Ibland behöver man inte skriva, man kan citera istället. Så här skriver Andreas Cervenka i SvD:
"Ni kan storyn vid det här laget. Krediter har drivit
världens stora ekonomier det senaste halvseklet. I början av 70-talet
uppgick den totala mängden utestående krediter i USA till 3 000
miljarder dollar. Idag är siffran 58 000 miljarder och stigande.
Det
fungerade länge bra men har utvecklats till ett svårartat beroende. Det
har krävts en ständigt stigande tillförsel av nya skulder samtidigt som
utväxlingen i form av ekonomisk tillväxt blivit allt svagare.
Den amerikanske investeringsgurun Bill Gross har liknat systemet vid
en supernova, en exploderande stjärna som är på väg mot sin egen
oundvikliga undergång."
Själv siade jag i samband med en konferens i Almedalen för tre år sedan att systemet skulle hålla ut till 2017-2018. Jag kan ha fel. Jag kan ha varit alltför optimistisk. Ett tips är att, om man har tillgång, ta ut en del sedlar när det börjar darra, i god tid börja bunkra en del livsmedel, samt vara snäll mot grannen. Och tänka längre än politiker och legitimerade neoklassiska nationalekonomer som tror såväl att digitala siffror innebär trygghet som att finansiellt kapital kan ersätta naturkapital.
_________________________
PS!
När ni, bästa läsare, ändå håller på och funderar över alltets jävlighet så kan det vara lika bra att fortsätta med en DN-artikel som sårbarheten i IT-näten. Lustigt, det medier hånade för drygt tjugo år sedan - när de dåvarande språkrören, varav jag var ett, hade presskonferens om byggande av ett robust, mindre sårbart, samhälle - lyckas man idag göra en helsida om. Trots att det bara handlar om en liten del av sårbarheten, inte hur lätt det är - för nästan vem som helst - att slå ut dricksvattenförsörjningen och elförsörjningen samt skapa kaos i livsmedelsförsörjningen. En effekt av att allt skall vara lönsamt. Vinst nästa kvartal drar man inte ut genom robust systembyggande utan genom sårbart systembyggande. Absolut inte genom att behålla data- telefon- och radio/tv i olika systembygganden. T ex.
tisdag 3 mars 2015
16 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett grundläggande problem är västvärldens vägran att acceptera att vi inte kan ha en tio gånger så hög levnadsstandard som man har i Kina. För att kompensera för vår förlorade konkurrenskraft har man valt att låna. I Sverige är det hushållen som lånar, i andra västländer ofta staten.
SvaraRaderaGenom att låna kan vi skjuta omställningen framför oss men smällen blir värre ju längre vi kan skjuta den framför oss.
Fakta om kinesiska löneläget:
- En civilingenjör: 18 000 i månaden (Hälften mot i Sverige)
- En industriarbetare: 4000 i månaden (en femtedel mot i Sverige)
Kineserna jobbar mycket. En man som jobbade med akupressur sa att han jobbade rätt lite (jämfört med andra). Han jobbade 12 timmar per dag 6 dagar i veckan. Varje söndag ledig! Lyxigt tyckte han. Sedan kunde han kosta på sig en veckas semester (per år)
I Sverige kommer anpassningen nedåt av levnadstandarden att ske när bostadsbubblan spricker.
Tur du inte är partiledare (språkrör) längre, för då skulle du behöva låtsas att det mesta ser bra ut och går åt rätt håll, bara man ser till att ett visst parti inte får något inflytande. Det är den fantasivärld våra partiledare lever i eller åtminstone vill att röstboskapet (vi) skall leva i.
SvaraRaderaKuckeliku. Du har på pricken rätt!
SvaraRaderaGt
Såg nyligen ett diagram som jämförde krediter till producerande företag och finanssektorn rel BNP, har för mig det var USA. Producerande företag låg sen 50-talet på en spikrak horisontell linje medan krediter till finansiell sektor började stiga brant 80-talet.
SvaraRaderaDet har ju sagts länge av många att det är ohållbart att hålla uppe konsumtion med krediter och inte med löner.
Sådär en 94% av pengar i omlopp lär vara pengar skapade av bankkrediter. Allt färre äger allt mer, detta har skett genom att man överfört från de många till de få och avreglerade finansmarknader, med krediter/pengar skapade i princip ur tomma intet övar de få sitt ägande av världens tillgångar. Och varje gång bubblorna spricker socialiseras skulderna.
