Vi far genom en tunnel, på väg söderut. Gamla tiders dunkande från skenskarvar finns inte längre. Jag härrör från en tid då tåg förknippades med dunket från skenskarvar.
Två personer mitt emot härrör också från den tiden. En person, som sitter till höger om mig, tillhör däremot Bolibompagenerationen och känner vare sig till skenskarvar eller vikten av att inte lyfta på locket vid stationer.
Vi pratar om Miljöpartiet, alla har en relation till partiet.
- Framtiden tillhör ungdomen, säger Bolibompa.
- Det är förstås sant, framtiden tillhör Bolibompagenerationen, säger en av dinosaurierna.
- Så det är väl lika bra att hålla käften tills tiden är inne för begravning, säger en annan dinosaurie.
Framtiden tillhör ungdomen. Vi dinosaurier är överens om att det visserligen är en floskel, men att det ligger något i det. Och tröstar oss med att bolibomparna snart inte tillhör ungdomen utan nästa generations dinosaurier.
- Grön ungdom tillhör framtiden, säger en av dinosaurierna som skall stiga av redan i Södertälje. De är en del av sin tid, en tid när man sätter mer tilltro till starka ledare än till deltagande demokrati.
- Grön ungdom stöder Miljöpartiets ledning, gillar inte vare sig Mutt eller Schlyter, tycker det är bra att dom försvann från sina uppdrag. Skulle gärna rösta på värdlandsavtal och nästan vad som helst bara ledaren kräver det, bara man kan visa sammanhållning, följa ledaren... Säger dinosaurien som skall ända till Karlstad.
- Dom är konservativa som fan, säger hen som skall av i Södertälje. Konservativa och auktoritetstroende! Och väljer sina språkrör för att de varit med i någon tevesåpa!
- Även om man varit med i en usel tevesåpa kan man ju ha huvudet på skaft och vara reko, säger jag och hör hur jag låter som ett eko från pilsnerfilmens dagar. Jag menar, man kan ju vara grön trots att man blivit kändis.
- Kändis i Bolibompagenerationen...
- Jo, allt har sin tid... Bolibomparna vet inte vem Gunnar Wiklund var. Knappt vem Elvis var...
- Vi som var med och bildade partiet var nog så unga... Men våra ungdomsår präglades av alternativrörelsen, rötterna i sextioåtta, vi var samhällskritiska och vågade tänka själva, var skeptiska mot ledare. Dagens unga är konservativa. Grön ungdom är Miljöpartiets mest konservativa och förstockade del. Gröna Seniorer är radikala revolutionärer i jämförelse med de unga som mest ser till sitt eget intresse.
- Ett parti måste hålla ihop i riksdagen, säger Bolibompa. Det vi erbjuder är våra riksdagsledamöters röster. Det är därför vi sitter i regeringen. Därför var det fel att rösta emot värdlandsavtalet. Schlyter och Mutt kan inte vara företrädare när de inte förstår det.
- Tycker du värdlandsavtalet är bra för Sverige och freden, frågar en av dinosaurierna.
- Nej.
- Ändå hade du röstat ja till det för att ledarna kräver det av dig?
- Vi sitter i regering, då måste vi hålla ihop...
- Tur att du inte levde i Tyskland under trettiotalet och satt i regering under führern... muttrar dinosaurien från Södertälje.
- Slag under bältet, säger jag även om jag finner viss relevans i det hen sa.
- Varför i h-e är grön ungdom så konservativa? Är det för att man som välputsad och harmlös siktar på politisk karriär?
- Vår politiska uppfattning är inte densamma som er, säger Bolibompagenerationens talesperson.
- Sant, och det får vi acceptera, säger jag. Det är ni som skall föra Miljöpartiets talan om några år. Ni är, för att citera dinosaurien från Södertälje, i våra ögon konservativa. Ni kommer att forma Miljöpartiet, det blir ett annat parti än det som varit, och det är väl naturligt att det blir så...
- Men vi som väntar på graven behöver ju inte vara tysta för det, säger hen som skall till Karlstad. Vi har väl yttrandefrihet... Ja, inte våra riksdagsledamöter men vi andra har väl den kvar... Eller?
- Vi behöver en kulturrevolution, säger Södertäljegamlingen. Hen fyller sjuttio om några dagar.
- Ta käppen och gör revolution, säger den gröne som skall till Karlstad. Ungdomen är förslappad, tror att de är aktivister när dom klickar på gillaknappar och surplar latte... Eller vad det nu är man surplar.
- Jaja, framtiden tillhör i alla fall ungdomen, säger den gröne bolibompan och hjälper den gamle med käppen att plocka upp biljetten som ramlat på golvet.
- Jag kröker inte rygg, muttrar hen... har aldrig gjort. Tack för biljetten.
- Ibland är det bra att kröka rygg, säger bolibompan och skrattar.
- Jo, men då ska det ta mig fan ske med värdighet, inte i underdånighet, muttrar hen från Södertälje och reser sig.
- Glöm inte käppen, säger Bolibompa.
Hen med käppen skrattar. Tittar på den unge. Och säger:
- Du, jag behöver inte käppen. Ta den du. Ni som är unga behöver nog stötta er på något.
Hen reste sig, gick med snabba steg bort mot utgången, och med än snabbare steg på perrongen.
- Hon opererade knät för någon månad sedan, säger dinosaurien mitt emot mig. Hon skadade knät när hon hoppade fallskärm.
Bolibompan fingrar på sin mobil. Tåget rullar igång. Nästa stopp Gnesta. Inget dunk från skenskarvar. Det är nästan så jag saknar dem.
