Förtäta staden, lägg betong på grönområden och bygg bostäder. Det vill Grön Ungdoms ledning. Grön Ungdom är Miljöpartiet De grönas ungdomsförbund. Hade man haft en vision bortom gårdagens så hade dom åtminstone pläderat för byggande av nya städer. Städer byggda från början, med senaste teknik och med stora miljöanspråk. Men icke.
När Grön Ungdoms språkrör Magda Rasmusson pläderar låter hon som en repris på socialdemokraterna gjorde när Almstriden i Stockholm tog fart för mer än 40 år sedan - "varje träd skall fredas" suckade då Hjalmar Mehr när han såg demonstrationerna och nu suckar Grön Ungdoms språkrör Magda Rasmusson, enligt SvD: "Varje lite gräsplätt skall fredas..."
Inte bara att Gamla Stan skulle rivas när sossarna låg på som värst, grönområden skulle betongbeläggas. Herregud, det är mer än 40 år sedan och att nu behöva höra liknande visa en gång till - från Grön Ungdom - känns verkligen mossigt. I dess sämsta betydelse.
Nu är man förstås inte ensam om detta synsätt. EU kommissionen uppmanade för femton år sedan (Green Paper on Urban Environment) till förtätning.
Jodå, det finns fördelar med förtätning. Fler kan bo på mindre yta, man kan utan andra politiska åtgärder nog minska bilresandet något, nyttja cykeln vilket skulle kunna ge bättre folkhälsa - åtminstone så långe inte elcykeln slår igenom ordentligt.
Nackdelarna är dock större. Med klimatförändringarna kommer städerna att bli varmare under sommarmånaderna, ju mer förtätade städerna blir ju varmare bli de. Dels för att sten och betong lagrar värme, dels för att vindar inte kommer åt och kan ge svalka. Såväl fyrtio som femtio grader i solen blir inte ovanligt.
Mer regn kommer att falla. Grönområden är bra på att ta hand om vatten. Betong är dåligt på att ta hand om vatten.
Problemet med förtätade städer har också en annan dimension som diskuteras i den globala debatten: hur många fler dödsfall blir följden i en pandemi i en tätare stad, hur ökar sårbarheten vid ett terrorattentat i en tätare stad, hur mycket ökar sårbarheten i en krissituation?
Sverige har glesa städer, meddelar Grön Ungdom Delvis sant. Om man relativiserar. Finns anledning att vara stolta över glesa städer. Alternativet till förtätade städer är inte icke-fungerande förorter utan snarare i så fall nya städer och decentralisering. Att inbilla sig att city måste vara detsamma som Stockholms city är gammal skåpmat med bästföredatum som gått ut för länge sedan.
Bilresandet kan bli mindre om städerna förtätas, meddelas som argument. Men herregud, så... mossigt! Alternativet till bilresande är inte betonglagda grönområden utan stadspolitik som avkontoriserar, regionalpolitik som decentraliserar, nya form av reseavdrag som inte gynnar bilen och bekväm kollektivtrafik. Vore det inte också lämpligt om Grön Ungdom funderade lite över den senaste vågen av digitalisering som medför en helt annat arbetsmarknad om bara tio år.
Det finns naturligtvis sådant som väger till förtätningens fördel: några har jag nämnt ovan och till dessa kan läggas att mark bortom städerna kan förbli som den är: jordbruksmark, skog och vad det nu kan vara. Det sägs också att många vill bo tätt utan annan utsikt än närliggande fasader. UN-Habit har också pekat på att det finns fördelar. Även om vi i Sverige skall vara försiktiga att dra slutsatser om sådant som mest berör tättbefolkade länder.
Det är förstås så att vi kan se till att få fler gröna tak - som bland annat tar han om en del av regnvattnet - men det är något som bör utvecklas för att förbättra stadsmiljön redan idag. Att de bara skulle kompensera - delvis åtminstone - borttagandet av gräsytor och träddungar räcker inte för att göra staden till en bättre livsmiljö.
Och människans vyer? Där jag gick i skolan - Norra Latin i Stockholm - fanns vyer, närhet till vatten, man kunde till och med se horisonter. Idag är grönområdet kring Norra Latin stenlagt, hotellbyggnad täpper till vyn. Istället för att utnyttja stadens vattenspeglar stänger man blickfången. Rent filosofiskt - men det är kanske inte något som är politiskt gångbart i en tid när ekonomismens tagit strypgrepp på tänkandet - kan man faktiskt fundera över vad som händer med oss när vi månad efter månad aldrig får se en horisont, knappt en vy bortom nästa husgavel.
