Det var en gång för länge sedan en politisk debatt om lönearbetet och dess värde.
Man funderade över om inte alltför mycket lönearbete stod i konflikt med livskvalitet och om det inte inskränkte alltför mycket på människans frihetsrum och möjligheter att bygga sociala relationer i sitt privatliv.
För nu fanns det ju så mycket nya möjligheter. Genom robotisering, datorisering, automatisering, effektivisering och rationalisering... Vi skulle ju alla kunna dela på vinsterna som den nya tekniken gav, och vi skulle alla få möjlighet att sänka arbetstiden. Vi skulle kunna jobba mer deltid. Livet skulle bli rikare.
Men så blev det aldrig. Tvärtom. Kanske satt en liten jävel bakom örat på de som hade makten och viskade: vad kan folk inte hitta på om de får en massa fri tid? Så på 80-talet gjorde man allt för att "skapa sysselsättning". Smaka på begreppet! Du skall sysselsättas som barnen på dagis...
Så småningom hittade på att den offentliga sektorn minsann bara skall finansieras genom skatt på människors arbetstid, inte genom skatt på produktionen. Efter några år blev den där tanken lika självklar som om det vore en naturlag. Man hade fått alla att tro att välfärden - skola, vård, omsorg och trygghet - krävde att vi skulle jobba lika mycket som förr trots all rationalisering, automatisering, datorisering och effektivisering. Det där med sänkt arbetstid var bara dumt, fick man till och med LO att säga. Ja, till och med Kommunal och Handels tyckte att det var dumt att inte arbete heltid. Senaste veckan började den sista bastiljonen att falla: några tunga miljöpartister berättade för världen att vi inte skulle klara klimatfrågan om vi inte arbetade mer. Visserligen mot den mesta forskningen, men vad spelar sådant för roll?
Lag om att normalarbetstiden skall vara 40 timmar uppfattas som god marknadsekonomi. Skulle den sänkas till 30 timmar så beskrivs det som planekonomi. Vad 45 timmar skulle vara har vi aldrig fått svar på...
Det är bäst, tänkte de som makten har, att alla fås att längta efter att få arbeta. De måste lära sig att de kan köpa mer saker om de sätter barnen på dagis hela dagarna så de kan jobba mycket mer. Så därför hittade man på det där med maxtaxa. Sen hittade man på det där nya fina ordet: utanförskap.
Hur mycket socialt liv man hade, och hur mycket goda saker man än gjorde, så levde man i det kalla och otäcka utanförskapet om man inte hade ett lönearbete.
För att vi alla skall förstå att vi måste arbeta mer än vi behöver för att konsumera mer än vi behöver satsar man mer än 40 miljarder kronor på livsstilspropaganda. Utan denna satsning kanske vi inte skulle förstå vårt eget bästa. Jo, man kan ju säga att det är liksom ett försvar av välfärden, det där med att man satsar 40.000 miljoner på reklam. För välfärd sägs ju vara arbete och konsumtion - inte fri tid. Själva syftet med livet skall vara att köpa och äga. Att vi reduceras till duktiga idioter i ett ekonomiskt hjul som snurrar allt fortare skall vi helst inte ha tid att fundera så mycket på.
Att fundera på det skulle ju kunna leda till en kulturrevolution... Och att vi frågar oss vad livet är till för.
Man funderade över om inte alltför mycket lönearbete stod i konflikt med livskvalitet och om det inte inskränkte alltför mycket på människans frihetsrum och möjligheter att bygga sociala relationer i sitt privatliv.
För nu fanns det ju så mycket nya möjligheter. Genom robotisering, datorisering, automatisering, effektivisering och rationalisering... Vi skulle ju alla kunna dela på vinsterna som den nya tekniken gav, och vi skulle alla få möjlighet att sänka arbetstiden. Vi skulle kunna jobba mer deltid. Livet skulle bli rikare.
Men så blev det aldrig. Tvärtom. Kanske satt en liten jävel bakom örat på de som hade makten och viskade: vad kan folk inte hitta på om de får en massa fri tid? Så på 80-talet gjorde man allt för att "skapa sysselsättning". Smaka på begreppet! Du skall sysselsättas som barnen på dagis...
