Jag har avvecklat en gammal vänskap, gränsande till kärlek. Hen blev inte bara gammal utan också besvärlig och rent av hotfull.
Men lite tragiskt är det.
Nu ligger hen uppstyckad på gården. Fälld, sågad, huggen. I vinter tackar hen för tiden som varit genom att värma vårt hus när kölden slår till. Hoppas hen inte sur.
Hen tappade grenar på vårt växthus och när stormar svept fram har hen känts hotfull.
Hen har ynglat av sig så vi fått plocka tusentals ollon och dra upp hundratals gryende plantor. Några flyttade till bättre jordmån och utan griniga tvåbeningar.
Växthuset har morskat upp sig, den tidiga skuggans tid är förbi. Vinrankan därinne kanske undrar vad sjutton som hänt.
Och på fjärden simmar gässen.
