Amerikanska författare tillhör inte de som fått nobelpriset i litteratur. I DN påmindes häromdagen om vad Philip Roth sagt: "Jag undrar om jag hade förtjänat Svenska Akademiens välvilja om jag
hade kallat Portnoys besvär för ”Orgasmen under den rovgiriga
kapitalismen..."
Mitt simpla svar på frågan är: Det kan jag inte tänka mig...
Men, å andra sidan, just nu i Natotider kanske till och med Akademien faller offer för den politiska agendan... Nej, det var en dålig kommentar. Erkännes.
Som jag skrivit tidigare hoppas jag att det blir Ngũgĩ wa Thiong'o som tilldelas priset i år, men befarar att det blir Haruki Murakami istället.Till min oförställda glädja hävdade Eva Beckman att han "är en dålig författare...".
En intressant artikel om diskussionen som föranleddes av att Verner von Heidenstam fick priser finns att läsa i SvD här.
En annan som fått priset är Gabriela Mistrals. Hon fick priset1945, efter det att Elin Wägner pläderat för henne i Akademien. Efter det att Mistral mottagit nobelpriset så följde hon med Elin Wägner till Mårbacka där hon bland annat besökte Selma Lagerlöfs grav. Elin Wägner hade några år tidigare gett ut sin biografi över Lagerlöf - här kan du läsa en recension över den.
Året efter skrev Elin Wägner en längre artikel i Dagens Nyheter, Större än Prometeus, där hon går i svaromål mot amerikansk kritik av nobelpristagaren samt väver samman Mistrals diktning med angrepp på hur Vetenskapsakademin valt nobelpristagare som vurmat för "atomkraftens välsignelser".
Förresten var Elin Wägner starkt kritisk till att Paul Müller två år senare fick nobelpris för upptäckten av DDT - det var sju år efter det att Elin Wägner i sin bok Väckarklocka med våldsam kraft angripit kemikalieanvändningen - och löften om att skadedjur skulle utrotas - i jordbruket.
