Med en fot över kanten... Utsläppen ökar, vem hade trott något annat?

Igår fick vi veta att utsläppen av koldioxid ökade även förra året. Vilket knappast kan vara en överraskning för någon. Tvärtom, det där har vi tjatat om i mer än 20 år. Det vi ser är således ett betställningsarbete. Vare sig mer eller mindre.

Samtidigt får vi veta att Sverige klarar sig bra i, vi har minskat utsläppen med drygt 7% från 1990. Det man glömmer att påpeka är att vi har förlagt en ökande del av våra utsläpp i andra länder. Ett riktigt sätt att räkna är hur mycket ett lands konsumenter ger upphov till - räknar vi på detta reella sätt så ökar våra genomsnittliga utsläpp från 6 ton per person till upp emot det dubbla...

Kritiker av utvecklingen möttes första med förlöjliganden, sedan med förnekanden och nu med förskjutanden - "vi inser problemet, men vi tar hand om det imorgon, nu är det snart jul och då ska vi fira Disney, Tomten och Jesus med att shoppa utav bara fan så vi kan hålla igång sysselsättning, produktion och tillväxt." Kommer ni ihåg att det var varje amerikansk patriotiska plikt att shoppa i USA efter 11 september? Nu är det vår patriotiska plikt att slå julens shoppingrekord.

Det är skönt att verkligen vara utshoppad, att bara vara totalt nollställd när man ser en galleria, att sätta sig och mata duvorna istället för att trängas med folk som älskar att fylla kassar.

Nåja, tillbaka till saken. Det kommer att visa sig att utsläppen ökar även 2006 och 2007, när den redovisningen väl presenteras. Men, än är det ingen ko på isen, om man får tro FN:s klimatpanel. Panelen menar ju att utsläppen kan fortsätta till år 2015. Sedan måste vi minska. Ingen ko på isen således. Knappt någon is heller, för den delen.

När man tittar närmare på panelens rapporter så slås man av att ingångsvärden lika gärna hade kunnat leda till slutsatsen att utsläppen måste minska nu. Eller för tio år sedan. De självgående processerna (permafrosten t ex) rår vi inte alls över, och de kan skena. Inget nytt det heller. Men världens ledare, och Sveriges också för den delen, har valt ekonomisk och materiell tillväxt framför miljö och klimatsäkrad utveckling. Och det är ett medvetet val. Kom inte och säg något annat.

Vi lever i ett schizofrent tidevarv. Arbetarens klimatblogg konstaterade häromdagen följande:

Tidningarna har det slitigt just nu. Å ena sidan ta ett journalistiskt ansvar och berätta hur vi färdas allt snabbare mot en skräckframtid präglad av klimatkaos. Å andra sidan säga att allt är som vanligt: fortsätt flyga till Thailand! – och därmed fortsätta håva in annonspengarna från turism- och flygindustrin.

Så det blir både och. Metro kör klimatsatsning och färgar hela tidningen grön och skriker “rädda världen!” på framsidan. Men kör samtidigt reklam för ett reportage om de bästa Thailands-tipsen. Sida vid sida.

Svenska Dagbladet har bullat upp med Thailandstips i flera veckor inför den serie om klimat och resande som startade i dag och som är en bra sammanfattningar av hur vi med accelererande flygresor rycker undan alla möjligheter att just rädda världen.

Övrigt att notera för klimatkåta medier: George Bush har bjudit in Al Gore, och fyra andra Nobelpristagare till Vita Huset, den 26 november. Jag ser redan Aftonbladets rubriker: Nu räddar Gore världen!! Det är liksom skönt att lägga ansvaret på någon annan som skall fixa det. Så kan man fortsätta att göra reklam för ny fräck platt-teve, ekologisk pandahelg i Kina och julklappsshopping i Barcelona.

Häromdagen träffade jag förresten en god vän som är benägen att fira jul på grund av det där med Jesus och sån´t. Hon sa: "Stackars Jesus, bara man ville dyrka honom lite mindre och höra på honom lite mer". Kasta ut månglarna! Och känn er lyckligt utshoppade. Om inte annat så för klimatets skull. För det löser man inte med hjälp av bara etanolbilar, biobränslen, mer järnväg eller ens genom att byta ut sin gamla ficklampa mot en solcelldriven... Det handlar i grunden om att vi måste lära oss att konsumera mindre. Att inte tro att vi kan ha samma konsumtionsmönster bara för att vi handlar ekologiskt. Det handlar om att ta sig rätten att bli utshoppad.