Tjänstesamhälle. Informationssamhälle. Kunskapssamhälle. Beteckningarna på det samhälle som vuxit fram efter bonde- och industrisamhället är många. De kopplas till känslor av modernitet och utveckling.
Men gemensamt för dem alla är att den lagtekniska, byråkratiska och administrativa snårskogen vuxit alltmer. Det gäller skattesystemet, det gäller socialförsäkringssystemet, det gäller snart sagt alla system vi bygger upp. Det krävs experter för att förstå, det krävs kopiös och sårbar datakraft för att administrera. De krävs stora, och ofta integritetskränkande, insatser för att kontrollera.
Och värst av allt: nästan ingen har full koll, nästan ingen kan systemen med alla dess särregler och undantag, nästan ingen begriper hur det fungerar.
Det är hög tid att rensa i snårskogen av
svåradministrerade och svårkontrollerade avdrag – ränteavdrag,
rutavdrag, rotavdrag, reseavdrag – och bidrag... Sanningen är ju denna:
hade någon i dag presenterat ett förslag som ser ut som det vi nu lever
med hade ingen enda politiker nickat bifall utan snarare hänvisat
utredaren till en vårdinrättning.
.png)
Det finns i dag cirka 50 så kallade förmånssystem inom trygghetssystemets ramar. Och 90-talet avdrag inom skattesystemet. Tusentals människor arbetar med kontroller, it-system, övervakning, administration och beslutsfattande i det lapptäcke som nästan ingen har full koll på. Samtidigt som människor ramlar mellan stolarna, ifrågasätts och hamnar i prekära situationer – med giggjobb, svårigheter att få hyreskontrakt, banklån eller ens planera basen för morgondagen.
En grundläggande basinkomst skulle
kunna eliminera stora delar av detta. Samtidigt som förståelsen för hur
det fungerar skulle öka. Och det sistnämnda är inte minst viktigt.
Läs resten av krönikan här.
