Skitår, vi har inte fått träffa de vi vill träffa. Sant. Men vi har inte träffats av bomber.
Skitår, vi har inte kunnat gå i affärer som vi vill. Sant. Men vi har inte svultit.
Skitår, vi har köpt färre skor och tröjor. Sant. Men garderoberna är inte tomma.
Skitår, krogar har stängt. Sant. Men mat har funnits att köpa.
Skitår, vi har inte kunnat gå på konserter. Sant. Men musiken flödar hur mycket vi vill.
Skitår, Tegnell och Löfven, Kristersson och Ebba Busch... Men vi får säga vad vi tycker om dem.
Skitår, många blev sjuka. Sant. Men vi har tillgång till sjukhus.
Skitår, många blev utan arbete. Sant. Men vi har nån sorts skyddsnät.
Skitår, många har varit eller i vart fall känt dig ensamma. Sant. Men vi bor inte sju i samma rum.
Skitår, vi har saknat vaccin. Men vi slipper som så många vänta på det två år till. För vi bor i ett prioriterat land.
Skitår, vi får inte flyga vart vi vill. Sant. Men vi får gå i skogen var vi vill, bada i sjöarna och vandra på vägarna.
Skitår, vi har inte fått resa till franska vingårdar, men vi har kunnat vrida på kranen och fått rent vatten.
Skitår kan betyda mycket.
Om vi haft skitår, vad är det då för de som träffats av bomber, som hungrar, saknar strumpor och skor, möter tomma hyllor i affärerna eller inte får lyssna på musik och riskerar att fängslas om de kritiserar makten. Som inte får tillgång till vaccin, inte ens tillgång till skog och sjö. Och inte kunnat vrida på kranen och fått rent vatten.
Vad är egentligen ett skitår?
