Tio procent som dras ut från skola och vård...? MP bör sätta ner foten.

Ett vinsttak på 7 procent plus statslåneränta. Vilket blir cirka tio procent. När räntan är låg. Inte dåligt. Men bolagens företrädare skriker ändå i högan sky. Borde inte det väcka en och annan som sover? Som själv sitter med nollränta på lönekontot?

Istället borde de där pengarna investeras i verksamheten.

Men. Även utredaren Reepalu tycks leva så intensivt i den politiska norm som dominerar just Sverige att han inte kan tänka sig något sådant. Dessutom: genom att laborera med vinsttak och nya kontrollmekanismer på det sätt som Reepalu förordar skapas gråzoner, byråkratisk kontrollapparat och juridiskt fintande.

Politiskt vore det förskräckligt om Miljöpartiet, vars kongress under åren slagit partiledningen på fingrarna för dess vurm för vinster i välfärden, accepterade utredningens förslag. Glöm inte att ansvariga miljöpartister för tre år sedan gick ut och bad om ursäkt för att partiet varit naiv som förordat vinster i välfärden... (Lustigt nog hade vi som redan från början var djupt kritiska till partiledningens jubel för vinster i välfärden utmålats som fiender till partier...).

Efter det att kongressen senast kört över partiledningen i frågan om vinster i välfärden valde Gustav Fridolin att säga: "Ibland går besluten styrelsen emot, det är beslut som vi har med oss och som kommer att ligga till grund för valmanifestet och den politik vi vill föra framöver".

Frågan är nu hur språkrören kommer att agera. Eftersom Gustav på senaste kongressen slog fast att miljöpartister inte kan hålla på att driva egna linjer så bör väl det gälla också Gustav själv. Ingen egen linje som accepterar Reepalus förslag om att verksamheten får dräneras på upp tio procent - än mer när räntan ökar i fortsättningen...

Här gäller det nu för MP att stå upp mot Löfvens dribblande. Stå upp för kongressbeslut som så tydligt slagit fast att eventuella vinster i välfärden skall återinvesteras i verksamheten. Punkt.

Någon gång måste det bli slut på att agera dörrmatta åt den Löfven som inte vill annat än att utnyttja Miljöpartiet som språngbräda för att efter nästa val tacka för hjälpen och göra upp med borgerliga partier för att driva än mer av sådan politik som Miljöpartiet bildades för att stoppa.

Språkrör och statsråd måste begripa att det måste bli ett slut på att behaga de som vill något helt annat än Miljöpartiet. Partiets företrädare måste lära sig att agera som språkrör för MP, inte bara som lojala statsråd. Det är förvisso en svår balansgång. Men ingenting - absolut ingenting - blir bättre när man inte ens försöker, när man näpsar de som faktiskt försöker balansera.

Miljöpartiets linje bör självfallet vara att värna mångfalden men strypa vinstuttag.

Värna mångfald gör man genom att stötta den ideella sektorn, deltagande kooperativa verksamheter - det gör man bäst genom att sätta stopp för vinstuttag ur skola, vård och omsorg.

Sådan verksamhet passar sig inte för marknadstänkande eftersom man inte kan göra om det som blivit fel - det är skillnad på bygge av skollokaler och hanteringen av ett barns skolgång, det är skillnad på upphandling av kompresser och vård av multisjuka, det är skillnad på köp av sängar och praktisk vård av en gammal människa.

Förstår man inte det har man drunknat i ekonomismens träsk och förlorat all förmåga att se utanför siffror i Exceltabeller.

Omtanke. Omställning. Omstart. Det är det som behövs.