fredag 29 november 2024

Efter kokt björn blev det brusten vattendamm som påminner om risken i Ukraina - och minnen från jobbet i Ritsem som jag nog inte fått idag


Koka björn. Populärmusik från Vittula. Han jobbar med sina böcker, Mikael Niemi. En heter Fallvatten. Handlar om vattendammar som brister. Och följderna av det. Om människor som flyr från den stora vågen som lägger allt under sig. I Sverige. Hårda bud. Väl beskrivet. 


I Ukraina finns vattenkraftdammar som kan sprängas. Ukrainas militär har själva sprängt en för att stoppa ett ryskt anfall. Irpindammen, Det var inte vackert. En ekologisk katastrof. Och mänsklig. Men militären ansåg det nödvändigt. Den ukrainska politiska ledningen likaså?

Ryssarna sprängde å sin sida den gigantiska kraftverksdammen Kachovka i Cherson­regionen. Byar hamnade helt under vatten, tiotusentals flydde sina hem, och händelsen har kallats den värsta ekologiska katastrofen i Ukraina sedan Tjernobyl. Så var det.

En del hävdar att det inte alls var ryssarna som sprängde dammen, utan att det skedde av misstag då en ukrainsk robot hamnade fel. Det har jag svårt att tro. Om vi utgår från att det var Putinregimen som beordrade sprängningen så finns all anledning för ukrainare som bor i Kiev att vara oroliga. SvD påminner om detta i en artikel igår. Det finns nämligen en damm att spränga. Väl läsvärd artikel. 

Vi är sårbara. Vi = alla.

Jag har alltid förvånats när militära strateger är så inriktade på att militärt försvara Mälarregionen och sådant som hamnar på Västkusten men verkar ganska milt bekymrade över vattenkraftsdammarna i Norrland. Lätta byten för militärt angrepp, eller terroristangrepp.

Om ett dammhaveri inträffar i en större damm kan det leda till att dammar nedströms inte håller. En dominoeffekt. Med konsekvenser - enorma sådana - hela vägen ner till havet. Byar, städer, industrier, jordbruksmark, skogar... allt inte bara översvämmat utan utsatta för en enorm flodvåg vars kraft kan slå sönder det mesta.

Livet är spännande. Kan man ju säga. Jag gjorde just det.

Under en tid jobbade jag för SMHI i Ritsem.Vattenkraftverket hade just kommit igång, efter en hel del protester. 600 miljoner kubikmeter vatten. En ohyggligt stor yta. Fallhöjd 173 meter.

Jag jobbade där innan jag blev politiker, till och med innan Miljöpartiet bildats. Förmodligen hade jag idag inte fått gå lös där uppe på samma sätt som då. Idag blir ju en Rebellmamma - som sjunger och stickar och demonstrerar helt lagligt - av med jobbet inom Energimyndigheten efter att ett moderat statsråd (Carl-Oscar Bohlin) ringt upp myndigheten och sagt något.

Tänk så det kan bli.