Förtätning är en trend, och partier vill säkert haka på trender. Den förtätade staden bygger på en idé som man försöker motivera på olika sätt. Kanske är det dock så att - för att citera den engelske stadsplaneraren professor Peter Hall: ”Like most such fixed ideas, this one has a small element of truth and a much larger element of myth.”
Vi som valt att bo i glesbygden ser med viss förvåning och förundran på regeringens envisa förslag som bara kommer att tvinga fram en urbanisering.
SvaraRaderaKänns väldigt 50-tal...
Det är sant det du säger Birger. MP har blivit ett Stockholmsparti ivrigt påhejade av sina medi(a)okra väljare på södermalm.
SvaraRaderaAlla partier har idag en miljöagenda, tack vare MP.
Men frågan är med de sista årens utspel, om MP har spelat ut sin roll.
Förslagen som kommer saknar alltmer verklighetsförankring och partiet riskerar att bli en paria i svensk politik.
/Stefan
Toppen och tack för att du skriver om detta Birger och argumenterar så väl.
SvaraRaderaPersonligen skäms jag för att vara med i MP när det nu finns MP:are, ofta lite yngre, som tycker att de utmanar etablissemanget med spännande förtätningstankar, trots att de är allt annat än nya och spännande. Fortsätter MP åt det hållet tror jag att det uppkommer lokala gröna missnöjespartier, som inte vill ha förtätning på grönområdenas bekostnad. (Jag skulle nog själv kunna tänka mig att rösta på ett sådant parti.)
Miljöpartiet kan knappast överleva nästa riksdagsval. Hur många vill rösta på ett massinvandringsparti och överbefolkningsparti som bara är grönt till namnet? Det är dags att börja bygga ett nytt ekologiskt insiktsfullt parti som inte sitter fast i en gravt ohållbar fejkat socialliberal globaliseringsmani.
SvaraRaderaTack! Hörde mp första gången prata om vikten av förtätade städer för ca 10 år sedan och fick inte ihop det med ett grönt parti. Själv bor jag i en av Sveriges sämst omtalade förorter, men en stor fördel här är alla grönområden. Inkl flera stora fotbollsplaner och massor av lekplatser. Området borde vara en dröm för barn.
SvaraRaderaEn sak förstår jag dock inte, Birger: du pläderar för bygge av nya städer. Hur mycket miljöförstörande betong osv kräver inte det? Som du själv skrev nyligen: "Det den gode Johan glömmer är att den enorma byggboom han förordar under trettio års tid kommer att ge upphov till kraftigt ökande utsläpp av koldioxid. Cement, betong, markberedning, transporter för allt detta är liktydigt med gigantiska utsläpp av koldioxid. Under de år när utsläppen måste minska..."
http://schlaug.blogspot.se/2015/02/naivt-av-aftonbladet-gor-som-per-albin.html?m=1
Har vi planetärt råd med nya städer?
Helt rätt igen, Birger! I Göteborg är MP en av de drivande parterna som arbetar för en förtätning av centrum och som i sin tur förutsätter byggandet av Västlänken, 8 km tågslinga under city för (minst) 20 miljarder. Tyvärr är det stora problemet att politiker och trafikplanerare ser 100 år bakåt i stället för 10 år framåt när de skall utveckla kollektivtrafiken för framtiden. Väljer dyr tågtunnel i stället för självgående elektriska minibussar som ger dörr-till-dörr transport i hela regionen. Hamid Zarghampour, chefsstrateg på Trafikverket, tror att självkörande bilar blir en vanlig syn inom 10–15 år. (GP 2015-02-16). Det är min vison av bekvämare kollektivtrafik som kan locka en stor del av privatbilisterna och inte kräver förtätning. se mer på cabibus.com
SvaraRaderaGrön ungdom har tydligt deklarerat att de är missnöjda med moderpartiet. Vi älskar invandring och tanken på att man ska kunna bosätta sig var man vill.
SvaraRaderaDet gör även jag om vi var mogna för det... Med tanke på allt som sker verkar det inte så. Men visst vi kan älska våra tankar och känslor, så i den milda grad att vi tror att det fungerar i verkligheten. Nu måste vi få det att fungera....
Håller med om väldigt mycket kring förtätning. Men ser att om vi ska fortsätta på samma spår som nu, så är förtätning "bäst".
