition som opinionsbildning som föra realpolitiska kompromisser i land. Idag har vi nog mest av den sorten som klarar det sistnämnda och därmed förlorar mp ett av de ben som ett grönt radikalt parti måste stå på.
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaNär man läser Magnus Johansson blir man mörkrädd om hur snabbt man anpassar sig. Miljöpartiet håller på att bli ett miljöförbund till socialdemokretrna. Han försörjer sig säkert på politik och är beroende av det för att försöja sig - han strävar efter makt för att försörja sig.
Robban
Varje organisation genomfår en närmast standardiserat utveckling. Det gäller förstås även miljöpartiet som ju har mer än ett kvarts sekel på nacken. Man stagnerar, mognar, alltmer av det ideella försvinner och man blir arbetsgivare och allt mer försvarare av sin organisation snarare än de idéer man grundades för. Det gäller allt från Konsum och LRF till miljöpartiet. Denna utveckling är oerhört svår att förhindra och inlägget Birger Schlaug gjorde redan 1988, bara sju (?) år efter det att partiet bildats, visar att medvetenheten om detta var stor hos grundarna.
SvaraRaderaMicke
Birger är väl en av de få som alltid varit rebell. Rebeller fyller sin plats, men i miljöpartiet som regeringsbildare skulle han inte fungera. Rebeller är entreprenörer, inte förvaltare.
SvaraRaderaMänniskan är fri, endast när hon leker.
SvaraRadera(Schiller)
Gröna tankar
”Miljö numera en fråga för alla partier”
SvaraRaderaLäs i Helsingborgs Dagblad 6 oktober
http://hd.se/ledare/2008/10/06/miljoe-numera-fraaga-foer-alla/
Ja, men poängen med det gamla
SvaraRaderaMp Original var väl, att det ville omskapa samhällsstukturen i miljövänlig riktning, medan andra partier bara talade om miljö, utan att kräva någon större ändring av vanorna.
Det var ju heller inte så konstigt. De visste ju, att allt som skulle innebära mer besvär, skulle betyda partiets haveri vid nästa val.
Rätt fick de. Ty vart tog gamla Mp vägen?
Gröna tankar
Vart tog gamla Mp vägen? frågar signaturen Gröna tankar.
SvaraRaderaDet förhåller sig nog på det viset att gamla Mp är kvar, men det är inte lika synligt längre mot den bakgrund som vuxit fram under de senaste decennierna. Övriga partier, offentliga förvaltningar, näringslivet, ja hela samhället har ju tagit åt sig av miljötänket. Vi har ett helt annat samhälle i dag än då miljöpartiet bildades, 1988. Sedan är det ju så att det kommer alltid att finnas människor som Birger Schlaug som anser att man inte gör tillräckligt för miljön. Alltid. Ty vad är tillräckligt? Vår miljö är ju ingen färdig eller statisk tingest som det gäller att skydda mot allt som kan förändra den. Både miljön och människans samhällen är dynamiska världar där nyckelorden är förändring, anpassning och ömsesidighet. Därför blir jag alltid mycket förvånad över Schlaugs tvärsäkra förkastelsedomar.
Jo nu finns det inte längre något blockobundet parti i sverige som vågar ifrågasätta konsumtionssamhället. Jag tycker att det fortfarande behövs ett sådant. Hur ser du på det Birger skulle du kunna tänka dig att jobba för att försöka starta ett grönt parti en gång till nu när det förra blivit kidnappat av socialdemokratin?
SvaraRaderaDet bistra sanningen är nog att den ekonomiska eliten håller på att köpa upp våra politiker, precis som den gjort i USA.
SvaraRaderaNu gäller för politiker här som där att bävra för välbetalda reträttposter, och då måste man leverera först.
Det är ju inte bara de politiska partierna som skaffat sig amerikanska spin doctors. Den ekonomiska eliten går också på kurs i USA, och har så gjort länge.