Så småningom hittade på att den offentliga sektorn minsann bara skall finansieras genom skatt på människors arbetstid, inte genom skatt på produktionen. Efter några år blev den där tanken lika självklar som om det vore en naturlag. Man hade fått alla att tro att välfärden - skola, vård, omsorg och trygghet - krävde att vi skulle jobba lika mycket som förr trots all rationalisering, automatisering, datorisering och effektivisering. Det där med sänkt arbetstid var bara dumt, fick man till och med LO att säga. Ja, till och med Kommunal och Handels tyckte att det var dumt att inte arbete heltid. Senaste veckan började den sista bastiljonen att falla: några tunga miljöpartister berättade för världen att vi inte skulle klara klimatfrågan om vi inte arbetade mer. Visserligen mot den mesta forskningen, men vad spelar sådant för roll?
Lag om att normalarbetstiden skall vara 40 timmar uppfattas som god marknadsekonomi. Skulle den sänkas till 30 timmar så beskrivs det som planekonomi. Vad 45 timmar skulle vara har vi aldrig fått svar på...
Det är bäst, tänkte de som makten har, att alla fås att längta efter att få arbeta. De måste lära sig att de kan köpa mer saker om de sätter barnen på dagis hela dagarna så de kan jobba mycket mer. Så därför hittade man på det där med maxtaxa. Sen hittade man på det där nya fina ordet: utanförskap.
Hur mycket socialt liv man hade, och hur mycket goda saker man än gjorde, så levde man i det kalla och otäcka utanförskapet om man inte hade ett lönearbete.
För att vi alla skall förstå att vi måste arbeta mer än vi behöver för att konsumera mer än vi behöver satsar man mer än 40 miljarder kronor på livsstilspropaganda. Utan denna satsning kanske vi inte skulle förstå vårt eget bästa. Jo, man kan ju säga att det är liksom ett försvar av välfärden, det där med att man satsar 40.000 miljoner på reklam. För välfärd sägs ju vara arbete och konsumtion - inte fri tid. Själva syftet med livet skall vara att köpa och äga. Att vi reduceras till duktiga idioter i ett ekonomiskt hjul som snurrar allt fortare skall vi helst inte ha tid att fundera så mycket på.
Att fundera på det skulle ju kunna leda till en kulturrevolution... Och att vi frågar oss vad livet är till för.
Att det skulle existera en konflikt mellan lönearbete och livskvalité är det nog inte många som i första hand tänker på. I stället är det väl så att lönearbete utgör en förutsättning för människors livskvalité. Och att ”ha tid att fundera” hade man ju inte när arbetstiden var mycket längre än i dag. Vårt rika samhälle har frigjort en massa ”tid för annat”, s k fritid, då vi utvecklar oss på alla möjliga sätt, skriver bloggar exempelvis. Sedan är det ju så, Birger, att det är väl upp till var och en av oss hur mycket vi vill konsumera av allt det som produceras, och därmed bestämmer vi ju själva vilken arbetstid vi vill ha. Det fina med vårt samhälle är ju valfriheten, att vi kan välja, inom vissa ramar, att leva som vi vill.
SvaraRaderaSÅ JÄVLA BRA, BIRGER!!!!!!!!!!!
SvaraRaderaOlle
Att sätta Kloker som signatur är lite dvärgbeteende, kanske kunde det vara Toker istället?
SvaraRaderaDet är väl ingen som ifrågasatt arbetet, det är ju mängden arbete som vi har anledning att ifrågasätta. Har Toker, förlåt Kloker...:-) inte märkt hur vi stressar runt???
Grrreenline
FÖRST måste väl de som atår utanför ALLA GES RÄTT att arbeta SEX TIMMAR (långtidssjukskrivna, arbetslösa, förtidspensionärer,övriga pensionärer och socialförsörjningstagare. SEDAN kan jag tänka mig SÄNKNING AV ARBETSTIDEN för dem som arbetar MER ÄN SEX TIMMAR.
SvaraRaderaVi lever för att förvärvsarbeta (blått + rött tänkande).
SvaraRaderaVi förvärvsarbetar för att leva(grönt tänkande).