Drömmen om att se vida horisonter inpå knuten är en dröm få förunnat.
Utanför knuten finns grönområden, skogar, ängar, åkrar som vi nu måste bestämma oss för, om vi vill bevara för framtiden. Vi måste peka ut dem. Urbaniseringen kräver beslut.
Att förtäta städer inifrån och ut har många nackdelar. Men det har det mesta.
Runbyskogen i Upplands Väsby är "räddad" för hur länge ska vara osagt. Tråkigt nog är dess omgivningar åkrar och ängar inte det. De glömdes bort. De kommer inom en snar framtid att exploateras till mångas stora sorg. Det kallas för förtätning. Så tyvärr oavsett vad vi gör, så kommer det att byggas massor. Det är försent för protester.
Vi måste om vi älskar invandring ge invandrare och andra tak över huvudet. EU migranter som också har rätt till tak över huvudet får inte glömmas bort.
Tyvärr så riskerar vi, att i framtiden att se allt fler spökstäder där ingen har råd att bo breda ut sig. Då kan vi stå där tillsammans och titta på dessa spökstäder, undra över varför vi inte tryckte ihop oss ännu mer. I mindre billiga lägenheter.
Varför inte sätta upp billiga små "moduler" för alla. Naturen är svår att återskapa. Sätt upp dem där de gör minst skada. Blanda och integreras med varandra. Naturen med dess djur och växter har också rätt att leva. Vi är endast EN livsform.
Integrering! Förtätning! Länge leve skogen, åkrar, ängar, djur. Låt oss svettas och lida där vi bor hoptryckta. Det kan mana till eftertanke. Sedan kan vi resonera om vad vi älskar.
Lisbeth
Ps Och att kompensera utsläppen med lägre privat konsumtionsutrymme verkar inte vara på ingång....
SvaraRaderaAnonym 09:49, jag menar att byggande av helt nya städer är ett bättre alternativ än förtätning, om det skall byggas ut vilket uppenbarligen är en nödvändighet i en global värld som ser ut som den gör och där befolkningstillväxten fortsätter ett tag till. Det jag påpekade i mitt svar till Johan, som du nämner i din kommentar, var att skall vi vara ärliga i vårt klimatengagemang så bör vi våga hävda att a) eftersom vi inser att det behövs stora investeringar i tung infrastruktur så b) krävs att vi balanserar de ökade utsläppen som blir följd av detta med en såväl minskad som ändrad inriktning på konsumtionsutrymmet. Det politiska uppgiften borde vara att inte bara plädera för detta utan också berätta att vi kan skapa bättre liv med högre livskvalitet. Jag är övertygad om att en grön vision bär, det är bara det att det inte tycks vara någon partiledning i något parti som orkar ta på sig utmaningen. Istället lallar vi på i de banor som de äldre partierna lagt ut för länge sedan och som då också hade stora fördelar. Man är fast i en gammal tankebana, tekniken som ligger framför oss tycks bara ramla ner över snopna politiker precis som - vilket är min övertygelse - människors livsval de kommande åren visar sig bli helt annorlunda än vad politiker planerar för.
SvaraRaderaFinns det ingen längre inom MP som förstår vad det gör med människan att fjärma sig från naturen?
SvaraRaderaStadsmänniskor tappar förståelsen för sammanhangen. Det gäller även miljöpartister som alltmer ses engagera sig i symbolfrågor men missa helheten.
Städer ska förtätas - även till priset av att servicen i landet försvinner så resultatet blir noll. Hus ska energieffektiviseras in absurdum, även om det innebär sjuka hus och att underlaget för fjärrvärme försvinner och måste ersättas med fossilkraft. Varg ska räddas även om det innebär att alla arter som är beroende av bete utrotas. Våra åkrar ska granplanteras, jordbruket läggas ned och vi ska köra på frackad naturgas hellre än att man odlar biodrivmedel på alla nedlagda åkrar.
Hur blev det så här?
Det där om att "trivas bäst i öppna landskap" är uppenbarligen inget som grön ungdom tror på. De verkar älska betongdjungeln. Mp och dess ungdomsförbund är ett stinkande skämt till miljöparti.
SvaraRaderaMänniskors livsval utgår väl ifrån deras drömmar och visioner. De allra fattigaste bär på de största drömmarna enligt forskning. Ingår mindre konsumtion i dessa drömmar? Eller vill de vara som "vi"?
