 |
| Låt spaden stå! Bild: Lena Rosén Schlaug |
Det jag såg i trädgården var nämligen det oerhörda.... Den unge mannen grävde i sitt trädgårdsland med spade.
Vände jorden för att plantera, antar jag. Potatisen ska ju i backen. Men spadar har inte i trädgårdsland att göra. De tar kål på de bästa gratisarbetare som finns... maskarna.
Det finns de som tror att det blir två maskar om man klyver dom... båda ändarna vrider sig ju. Men de vrider sig i plågor. Bakdelen kan inte fungera utan framdelen för där sitter det som motsvarar hjärnan.
Grep skall användas i trädgårdslandet om man nu skall gräva alls. Spade använder bara marodörer. Eller självplågare, såna som tackar nej till världens effektivaste trädgårdslandsarbetare. Maskarna. Som luckrar, dränerar, drar ner löv och formligen äter sig genom jorden och lämnar den efter sig i bättre skick.
Den unge mannen med spaden är inte ensam. Det tycks vara en folkrörelse, särskilt på hösten, att klyva maskar. Något så genuint dumt.
I ett väl fungerande trädgårdsland finns massor med daggmaskar. De är känsliga små individer, reagerar starkt på beröring, solljus och kemikalier. För att inte säga när de klyvs av spadterror. Nervtrådarna slutar bokstavligen längst ut i huden. Den som sätter daggmask på kroken för att fiska är taskig och har inget att gnälla över om utomjordingarna en vacker dag invaderar oss och mal ner oss levande till jordförbättring.
I Sverige har vi bara 14 av de fler än 2000 arter som finns på vår planet. Deras sexliv är kanske inte så kul, men vad vet förresten människan om vad som är kul för en mask? De är hermafroditer, men befruktat inte sig själva. Inte ens efter det att de klyvs och dumma människor väljer att tro att de blivit två.