Ann Pettifor - How Society Can Break The Despotic Power of Finance - Warwick Economics Summit 2014
Något märkligt är att läroböckerna i ekonomi lär ut att banker lånar ut insättares pengar, fungerar som mellanhand för en begränsad mängd pengar.
"Hela kapitalismen bygger på framtidstro" Nej det är väl ändå fel. Ett fel tänk. Hela kapitalismen bygger på räntan. På kapitalismens ränta. Minus eller plusränta ränta är det oavsett. Att det bara skulle finnas en slags tillväxt den exponentiella tillväxten dvs. ränta på ränta är det riktigt?
SvaraRaderaI detta system ja. Ekonomer av olika livsåskådning och religioner betraktar räntan som priset på pengar. Men är det ärligt? Logiskt kanske det verkar. Men ärligt? Nej varken hos samtliga religioner eller andliga rörelser. Tillväxt är väl ändå medvetenhetens tillväxt om att det är fel.
De mynt och pengar vi sparar i vår plånbok är utan ränta. Kontanter har idag funktionen negativ ränta. Om människor börjar hamstra för mycket stannar flödet. Pengar bör vara i rörelse.
Läser i "Enhet Nya Tiden Nya Människan, Nya Politiken om Enhets syn på ekonomi.
Om Margrit Kennedy 1993. Pengar utan ränta och Inflation. Ett bytesmedel som gynnar alla.
Minus eller plusränta räntan verkar vara ett tankefel. Hur kan den vara annat när den bygger på ocker? Räntorna bygger på privat vinst bankens eller vår egen. Enhet skrev (det var på nittiotalet) om grundläggande konstruktionsfel med penningpolitiken.
Kan ärligt erkänna att jag vare sig är någon ekonom eller kunnig på ekonomi. Men med tanke på hur det ser ut i världen, så verkar inte heller ekonomer vara speciellt kunniga. Eller politiker.
Om det finns ett konstruktionsfel i ekonomin dvs. räntan så borde det diskuteras. Kanske är det dags nu i religion krigens och orons tid. Andlighet är inte mossigt. Inte om man anser att vi är andliga varelser. Samtliga religioner förbjuder räntan. Någonstans finns en medvetenhet om att det är fel.
Ekonomi vad är det? Att hushålla med begränsade resurser. Ekonomi är inte, den utvecklas. Den börjar hos individen, familjen, arbetsgruppen och sträcker sig till politiken och RELIGIONENS värderingar.
Eftersom ekonomi börjar med oss själva var och en är det där vi måste börja förändra? Det börjar med den egna hushållskassan. Den som kvinnor hållit i genom tiderna. Nu har det förändrats.
Kris på 90 talet och kris nu. Den nuvarande och kvarvarande krisen kan påskynda insikten om, att ekonomi är hushållning och att förändring börjar med oss själva var och en. Något att fundera över om och när vi kan göra oss en hacka. Ränta tjäna på andra är ocker, oavsett om vi bara lånar ut socker till grannen. Skatt bör tas ut på storskalig konsumtion och överkonsumtion. Tänk vad mycket medel som skulle tillfalla det offentliga.
Nog borde vi stimulera småskaligt utbyte av varor och tjänster? Som en kopp skadligt socker till grannen? Varför vilja ha mer socker tillbaka. Jo kanske om man är en sockerråtta och överkonsumerar socker.
Lisbeth
Ingen fara, vi kortar livslängden på varorna. Andelen hushållsapparater med livslängd under fem år har stigit de senaste tio åren:
SvaraRaderahttp://ing.dk/artikel/haarde-hvidevarer-doer-tidligere-og-tidligere-174494
Mitt förra kylskåp gick sönder efter 25 månader (2014), tackolov gäller konsumentköpslagen i tre år men det är inte många leverantörer som upplyser om detta utan hänvisar till den egna tvåårsgarantin.
SE UPP FÖR STUPET!!! vilket stuuuuup?
SvaraRaderaBirger,
SvaraRaderaTack för föredraget i Göteborg.