SvaraRaderaOm vi menar allvar med, att vi bör konsumera mindre för att rädda allt liv på planeten, så bör vi tala om det för de som kommer hit. Många har stora drömmar om ett materiellt bättre liv. Kommer vi att kunna uppfylla dessa?
Det kan vi endast göra om vi lever tillsammans och utformar något helt nytt. Vi måste säga att vi behöver byta spår. I stället säger vi (politikerna) Sverige är ett rikt land kom hit.
Det är en lögn. Det är bankerna som är rika.
Ska vi ha parallell samhällen där vi resonerar olika? Olika bestämmelser och lagar? Eller ska vi bygga något helt nytt tillsammans?
Enkla moduler där överdriven konsumtion blir missanpassad skulle kunna vara starten.
Men hur många är beredda att bo så? Många vill förändra världen men hur många är beredd att förändra sig själv?
Politiker kan inte förändra några andra än sig själva. Det börjar med oss själva var och en. Dessutom detta måste ske inom alla människor. Finns vilja, förstånd till det? Potential visst men vilja?
Lisbeth inte anonym 09:49
Vad vill du? Hur många människor skall vi bli? Skall det finnas en landsbygd? Har du själv någon vision?
SvaraRaderaHej Birger. Vilken typ av mark tycker du att man ska bygga nya städer på? Åker? produktionsskog? Någon annan typ av mark?
SvaraRaderamvh Pontus
"Jag är övertygad om att en grön vision bär" Jag också. Djupt och innerligt övertygad. Om vi bara inser vilken miljöbov globaliseringen innebär i befolkningsfrågan också. Vad kräver fler människor i kallt klimat? Vad innebär rejält ökad flygpendling mellan olika världsdelar? Vad blir miljöeffekten av att människor kommer upp i vår konsumtionsnivå? (När det är påverkan åt andra hållet som vill till.) Du är min gröna husgud, men en husgud som inte tänkt hela varvet runt. Men såna är vi. Homo sapiens.
SvaraRaderaI Sverige blir byggandet av nya städer sannolikt orimligt ekologiskt (och ekonomiskt) kostsamt. Bättre än att bygga en ny miljonstad i exempelvis Närke (som snabbt kan bli överfull) torde det vara att bygga långsträckt bebyggelse utmed vägarna i länder med rimligt klimat. Tänk en femtiomilsstad med tvåvåningshus på bägge sidor om landsvägarna, snarare än en rund miljonstad med hus på tio våningar eller mer.
SvaraRaderaRB, du frågar hur många människor vi skall bli... Så länge vi inte ägnar åt varianter av Kinas ettbarnspolitik är det nog svårt att svara på den frågan. Tack och lov... Att tvångssterilisera etc är ingenting jag förordar, som du kanske förstår.
SvaraRaderaPontus, vi bör i vart fall inte bygga på jordbruksmark - vi har redan idag byggt upp en sårbarhet och dålig livsmedelsförsörjning som förskräcker. Hellre en ny stad, planerad utifrån hållbarhetskriterier, än en förtätning som vi inte kan göra oss av med... MP föreslog faktiskt detta en gång i tiden, en ekologisk grön stad. Men, som jag skrev, det finns också andra metoder att ge utrymme för boende än genom förtätning som känns mossig i en tid när vi vet att klimatförändringarna leder till ökande temperaturer (inte minst i städer), ökade regnmängder (som bäst tas om hand i grönområden).
Jag är ganska övertygad om att vi med bra stadsplanering (vad är det som säger att kontor skall invadera stadskärnor, vad är det som gör det acceptabelt att små lägenheter används som övernattningsbostäder för människor som inte bor i stan), en bra regionalpolitik som omfattar såväl stegvis avskrivning av studielån för den som bor och verkar på andra ställen än de överhettade, avveckling och nedsättning av arbetsgivaravgifter i icke överhettade områden, avveckling av bostadsbidrag till förmån för bastillägg som enbart utgår från mottagarens inkomst och antal barn, kommuners rätt att säga nej till husköp för semesterboende (skapar rimligare priser för de som vill bosätta sig på lukrativa semesterorter). Det finns mängder med möjligheter att skapa bättre förutsättningar för människor att faktiskt kunna välja boende på ett mer mångfaldigt sätt än man kan idag.
