Skäggets dag påminner också om att skägget tycks haft politisk kraft inom den gröna rörelsen.Så länge MP:s manliga språkrör hade skägg var tillväxtkritik, globaliseringskritik och kritik av militariseringen en given grund. Jag tänker på alla de klassiska skägg som radades upp: Per Gahrton, jag, Anders Nordin, Jan Axelsson och sedan jag igen - denna gång med aningen mer ansad ansiktsbeklädnad.
När skäggen rök så dröjde det inte länge förrän medborgarlön, friår och radikal fördelningspolitik stillsamt började raderas ut.
Övergångsskägget var väl Peter Eriksson. Som med vildvuxet skägg var den som på MP-kongresser krävde omedelbar avveckling av det militära försvaret för att med ansat finskägg nu stå upp för fem nya miljarder årligen under sin tid som statsråd denna mandatperiod.Å andra sidan kan skägg nu omvärderas. När Jan Björklund och
Jimmie Åkesson trampade in i skäggets svenska politiska värld så tappade det politiska skägget sin värdighet också i vår svenska politiska bubbla.
När skägg som Hanif Bali dominerar medierna har allt krackelerat. Trots detta med Bali, Åkesson och Björklund må Skäggets dag firas med en tårta från ett av Sveriges bättre konditorier: Janelings i Eskilstuna.
