Apropå krångliga regeringsbildningar. Här ett utdrag om valdagen 1998, från mina memoarer som kommer ut den 17 september.
"Redan på valkvällen hade Marianne och jag ett kort samtal med Göran Persson. Vi ville agera så att han inte skulle finna minsta anledning att töva – eller hinna pressas internt – vad gällde samarbete med oss. Många inom socialdemokratin ogillade oss. Centern fanns ju. Och Folkpartiet. Jag fick tillfälle att ge signalen offentligt redan när partiledarna intervjuades i teve sent på valkvällen, vilket fick Göran Persson att omedelbart kunna säga att han avsåg att sitta kvar trots de stora mandatförlusterna.
I sin biografi skriver han, till hälften rätt, till hälften fel: »Birger Schlaug gav oss klartecken att fortsätta regera. Det skedde, troligen oavsiktligt, på valnatten 1998. I de första partiledarkommentarerna efter valutgången deklarerade nämligen Birger Schlaug att allt var tänkbart för miljöpartiet utom samarbete med kristdemokraterna.«
Göran Persson hade rätt i att jag gav klartecken, men fel i att det var oavsiktligt. För övrigt upplevde jag att medierna inte förstått att Göran Persson och Alf Svensson hade en del gemensamt: kyrkligt intresse, biblisk retorik och en del kultur- och livsstilskonservativa drag. Persson gillade att överraska. Och Svensson ville vara minister. Det var på håret att de två partierna hade fått egen majoritet i riksdagen. Det hade blivit betydligt lugnare för en stukad Persson än ett samarbete med oss och Vänstern."
![]() |
| Om boken här. |
.png)
