måndag 15 januari 2018

Krigsretorik utan all sans

Krigsretoriken har nått oanade höjder. Tidningar som DN och SvD fullständigt översvämmas av krigsretorik. Fungerar snarast som krigshetsare. Som om dess skribenter fullständigt tappat all sans.

Politiker spelar med, till och med Miljöpartiets ledamot i Försvarsberedningen (Anders Schröder) spelar med, totalt föraktfullt mot MP:s historia och ideologi agerar han medlöpare. Sittande i försvarsministerns och militaristernas knä. Med snarast obefintliga kontakter med fredsrörelsen. Så ryggradslöst, det har varit en ynkedom att se honom på presskonferenser och höra honom i riksdagen okritiskt och lealöst läsa upp talepunkter från försvarsdepartementet.

Propagandan för medlemsksp i Nato är massiv. Visserligen levde vi utan Nato under kalla krigets dagar,  men det skall vi liksom glömma nu... Och visserligen kunde vi inte heller då försvara oss mot en invasion mer än några dagar - hur skulle vi kunna det? Och visserligen var "ryssen" - det är så Ryssland kallas-  geografiskt närmare oss då eftersom Baltikum ingick i deras land... 

Russofobi är inget påhitt från trollen, den sprids från ledarredaktioner och nyhetsredaktioner. Skämmes ta mig fan!

Det enda som är värre än under kalla kriget är att Sverige numera har ett värdlandsavtal med Nato - Nato är till och med inskrivet i svensk lagstiftning - som innebär att en minoritetsregering kan besluta att låta Nato få tillgång till svenska flygplatser, hamnar, vägar för både försvar och anfall - utan rätt att ens stoppa placering av kärnvapen på svensk mark. 

Så plötslig har Sverige tagit ett steg mot det som på andra sidan Östersjön uppfattas som ett tilltagande potentiellt hot, det är det som kallas deltagande i krigsskapande spiral. Pimpat med allt mer vulgär krigsretorik i svensk media. Som om man fullständigt tappat all sans.

Oavsett vad som är hönan och vad som är ägget måste detta vanvett brytas. Vi måste förmå oss att tal om fred, inte om krig. Vi måste förmå oss att tala om nedrustning, inte om upprustning. Vi måste ägna oss åt konfliktlösning, inte åt konfliktskapade åtgärder. Vi måste inse att vi just nu deltar i en hetsspiral som kan sluta i ren katastrof samtidigt som allt större del av offentlig budget kommer att styras bort från skola, vård, omsorg, kultur och bygget av det goda samhället för att istället investeras i mer krigsmateriel. Drömmen tycks vara 2 procent av BNP, vilket motsvarar 8 % av statens utgifter. Ska vi ha det så? 

Det har gått så långt att de stora medierna, hela det politiska borgarskapet och försvarsministern i en rödgrön regering inte ens kan stå upp för förbud mot kärnvapen! För att Nato, den organisation man vill vara med i tillsammans med Trump och hela det västerländska militärindustriella komplexet, precis som Ryssland bygger sin doktrin på kärnvapen som hotar ödelägga såväl planeten som all mänsklig civilisation. Som om inget land, inte ens Sverige, ska ha rätten att stå upp för den idé som gav Nobels fredspris.

Gemensam säkerhet bygger på att man först och främst talar med de man kan uppfatta som potentiella fiender, att en rödgrön regering skall ha så löjligt svårt att begripa det är absurt.