Nu känner dom panik, Svenskt Näringsliv... I helsidesannonser berättar man om Gumman som handlade för lite. Man berättar hur dumt det är att inte köpa nya Saker. För köper vi inte nya Saker så går det illa. För både oss själva och våra vänner. Ja, för hela planten, särskilt för de fattiga.Bilden föreställer ett styrelsemöte hos Svensk Näringsliv.
Egentligen, förstår ni, är det en solidarisk handling att ständigt köpa nya Saker. Det är det som Svenskt Näringsliv kommit på. Det bästa vore egentligen att köpa nya Saker, och sedan slå sönder dem så vi kan köpa nya Saker hela tiden för då blir vi så rika att vi kan rädda världen.
Hur det går till, är det ingen som vet. Mer än korkskallarna.
Att vara nöjd med det man har är egentligen en mycket egoistisk inställning. Att inte arbeta mer och mer för att kunna köpa fler och fler Saker som man inte behöver är verkligen mycket egoistiskt.
De utshoppade borde sättas i karantän, de sprider smitta i samhällskroppen. För att inte tala om de där dumma pessimisterna som kan läsa statistik. Och de där dumma lusekofterna som delar ut pris till riktiga forskare, som säger dumma saker om livstil och sånt. När de borde dela ut till glada opitimister som inte fundrar så mycket, utan som vet att bara vi köper mer Saker så får mer tillväxt och då kan vi köpa en ny jord om den gamla tar slut.
Nej, då är det mycket bättre med alla de där som vill väl, de där som älskar att shoppa, de där som gör sin plikt för samhället, världen, ja, hela kosmos.
Och att fundera över vilka miljöproblem det kan ställa till med att tillverka alla nya Saker, och transportera dem hit och dit runt jorden, ja, det gör bara dumma tanter och farbröder. Det har Svenskt Näringsliv kommit fram till. För lite värme måste väl en riktig karl tåla, eller hur? Ja, en kvinna också förstås.
Och, om vi verkligen tänker efter, vad ska vi med en massa is till? Den kan man ju inte ens sälja. Och isbjörnar är inga vidare konsumenter så dom behövs inte.
Det sägs att det börjar bli ont om korkekar. Blir det akut brist på kork kan man ju alltid besöka Svenskt Näringsliv.
Kommunikationschefen för Svenskt Näringsliv, Tove Lifvendal, får frågan i DN om hon ser en konflikt mellan import från andra sidan jorden och ökade koldioxidutsläpp. Hon svarar: "Jag ser ingen konflikt i detta." Hon låter också meddela att hon tycker att det är synd att man ställer sig frågan "Behöver jag verkligen det här?"
Tillägg: Nu har minsann både företagsekonomer och teologer reagerat. Förresten: En artikel om propaganda i vårt samhälle och gamla kommunisstater finns här.