RB Det ska finnas skogar, gammelskog inte minst. Skogar där djur växter ska ha en chans att förflytta sig och spridas. Det ska finnas ängar, åkrar för att kunna försörja allt livs rätt till mat. Rätten till närodlat? Permaodling t.ex. kan ge mycket närodlad mat.
SvaraRaderaDet ska finnas öppna landskap.
Det ska finnas gratis kondomer...? För vi människor har förmåga att begränsa hur många vi blir.
Landbygden verkar i framtiden bli förunnad en liten klick med mycket pengar. För landsbygden avfolkas.
Resten kan tryckas ihop i städer. Som förtätas inifrån och ut. Det låter så fint, men det handlar om att människor ska bre ut sig okontrollerat, det som vi inte vill att djuren ska göra.
Visionen om allt livs rätt innefattar allt liv. Men "vi" talar alltid om oss människor. Inte om oss människor som goda förvaltare utan om våra rättigheter. Rätten att bo på landet t.ex. Man "kan" inte försvara rätten att bo glest samtidigt som man förespråkar allas rätt att ta sig hit. Allas rätt att njuta av öppna landskap däremot kan man försvara. Att kunna ta sig relativt lätt till öppna landskap inte nödvändigtvis bo där borde vara förunnat alla.
Jag vill vara en god förvaltare av denna planet. Efter nuvarande förmåga. Inser stora brister.
Vad vill du/ni?
Lisbeth
Förtätning är bra, till skillnad från nybyggnation av städer blir det inte lika uppenbart att det behövs ökad infrastruktur i form av sjukhus, daghem, vårdcentraler, skolor, polisstationer, ålderdomshem, affärer m.m.
SvaraRadera"Människors livsval utgår väl ifrån deras drömmar och visioner. De allra fattigaste bär på de största drömmarna enligt forskning. Ingår mindre konsumtion i dessa drömmar? Eller vill de vara som "vi"?
SvaraRaderaOm vi menar allvar med, att vi bör konsumera mindre för att rädda allt liv på planeten, så bör vi tala om det för de som kommer hit. Många har stora drömmar om ett materiellt bättre liv. Kommer vi att kunna uppfylla dessa?"
Tja, idag sitter nyanlända med Ikea-katalog och ser ut vad som ska köpas. Samtidigt som våra secondhand-butiker och sopstationer bågnar av möbler. Miljömässigt går vi inte riktigt åt rätt håll. Kan man säga.
Helt nya städer låter intressant men spontant känns det väldigt oekologiskt att bygga helt ny infrastruktur istället för att utveckla befintlig. Har nån forskare räknat på det?
SvaraRaderaSen undrar jag, Birger, vad ska man bygga nya bostäder på för mark? En del onödigt stora vägar kan man förstås bygga på, i våra glesa motorstäder. Men jag kan inte tänka mig att det räcker. Då återstår gröna plättar.
Har bott i både täta städer fyllda med betong och sten (Paris), och glesa gröna städer (Göteborg). Föredrar det förstnämnda, men smaken är som baken!
Men Riga, är det inte konstigt att MP inte förstått vad klimatförändringarna innebär? Varför kan man inte hålla två saker i huvudet på en gång? Kombinera sin medvetenhet om klimatet med insikten om att detta faktiskt påverkar städerna så dessa kommer att bli plågsamma att leva i delar av året - vilket kräver kylande AC på sommaren, vilket i sin tur medför att vattenkraftens lager inte fylls på lika mycket, eller att den el från solceller som skulle kunna nyttjas till hushållselen istället går åt för AC. Det är oerhört korttänkt av Grön Ungdom!
SvaraRaderaAnonym, Ser många nyanlända som köper kläder och möbler secondhand. Dessutom många arbetsprövar. Ser också en hel del andra som gör det.
SvaraRaderaSom en mellanstation verkar det som... arbetsprövar för att sedan kunna ta sig ut i "riktiga" arbeten som gynnar den ekonomiska tillväxten.
Det är väl drömmen för de flesta oavsett var man kommer ifrån. Nej miljömässigt går vi inte åt rätt håll.
Lisbeth
Anonym 12:45... Hart du levt i Paris under värmebölja???
SvaraRaderaVill ställa samma fråga till Birger som anonym. Ny infrastruktur är knappast miljösmart.
SvaraRaderaKan ekologiska städer växa fram i t.ex. grusgropar nära befintlig infrastruktur? Det anser en del miljöpartister är bra. Det ger inte lyckan av att se vida vidder. Men finns det någon mänsklig rättighet att bo så? Lagen om fria vidder för alla?