Kreditvolymen växer (globalt), och måste växa (med nuvarande system). Krediter skapas. Centralbanker kan göra det genom att köpa obligationer.
Det påstås (du gör det) att pengar (krediter) skapas med några tangenttryckningar på banken. Varför behöver bankerna då låna pengar på de finansiella marknaderna (för svensk del ofta korta lån i utlandet)? Ge mig en ledtråd. Det är intressant att läsa Cervenka, men detta har han inte förklarat.
Vi spenderar mer än vi har i uthålliga resurser på planeten, och ökar och strävar efter att öka ännu mera. Det kan ju bara sluta på ett sätt om vi fortsätter. Frågan är bara när det hela kollapsar och vad som händer efter?
SvaraRaderaVi som förstår kanske borde skapa alternativa samhällen och ekonomier som är oberoende, självförsörjande och i balans med moder jord och hennes ekosystem.
SvaraRaderaOlle, de som förstår har haft 30 år på sig att ställa om sina liv. Sedan har du den yngre generationens Miljöpartister som hellre skattereglerar fram andras beteendeförändringar än genomför förändringar i sina egna liv. Den ännu yngre generationen var villig att dumpa alla viljeyttringar bara för att ha regeringsledamot i CV:t näst Folkskollärare.
SvaraRaderaMen om man icke vilja, varför regeringsplats, är det den monetära ersättningen som en extra söt karamell?
Så står regeringen med ett enda existensberättigande - mera lån. Man påstår det skall gå till investeringar.
Då bör finansminister förklara hur alla de historiska investeringar som skett i offentlig sektor, lett till en sådan stor skuld? Investeringsteori säger ju att det skall ge ökade kassaflöden, men då bör det skapas ökade marginaler och inte ökade skulder. Lägg till offentlig sektors självkostnadsprincip - hur mycket av "investeringarna" kan man då räkna hem? Man hoppas på multiplikatoreffekter. Se hur tidigare förhoppningar slagit ut. Jag upprepar ett gammalt mantra, liksom ATP-systemet kraschade av vidlyftiga förhoppningar, kommer även dagens förhoppningar att krascha. Så nej, balanskravet skall hållas likt Spartas sköldmur.
Som tillägg till mitt föregående inlägg, det börjar brista nu
SvaraRaderahttp://ledarsidorna.se/2015/03/brothers-in-arms-eller-inte-alls/
när knoppen brister, smärtar det. Var lyckliga att ni lever i dessa händelserika tider. Några andliga kanaler har talat om dessa tider att endast de starka reinkarnerat inför det stora slaget.
Givakt
Jag ställde en fråga om penningskapande här igår. Jag såg kommentaren publiceras, men nu är den borta. Det gör inte så mycket, men jag ville gärna ha ett svar.. Satte jag fingret på en öm punkt?
SvaraRaderaMin mikrovågsugn därhemma används flitigt och är 22 år gammal. Den har förmodligen längre förväntad kvarvarande livslängd än en helt nyproducerad dito. Varför byta ner sig?
SvaraRaderaHuvudproblemet med ekonomin i världen är att det finns för många improduktiva sysselsättningar och jobb som ger alldeles för mycket pengar och som inte alls motsvaras av arbetsinsatsen. En bankdirektör eller politiker är givetvis inte värd i närheten av den lön man får precis på samma sätt som idrottsstjärnor, byråkrater m.m. Samhället består av för lite producerande människor i förhållande till alla "freeloaders" som i praktiken bara tär på resurserna med sina överbetalda låtsasjobb. Och likadant är förhållandet mellan olika länder i världen som inte skulle klara sig länge utan Kinas industri eller Brasilien, Ryssland, Kanada, Australien som står för det mesta av den och råvaruproduktion som håller världen igång. Vi sitter här med våra FIAT-valutor och låtsas som vi har en massa pengar att strö runt oss, men i praktiken så är vi närmast bankrutt då vi lånar till konsumtion med sedelpressarna samtidigt som finanshajar bollar med fiktiva förmögenheter på världens börser. Givetvis är det hela ohållbart och kollapsen är helt oundviklig! Frågan är bara hur många år det håller till?
SvaraRaderaBenny
Vi är alla i bankirens grepp. Själv önskar jag att dett bankirens herravälde brakar ihop redan i år, inte 2016-17.
SvaraRadera