Begreppet mos och mosa har fått ny
elegant betydelse. Djurgården mosade Malmö FF igår på ett elegant sätt. Kunde blivit 6-0. Så vackert.
Malmös märkvärdiga enmansartister mot ett LAG som spelar för varandra och inte är för fina för att låta bli att skita ner sig, ta den där extra löpningen, jaga den där osannolika bollen för att sedan lägga den där sagolika passningen. Djurgårdsanda, eleganta järnkaminer. Vackert, intelligent, kreativitet och mångfald på det gröna fältet.
"Gång på gång slog käftarna igen. Gång på gång försökte Malmö bygga spel
bakifrån, men vid så gott som varje tillfälle plockades de ner innan de
ens kommit förbi mittplan. Fast. Fångade. Ingen väg ut. Hungriga
hemmaspelare snattade åt sig bollarna i stort sett när de ville – och
sedan gick det snabbt som själva satan. Djurgårdens dominans utgick
ifrån ett extremt bra återerövringsspel, och en väldigt klar och tydlig
idé om vad som sedan skulle hända omedelbart efter bollvinst. Kompakta som lag, fysiskt beslutsamma. Snabba i både huvuden, ben och fötter."