Gäller det inte att förvandla bruna plättar till gröna? Statsodling ersätter inte landsbygden. Men det är modernt. Allt modernt är inte mossigt.
Dessutom de här nya städerna vem kommer att ha råd att bo i dem med fortsatt utveckling?
Har på nära håll sett och förstått att grusgropar tilltalar få.
Lisbeth
Ett av de bästa sätten att komma åt överdriven nativitet är att införa medborgarlön för vuxna och en lägre medborgarlön för barn (även kallat barnbidrag) men ta medborgarlönen från de som skaffar för många barn. De får klara sig utan den. Deras barn får dock fortfarande medborgarlön.
SvaraRaderaDenna strategi måste testas. Befolkningsökningen är fortfarande ett hot mot hela den mänskliga civilisationen och problemet försvinner verkligen inte för att Sverige tar emot nödställda så vi går på knäna.
@Grenline 2 12:50
SvaraRaderaDet var ironiskt. menat.
Som när Kaplan menar att vi ska bygga nya kåkstäder, då måste vi även bygga kåksjukhus, kåkdaghem, kåkpolisstationer m.m.
Om förtätning eller nya stadsdelar är ätt föredra vet jag inte. Känns dock som sårbarheten är lägre med mer utspridd bebyggelse även om transportbehovet ökar.
JA det är märkligt. Man utgår alltmer ifrån att människors fritidsintressen skall vara att konsumera. Intressen för djur och natur blir allt färre förunnat att uppleva "på riktigt" Det skall subventioneras till bussar och tåg för hejdlöst handlande i stora gallerior. Ett förslag: Förbjud att åka bil till återvinningscentralerna så kanske man måste börja tänka till på sitt köp och släng. Se också till att dessa ligger långt utanför tätbebyggt område.
SvaraRaderaNej, förtätningen som vi ser den idag kan aldrig vara av godo.
Grrreenline:Javisst, det var skitjobbigt. Men det finns betydligt bättre strategier för att minska urbana värmeböljor än att sprida ut staden över omgivande landsbygd. Dessutom har Paris det helt annat klimat, så deras utmaningar ser lite annorlunda ut än våra.
SvaraRaderaJag är väldigt överraskade att folk är oroliga för att våra extremt glesa städer i nordiskt klimat nån gång i en nära framtid kommer bli för täta och varma...
Rickard: Det är väl ändå inte förtätningen som driver på kommersialiseringen av våra städer? I vilket fall finns det i en stad förutsättningar för så extremt mycket mer intressen än att köpa grejer. Personligen köper jag väldigt lite prylar, lägger mer pengar på kultur: konserter, biobesök, utställningar, osv.
SvaraRaderaTäthet innebär i praktiken närhet. Det finns en superstark trend hos unga vuxna; de vill ha gång- och cykelavstånd till städernas utbud. De vill inte sitta på pendeltåg eller bussar mellan utspridda "gröna" enklaver.
Brukar hålla med dig i det mesta du skriver Birger. Men i denna fråga kan jag inte hålla med.
SvaraRaderaDu tar i början upp sossarnas rivningsiver på 50- och 60-talet. Viljan att förtäta städer ser jag som motsatsen till Hjalmar Mehrs (med flera) agenda. Till exempel så är ju Gamla stan den tätaste delen av Stockholm, till skillnad från det som växte fram utifrån Mehrs tankar kring stadsplanering med fristående punkthus, breddade vägar och fler parkeringshus som gjort städer mer funktionsindelade och bilberoende. Förtätningen ser jag som en väg till mer funktionsblandade städer.
Tycker att du lite lättvindigt viftar bort åsikter med "Det sägs också att många vill bo tätt utan annan utsikt än närliggande fasader". Frågan om vad som skapar trivsamma städer är viktig. Den danske arkitekten och professorn i stadsplanering Jan Gehl menar att det är viktigt att utforma städer utifrån gående och cyklister för att få det mänskliga perspektiv. Därmed inte sagt att man behöver bygga jättehöga hus, men städer behöver ha en ganska hög täthet för att göra det möjligt att gå och cykla dit man ska.
En intressant dokumentär som heter "Den mänskliga staden" finns på UR.se där bland annat Jan Gehl medverkar. Mycket sevärd!
http://www.ur.se/Produkter/181807-Den-manskliga-staden
Själv bor jag i Linköping, som är en av de glesare städerna i Sverige. Ändå byggs här oftare nya villaområden runt omkring snarare än att försöka förtäta staden. Detta samtidigt som Linköping omges av Östgötaslätten som borde få fortsätta vara just åkermark istället för tomtmark.