Att t.ex. arbeta i sin trädgård eller att tälja trägubbar är arbete och livsform i ett stycke.
Ja, vad säger man? - Det är synd om människan. Jag var väl lite inne på samma spår i min blogg i går. /Mor
SvaraRaderaFör att nu tala ur mitt perspektiv, dvs som en heltidsjobbande person med ett fast jobb och en o.k. lön, så måste jag säga att det regeringens skattesänkningar stimulerar till är just att arbeta mindre. Jag hade redan fullt tillräckligt med pengar innan jag fick sänkt skatt. Jag märker ändå inte av några hundra spänn mer i månaden, däremot skulle jag märka av lite mer tid hemma. /Thomas
SvaraRaderaMen Birger.
SvaraRaderaGör du själv någonting åt problemet? Du är en man med inflytande som borde kunna sträcka sig längre än bloggen.
Svar till Anonym 09:57
SvaraRadera"Det är väl ingen som ifrågasatt arbetet, det är ju mängden arbete som vi har anledning att ifrågasätta. Har Toker, förlåt Kloker...:-) inte märkt hur vi stressar runt???"
Poängen i mitt inlägg var annars att vi, var och en av oss, har friheten att arbeta så mycket vi önskar, beroende på hur mycket vi vill konsumera. Birger glömmer ofta bort denna individuella frihet, därav mitt svar. Vi behöver alltså inte nödvändigtvis "stressa runt".
Kloker! Självfallet är det så att vi själva väljer konsumtion. Något mindre tvingande än annat drogmissbruk eller så... Som du säkert märkt menar jag att vi utsätts för en gigantisk propaganda för en viss livsstil.
SvaraRaderaEmma: Man med inflytande? Haha! Inflytande är egentligen ett ganska farligt begrepp. Även som rör såg jag nog min uppgift att försöka öppna lite mentala fönster och dörrar för att vädra ut gamla föreställningar och fördomar om vad samhällsutveckling, ekonomi, arbete, liv och poltik är.
Det var länge sedan, och för det mesta ledde det där inflytandet inte så långt. Hur som helst var det inte så långlivat.
Man får väl ta de tillfällen man får tillfälle att ta. Skriver en del krönikor och debattartiklar, och håller föresläsningar när det inbjuds.Bloggen är ju ett lite kul sätt att skriva, även om det ofta går på tok för fort. Cirka tusen besök per dygn betyder väl att några tycker det är lite kul att läsa vad ett rostigt, avdankat rör och föredetting i branchen tycker.
"Poängen i mitt inlägg var annars att vi, var och en av oss, har friheten att arbeta så mycket vi önskar, beroende på hur mycket vi vill konsumera. Birger glömmer ofta bort denna individuella frihet, därav mitt svar. Vi behöver alltså inte nödvändigtvis "stressa runt"."
SvaraRaderaSkitsnack igen Toker oj, jag menar Kloker.
Den friheten du talar om är få förunnat, vi är för det första många, väldigt många som förvägras möjligheten till arbete för att det inte finns 40 timmars arbete till alla och/eller att vi inte anses passa in i mallen för hur en löneanställd ska vara.
Går vi sedan till de som har ett lönearbete har de flesta ingen alls frihet i att bestämma hur mycket man ska arbeta, väldigt många tvingas i stället arbeta mer än 40 timmar annars blir det bara en spark i röven.
Du måste ha väldigt stora skygglappar för ögonen Kloker, ta bort dom så ser du hur verkligheten ser ut
Svar till Birger Schlaug 12:55
SvaraRadera"Kloker! Självfallet är det så att vi själva väljer konsumtion. Något mindre tvingande än annat drogmissbruk eller så... Som du säkert märkt menar jag att vi utsätts för en gigantisk propaganda för en viss livsstil."
Nu får du faktiskt bestämma dig! Väljer vi själva, eller är vi slavar under "en gigantisk propaganda"? Det handlar alltså om MÄNNISKOSYN, Birger. Hela din syn på människan, samhället, utvecklingen, framtiden, arbetet, osv färgas av din människosyn. Och jag skulle vilja hävda att din människsyn är djupt pessimistisk. Du betraktar oss som offer för omständigheter som du genom politik och regleringar önskar ändra på. Jag ser i stället individen som skapare av sin egen tillvaro och som därmed också förändrar omständigheterna.
