Så ser den ut. Debattartikeln i DN som blev offentlig start på det som skulle leda fram till bildandet av Miljöpartiet."Jag tror att tiden är mogen för ett helt nytt politiskt parti som skulle skiljas sig från de fem riksdagspartierna vad gäller såväl målsättning som arbetsmetoder", skrev Per Gahrton - "avhoppad folkpartistisk riksdagsman" - i inlägget.
"Utomparlamentariska aktioner utan våldsinslag skall utgöra en av de nya partiets arbetsformer", kan läsas i bildtexten.
Partiet hade inte språkrör från början, utan företräddes några månader i taget av "sammankallande i politiska utskottet". Någon övergripande partistyrelse fanns inte.Den första sammankallande var Eva Sahlin (numera Bovin). En inspirationskälla som få när jag själv vågade tacka ja till att efter några år bli språkrör.
I Expressen kan man läsa: "Om miljöpartiet skall vara ett alternativ i svensk politik har man valt rätt ledare. Eva är ett enda stort alternativ. Eva Sahlin lever alternativt, äter alternativt, bor alternativt, undervisar barnen alternativt (hon är lärare)"
Expressen redovisar att Eva "har kämpat mot Iggesunds Bruks giftutsläpp i Hudiksvall och var med och satte ner foten på rälsen för att stoppa SJ.s gifttåg 1975."
Eva beskriver MP.s syn på politik: "Vi ska ha delat ansvar i Miljöpartiet. Vi tror inte att en enda person kan bära en sådan position under en längre tid. Det har också visat sig i andra partier där medlemmarna ser upp till sina ledare på ett sätt som inte är nyttigt."
Eva efterträddes som sammankallande i politiska utskottet - efter tre månader - av Inger Paulsen från Östersund. Därefter blev Ralph Monö, numera aktiv på bla Grön Omstart, sammankallade.
Men vad hjälpte detta? De flesta journalister valde i alla fall att söka Per Gahrton de första åren. Som en sorts protest mot det nya partiets annorlunda principer. Eller om det var av ren bekvämlighet.
Så Miljöpartiet gick allt som oftast som "Gahrtonpartiet".
När vi bildade lokalavdelningen i Vingåker direkt efter den partibildande kongressen 1981 blev rubriken så här - och det blev något liknande när jag blev vald till språkrör fyra år senare.
 |
| Katrineholms-Kuriren 1981... |
 |
| ... och i riksmedier var det ungefär likadant 1985. Här i Aftonbladet. |
 |
| Per på det partibildande mötet. Reell partigrundare. Skriver om Per här. |
