Politik kan vara vacker. Faktiskt riktigt vacker. Som t ex när beslut togs om att införa kraftigt höjda skatter på villaolja som del i den gröna skatteväxling som blev följden av att Miljöpartiet hade budgetsamarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet efter valet 1998. Oljan blev svindyr. Personligen fick jag mängder med hatbrev från uppviglade villaägare. Men. På några få år raderades oljan ut.
Utfasningen av villaolja är nog den största enskilda åtgärd som fått fossilanvändningen att minska i Sverige. Alla är nöjda idag. Inte minst villaägare vars intresseförening inför beslutet hetsade till motstånd… Borgarna stod upp som en man och hetsade. Skattebetalarnas förening drev kampanj mot oss.
Även när motstånd finns och tar rent hatisk form kan politik vara vacker. Och än vackrare med facit i hand.
Politik kan också vara oerhört ful. Inom en rad områden beter sig den jourhavande regeringen och dess stödparti rent av vulgärt. Steg för steg monterar man, liksom Trump gör i USA, ned miljöskydd. Miljöövervakning monteras ner, mångårigt arbete mot invasiva arter saboteras, Biologisk mångfald är ett hinder för tillväxt, så nu ska skogen få sig en riktig käftsmäll.
Skyddade områden ska kunna avvecklas, fågelskyddet ska urvattnas och en del av den rapportering som skall lämnas till EU om mijlötillståndet i Sveriges skogar ska inte längre skötas av Naturvårdsverket utan av - trumpetstöt!! - regeringen. Myndigheten tycks vara för ärlig, så visst mifflande är att föredra...
Tänk om man kunde vara riktigt säker på att en socialdemokratiskt ledd regering vore bättre...