Svar till Eola, 13:10
SvaraRaderaOch vem ska ta hand om dej, du som har så lite frihet? För din del handlar det inte om skygglappar. Det handlar om att öppna ögonen!
Kloker, du tycks tro att människan är en isolerad atom i universum som inte inte tar intryck av sin omvärld. Men snälla!!! Hur tror du så olika uppfattningar har uppstått i olika kulturer? Jo, genom just kulturerna förstås. När religionen härskade i vår del av världen så var det den som styrde våra liv, vår moraluppfattning etc. Idag är det konsumismen och ekonomismen som har motsvarande inflytande. Om du tror att du inte tar intryck av dte vi alla blir matade med så menar jag att du är ute och cyklar totalt. Ingen, säger ingen, forskning har någonsin påvisat något sådant!
SvaraRaderaSvar till Grrrreenline 13:28
SvaraRaderaHur är det med läsförståelsen? Min människosyn inkluderar inte åsikten att vi är "isolerade atomer i universum". Vad jag däremot vänder mig mot är Birger Schlaugs människyn där vi blir viljelösa offer för konsumistisk propaganda.
Ja visst kan var och en förändra omständigheterna i livet. Många gör det genom att jobba aktivt i t.ex. den gröna rörelsen.
SvaraRaderaGillar man inte att arbeta 40 timmar och konsumera en massa billig skit är det ingen som hindrar en att låta bli.
SvaraRaderaKonsumera mindre om ni känner för det, och gå ner till 30 timmar i veckan. Då får ni som en bonus en fjärdedel mindre lön att lägga på ondskeful konsumtion.
Men lägg er inte i hur många timmar jag jobbar eller vad jag väljer att konsumera.
Mankan väl få jobba hur mycket man vill. Men Starvid tycks inte förstått att lagen slår fast att normalarbetiden är 40 timmar - varför skall just 40 timmar vara det som uppfattas som heltid????
SvaraRaderaHur många av de som vill tror du kan själva bestämma att få jobba 30 timmar? Vänsterblocket vill att alla skall ha laglig rätt att jobba 40 timmar. Men si få fall vill jag att alla också skall ha rätt att välja 30 timmar och 20 timmar!
Kul med en blogg som ger upphov till lite ideologisk debatt. Var är Eriksson och Wetterstrand i debatten? Det förekommer ju inte ens på den interna debatt som förekommer i mp.
SvaraRaderaPontus
40 timmar orkar folk i allmänhet med utan att slita ut sig och samhällsekonomin klaras också.
SvaraRaderaJag tycker inte att anon ska vara så våldsamt konformistisk och hänga upp sig på vad som är "normalarbetstid" eller hur saker "uppfattas".
Prata med din chef så ska du se att hon med nöje sänker din lön om du inte vill jobba 100 %, på samma sätt som att du får betalt för övertid om du vill göra karriär och jobba 60 timmar per vecka.
Och laglig rätt? Ska vi detaljreglera arbetsmarknaden? Det är knappast svensk tradition. Prata med din arbetsgivare, eller om det inte duger, starta ett eget företag och bli den egen chef. Jobba sen 20 timmar i veckan så får vi se hur bra det går...
Svar till Starvid - JAG slutar lägga MIG i DITT liv när DU slutar förstöra MIN planet. Vi är faktiskt här tillsammans, även om din ideologiska övertygelse försöker få dig att glömma det. Dessutom är jag, tro det eller ej, intresserad i ditt välmående, och jag råkar vara av den övertygelsen att de flesta människor hade mått bättre av ökad livskvalitetet och solidarisk sammanhållning i samhället än att köpa diverse konsumtions-prylar.
SvaraRaderaSvar till Kloker - Det känns som att du har missat hur fundamental vi påverkas av institutioner och andra strukturella faktorer, såsom kultur, religion, vår uppfostran, skolväsendet, det ekonomiska och politiska systemet etc. Alla dessa krafter socialiserar oss och vår fria välja kan därför bara utövas i en miljö som ovannämna faktorer har skapat! Detta betyder dock inte determinism, alltså att vi inte har någon fri vilja alls, utan snarare att de val som vi kan välja är både begränsade och ditplacerade av strukturella faktorer. Därför anser jag, och antaglien många andra miljöpartister, att vi behöver en ny ledande ideologi och sålunda också en ny samhällsmiljö med nya värderingar.