Visst finns det en trend att förtäta städer nu, men kan det inte vara en återgång till att bygga städer mer lika dem som fanns innan bilismens inträde i städerna? Samtidigt är ju inte tanken ny. 1946 skrev Gunnar Lidman, stadsarkitekt i Malmö, att man hade som ambition att förtäta staden så att man var man än bodde skulle ha möjlighet att cykla till arbetet. Han ville spara den bördiga åkermarken och lät därför exploatera marken i staden i högre utsträckning. Klokt tycker jag!
Begreppet förtätning verkar ha missuppfattats. Förtätning innebär att stadens ytor används mer effektivt för den funktioner som krävs i en stad eller ort. Det innebär att en förtätning även kan innebära nyetablering av ett grönområde, eftersom det är en viktig funktion i en stad. Som jag uppfattat det började man prata om förtätning som en reaktion på den stadsutglesning (urban sprawl) som skett hittills genom etableringen av alla villamattor, som per definition innebär bilberoende, segregation och höga samhällsekonomiska kostnader, och som ofta skedde på åkermark. Förtätning innebär att man bygger städer för människor och inte som hittills för bilar, och förutsätter mindre ytor för parkeringar, smalare filer för bilar och bättre plats för cyklister, fotgängare och kollektivtrafik. De höga temperaturerna som kan uppstå i en tät stad (urban heat island) kan genom väl genomförd stadsplanering motverkas, fr a genom ökad trädplantering i parker och gatumiljö.
SvaraRaderaBoverket är den myndighet som ansvarar för kunskapsstödet inom stadsplanering. Läs här vad de skriver i sin vision för 2025 http://sverige2025.boverket.se/skapa-en-hallbar-livsmiljo-i-och-kring-staden.html
Joahn och Peter, självklart skall man i mesta möjliga grad kunna ta cykeln till jobbet. Problemet med den så kallade förtätning vi sett är att marknaden heller ser hotell och kontor än bostäder i centrala delar av de stora städerna, liksom det dubbelboende - kul med övernattningslägenhet i Stockholm - som ockuperar lägenheter som står tomma stora delar av året.
SvaraRaderaJohan, jag skrev inte att planer på att riva Gamla stan i Sth var exempel på förtätning, jag skrev så här: "Inte bara att Gamla Stan skulle rivas när sossarna låg på som värst, grönområden skulle betongbeläggas."
Det är något av en myt att påstå att städerna innan bilismen var förtätade, och nu när man vill ta bort bilismen äntligen, så kan man återgå till förtätning. Stockholm var inte speciellt förtätad innan bilismen kom - stan blev däremot mer bilangripen när bilen kom. De flesta av våra städer byggdes före det att bilen kom.
Peter, det är fullt riktigt att förtätning kan innebära att nya grönområden planeras, ingen har väl någonsin sagt något annat. Men i realiteten innebär förtätning att gröna ytor försvinner, vilket är helt i ekonomismens linje: dyr tomtmark måste ge avkastning, inte vara till för träd, buskar, planteringar eller som i Berlin för parkområden med vildsvin och andra vilda djur... En park är i ekonomismens sken olönsam, ett bergknalle som bara finns som ett avbrott i staden är en olönsam affär. Att ungar kan klättra har inget direkt utfall på ekonomin...
04:28, nej Paris klimat idag är mer vädermänskligt än t ex Göteborgs imorgon.
SvaraRaderaDet är befriande att regeringen med Kaplan i spetsen vill bygga modulbostäder. Bygg många! Gärna även där miljöpartister byggt bo och häckar. Föreslår man saker för andra, så bör det duga även åt en själv. Ofta är det dock inte så. Det här med frihet inom ramen för andras rätt till samma frihet efterlevs sällan. Naturligtvis bör inte vissa städer eller kommuner undantas. Alla kommuner borde bygga modulbostäder. Inte minst för att förhindra att de kallas för kåkbostäder.
SvaraRaderaVad är sämst framtida påkostade spökstäder där ingen har råd att bo eller modulbostäder? När det åter blir som på 90 talet eller värre och folk tvingas lämna hus hem där de egentligen aldrig hade råd att bo, så behövs billiga modulbostäder. Det plus stor invandring borde räcka som argument för dessa.
