.png)
en radda tankesmedjor och illustra försvarsdebattörer snabbt pekade ut Ryssland som ansvarigt för. Vilket var bisarrt. Men genom snabb aktion satte man bilden.
Att Ryssland sprängt sin egen gasledning... Och minsann fick vi inte också höra att det krävdes en nations kapacitet för ett sådant projekt.
Taankesmedjan Frivärlds Patrik Oksanen skrev helt fräckt: "Ser man till
faktorerna kapacitet, intresse, och dessutom lägger till dokumenterat
operativt mönster med hög riskaptit, finns det bara ett svar. Det är
Ryska federationen som har sprängt Nord Stream 1 och 2."
Själv skrev jag att det inte alls krävdes särskilt mycket kapacitet att spränga gasledningar. Och att hela tankebilden var retorisk, sjösatt av intressegrupper. Det var faktiskt så att redan när Nord Stream planerades så redovisades i en svensk rapport att rören var så pass sårbara att en ensam dykare skulle kunna spränga dem. Men det låtsades förstås inte Oksanen om.
Logiken i att Ryssland skulle spränga gasledningar som man själva kunde öppna och stänga efter behag var noll. Krystade argument dök upp i bland annat teve: ryssarna ville visa att man hade kapacitet att spränga gasledningar som försörjde EU... Som om någon ifrågasatt att snart sagt vem som helst kan se till att få sådant sprängt - vilket för övrigt var ett av alla argument för mig som språkrör för Miljöpartiet att påtala vikten av en god självförsörjning med decentraliserade system.
Det intressanta var - vilket påpekas i senaste numret av Filter - att ingen organisation med relevant kompetens, som FRA, Must, Försvarsmakten
eller Säpo, yttrade sig i frågan om sprängningarna.
Filter skriver: "Istället kom ordflödet från diverse
tankesmedjor, institut och akademiska inrättningar. Exempelvis menade
Försvarshögskolans Ilmari Käihkö, Utrikespolitiska Institutets Björn
Fägersten, Totalförsvarets forskningsinstituts Niklas Rossbach,
folkrättsexperten Mark Klamberg och statsvetardocenten Marco Nilsson att
Ryssland både hade mest att vinna och mer eller mindre var det enda
land som kunde tänkas agera så här."
Och så då Patrik Oksanen. Denna man som allt som oftast får fungera som någon sorts expert i medierna, trots att han är ideologiskt driven och ägnar sig åt retorisk påverkan betald av tankesmedja vars syfte är att få oss att tänka på ett visst sätt. Se upp för sånt! Oavsett om retorisk opinionsbildning härrör från Kreml eller tankesmedjor med anknytning till Vita Huset eller Nato.
Det hela var totalt bisarrt, men de stora medierna hakade på. SVT sände en magnifikt usel dokumentär (Skuggkriget) där man följt en rysk båt i syfte att sätta ljuset på den och Ryssland som skyldig för att spränga sina egna gasrör - i en sorts bisats på slutet meddelades att inga bevis fanns för just någonting. Men bilden var redan satt.
För övrigt var det inte så konstigt att det ryska fartyget höll till där - det pågick nämligen en stor Natoövning i området och på samma sätt som Nato övervakar ryska övningar så övervakar ryssarna Natos övningar.
Relevanta bevis börjar nu radas upp: de som mest har haft glädje av de sprängda gasledningarna tycks vara de som sprängt. Ukrainska intressens. Vilket är fullt logiskt. Och ur ukrainska intressen fullt rimligt. Landet är invaderat av Ryssland som finansierar sitt krig genom att bland annat sälja fossila bränslen.
Problem uppstår om trådarna går till den ukrainska statsledning - då är det ett angrepp inte bara på Ryssland utan också på länder som stöttar Ukraina med både pengar och vapen. I så fall är det något av det mest kontraproduktiva som kunnat göras, som nu när det sätts ihop med den alltmer beskrivna bilden av korruption och (vilket är en del av krig och inget land kommer undan) uppenbara lögner om ansvar för en del av alla de brott och misstag som görs. Lögn och krig hör ihop. Lögn är en del av det som kan kallas psykologisk försvar. Alla ägnar sig åt det. Måste förmodligen göra det.
Insikten om detta undandrar inte Ryssland det direkt ansvaret för kriget, det är Ryssland som kan avsluta när man vill genom att dra sig tillbaka från ockuperade områden. Kanske är det så att en av Rysslands långsiktigt största tillgångar är de medier i västvärlden som gör övertramp som senare avslöjas - i demokratier sker sådant - som just övertramp. För vem i hela friden ska man då lita på? Och när den frågan sätter sig jublar de största lögnarna, de är som driver konspirationsteorier över alla gränser, de som jobbar i trollfabriker - oavsett om de kallas något så fint som tankesmedjor eller inte. Det borde inte minst SVT fundera på. Faktiskt.
Här kan du läsa den artikel i Filter som jag citerade.
