Göran Persson (S) väckte starka reaktioner 1996 genom att betona "politisk stabilitet" som en nyckelfaktor för Kinas ekonomiska utveckling under sitt besök där. Uttalandet kritiserades för att ignorera brister i mänskliga rättigheter. Det var en del av en svår balansgång i relationerna, där ekonomiskt utbyte vägdes mot kritik av regimen.
Gunnar Hökmark (M) meddelade: ”En omdömeslöshet som jag tror aldrig någon svensk politisk företrädare har gjort sig skyldig till utomlands,
Maria Leissner (FP) fullföljde: ”Det är fullständigt skandalöst!”
Och nu? Den ena efter den andra söker allt mer förbindelser med Kina. Ty USA litar man inte på... Bättre med stabila Kina... demokrati är ju fint men va fan... diktaturer är inte så farligt bara vi kan hålla igång tillväxten ett tag till...
Tänk så det kan bli.