SvaraRaderaEmma frågar om du inte kan göra mer för att föra ut dina åsikter, om jag förstod henne rätt. Jag tycker att du skall ställa upp som grön kandidat på miljöpartiets listor utan att behöva vara medlem! Sedan får personvalen avgöra hur miljöpartisympatisörer vill ha det, jag är ganska övertygad om att du skulle åka in i riksdagen på ett personligt grönt mandat.
SvaraRaderaEva
Satt på jobbet idag och hörde några prata om hur jävligt dom hade det. Dom hann inte med någonting längre. Dom beskrev livet som ett racerlopp där målet var att hamna 2 meter ner i jorden.
SvaraRaderaJag såg min gyllene chans och föreslog att vi kanske skulle börja ta ut produktivitetsökningarna i tid istället för i pengar.
Med tanke på diskussionen som följde kan jag bara konstatera
- Den propaganda och det förtryck som medeltidens katolska kyrka utövade över europas befolkning ter sig liberal och riktigt munter om man jämför med vad dagens konsumtionsreligion har för inflytande.
Helt rätt Smack!
SvaraRaderaSylvia
Din blogg gör mig lycklig och ger mig hopp!
SvaraRaderaKa
Kommersialismen nyttjar vetenskapliga uträkningar, när det gäller att snärja oss konsumenter. Till och med musiken i varuhusens högtalare är utstuderade för att ge mesta möjliga napp. Just därför tror många av oss i målgrupperna, att vi handlar av fri vilja. Exakt detta var just vad experterna hade tänkt sig, att vi skulle tro.
SvaraRaderaKontakten med verklighten är nu väldigt massiv på sina håll... :-D
SvaraRaderaDaniel,
SvaraRaderaSen när förstör jag din planet (eller vår kanske jag skulle säga)?
Kör jag kanske bil? Nej. Värmer min bostad med olja? Nej. Konsumerar massa skräp? Nej. Men så då så. Sluta anta en massa trams.
Du har "den övertygelsen att de flesta människor hade mått bättre av ökad livskvalitetet och solidarisk sammanhållning i samhället än att köpa diverse konsumtions-prylar."
Gott och väl. Det har jag också. Men det ger dig ingen som helst rätt i världen att påtvinga andra dina övertygelser.
Om jag har övertygelsen att folk i allmänhet mår bättre av försvagad sammanhållning i samhället (jag menar, PK-mupparna skulle kanske kalla den för gemenskap, eller hemska tanke, patriotism (i deras perversa värld synonymt med rasism, trott eller ej)) och en ökad konsumtion av dokusåpor och annat intellektuellt avskräde ("självförverkligande och immateriel konsumtion" skulle det kanske kallas), nå, då har jag ingen som helst rätt att påtvinga dig denna nedbrytning av samhällets solidaritet, livskvalitet och intellektuella integritet bara för att det är min "övertygelse" att det blir bäst så.
Nu blev det en våldsamt vevande rant, men det är tidigt och jag är nyvaken, så jag hoppas att ni förstår vad jag menar.
Bara för att man har vissa personliga värderingar har man inte rätt att tvinga på dem på sina landsmän. Debattera med dem kan man dock gärna göra.
Starvid - utmärkt att du tar en del av ditt miljöansvar. Min poäng är, emellertíd, att vår livsstil i allmänhet är ohållbar ur miljösynpunkt, och att det därför är rimligt att förmå andra människor att ändra sitt sätt att leva. Ska vi i frihetens namn fortsätta att förstöra planeten?
SvaraRaderaViktigt är också att inse att den konsumtionsbesatthet som finns i dag INTE är resultatet av människors fria vilja utan av marknadsföringspropaganda och en kapitalistisk ideologi. Detta är inte så att människor är totalt opåverkade och fria tills jag kommer och säger till dem att de borde leva mer hållbart, de är redan fundamentalt formade av andra samhällskrafter. Det känns orimligt att storföretag får fortsätta skapa beteende medan gröna tänkare måste hålla sig på sin kant för att respektera den fria viljan.
Bra, Daniel! Särskilt den där slutklämmen "Det känns orimligt..."
SvaraRaderaDaniel,
SvaraRaderaMen om jag anser att världen blir en bättre plats av, säg att vi förstör planeten. Om det är min "övertygelse"? Ska jag då få tvinga dig att leva på ett sådant sätt att du förstör planeten?
Fattiga kinesiska bönder som gladeligen accepterar föroreningar och levnadsmiljö liknande den i 1800-talets vidriga industristäder för att medelst kapitalism (och knappast vår ganska gröna atomdrivna variant) och ökad materiell konsumtion höja sin levnadsstandard så som de själva definerar den tycker nämligen precis detta. Att miljön och planeten kan offras på tillväxtens altare. Det är deras "övertygelse". Ska de få påtvinga dig och mig den övertygelsen?
För övrigt så kommer kineserna när som helst gå om (om ett år eller tre) svenskarna i koldioxidutsläpp. Per capita...
(Kina släpper i absoluta tal ut lika mycket CO2 som USA. USA har 300 miljoner invånare, Kina 1200 miljoner. Medelamerikanen släpper ut 20 ton CO2 per år och här följer att medelkinesen släpper ut 5 ton per år. Svensken släpper ut 6 ton per år och nivån sjunker långsamt medan de kinesiska utsläppen stiger med 5-10 % om året.
Må så vara att vi importerar mycket energiintensiva produkter som inte räknas i statistiken, men med stor sannolikhet exporterar vi ännu mer energiintensiva och praktiskt taget CO2-fria produkter som pappersmassa och stål.)
Starvid -
SvaraRaderajag förstå dig poäng men när du säger att "om jag anser att världen blir en bättre plats av, säg att vi förstör planeten. Om det är min "övertygelse"? Ska jag då få tvinga dig att leva på ett sådant sätt att du förstör planeten?", så undrar jag om du har tänkt över att den "övertygelse" som är den dominerande ideologin i dag faktiskt förstör miljön. Som jag sa i mitt förra inlägg, människor är inte helt fria och opåverkade tills miljöengegerade människor kommer och försöker "påtvinga" dem ett visst levnadssätt. De är redan påtvingade ett levnadssätt. Dagens samhällsstruktur är inte "normal" eller "naturlig" utan ett resultat av en annan idelogisk övertygelse. Därför handlar frågan om HUR vi vill övertyga och påverka människor, inte OM vi vill göra det, och där är det vad du anser vara ett rimligt sätt att leva som fäller avgörandet.
Heja Daniel!
SvaraRaderaNågon dag ska jag lämna ett bidrag.
Jag är på det sluttande planet, men kravlar mig uppåt, men det sluttande planet sjunker, så Min fråga är: är jag på väg upp eller ner?????????
Medan förståndet växer långsamt
ökar Jordens hastighet plågsamt.
Orostid! Ofärdstid!
Ang. Klokers inlägg om individens frihet att välja konsumtion vill jag säga följande: Ja, individen är fri att välja men det personliga valet sker alltid i en kontext, ett sammanhang. Jag behöver väl inte rada upp de hyllmeter av vetenskap som visar på hur vår miljö påverkar det "fria" valet? Har du någon gång funderat över reklamens funktion? Om människan vore opåverkad (fri)från effekter av reklam/propaganda så skulle den näppeligen bekostas av företagen. Det är ytterligt naivt att tro att vi inte aktivt styrs mot konsumtion. Om du vill kalla insikten om detta uppenbara faktum för pessimism så varsågod. jag vill kalla det ett väl belagt faktum som vi har att förhålla oss till. Birgers hållning är att en "motviktspropaganda" är önskvärd för att vi överhuvudtaget ska kunna närma oss något som likna frihet i det individuella valet. Din hållning lutar åt att påverkan ska komma från det håll där pengarna finns. Alternativt så tror du att reklam bara är en form av produktinformation som företagen generöst bekostar för att du som konsument ska kunna göra ett välinformerat val. Naivt var ordet.
SvaraRadera