Du trodde du var rik men du var pank... Tänker på låten Söder ska resa sig... igen.
Vad är det som får folk att tro att det är de nyanlända som kommer att få bo där för all framtid?
Många äger inte sin bostad. Det är banken som gör det.
Vi behöver gardera oss med billiga modulbostäder för livet och världen förändras. Bygg dem så att det går att odla lite för självhushåll. Integrera och skapa inte de parallell samhällen som Kaplan verkar tycka är okej.
Bor enkelt och litet och skulle kunna bo ännu enklare. "Problemet" är inte afrikanerna, polackerna, finnarna utan svenska grannar som kastar fimpar omkring sig och inte tar upp hundskiten. Äckligt! Men grannar bör hålla sams... Så jag får ge dem en askkopp. Fint inslagen med snören och allt.
Blir lite beklämd då jag läser att modulbostäder kan jämföras med kåkstäder.
Det är så här vi bygger för att kunna hjälpa er som kommer och oss själva.
Det som behövs är verklig omställning. Vi har övergivit tanken på ständig ekonomisk tillväxt. Vi har sagt att vi är ett öppet land. Nu måste vi klara integrationen. Bo enklare. Beblanda oss. Dela med oss.
Kan ju alltid drömma. Givetvis kommer detta inte ske frivilligt. Vi kommer att få höra det ena förslaget efter det andra men inte det här.
Ser med fasa på om dessa modulbostäder endast byggs i vissa kommuner. Då kommer de som talar gott om fri invandring och inte ser en invandrare på kilometers avstånd undan.
Vill också se gröna ekologiska städer växa fram. Men tror inte att så kommer ske inom överskådlig framtid. Nu måste vi klara det vi åtagit oss. Bostäder måste byggas enkelt billigt och fort.
Lisbeth
Vad som kan bli helt förödande är en fortsatt utveckling med "de små stegens tyranni", dvs där varje litet grönområde betraktas för sig, bebyggs, och man till sist står kvar med en stadsbygd utan egentlig struktur och med såväl vistelsevärden som biologiska värden förlorade. Förtätning är en trend, precis som marknadstänkandet varit en trend. Varje olönsam plätt skall bli lönsam, det är drivkraften och när miljörörelsen utnyttjas som nyttiga idioter för detta är det bara tragiskt.
SvaraRaderaLäser: "Även om staden är glesbygd för de flesta arter utom människan, så finns det för vissa en större potential här än i produktionsmarkerna.
SvaraRaderaI staden vårdar man exempelvis sina gamla träd. Eken har närmare
1500 arter insekter, svampar och lavar knuten till sig, men det är först
efter 100 till 300 år som den blir riktigt värdefull, när nedbrytningen
börjat i delar av stammen och dess håligheter fyllts med fuktig, frodig
mulm. Ute i markerna har den fällts långt innan dess."
Nu är man förstås inte ensam om detta synsätt. EU kommissionen uppmanade för femton år sedan till förtätning skriver Schlaug.
SvaraRaderaFörtätning är alltså ingen övergående trend utan en uppmaning. Vissa tar uppmaningar på större allvar än andra. Uppmaningar kan även bli till lag. Även lagar tolkar olika medlemsländer olika. Men vi verkar vilja gå före i det mesta. Har helt tagit till mig från den här bloggen, att det är för att vi vill vara bäst i klassen.
Det kanske går att ifrågasätta varför ska vi vara det?
Lisbeth
Det uppstår även stora temperaturskillnader inom en stad exempelvis. mellan parker och bebyggda områden. I Göteborg har temperaturskillnader på upp till 6ºC uppmätts mellan Slottsskogen (156 ha park) och Linnéstaden (tätbebyggd stad). Detta visar vilken betydelse grönområden har för att minska värmestress i städer. En global temperaturökning kommer sannolikt att leda till starkare ”värmeöar” i städer vilket ökar användning av luftkonditionering, som i sin tur ökar ”värmeön” ytterligare. Detta är en återkoppling som re- dan är ett faktum i världens megastäder, exempelvis i Tokyo. Under värmeböljan i Europa år 2003 var avsaknaden av möjligheter till att kyla ner bostäder och andra byggnader en av huvudorsakerna till att så många människor dog just i städer.
SvaraRaderaPå Södermalm i Stockholm förväntas medeltemperaturen öka med upp till 4,5 grader, med värmeperioder där det i solen kan bli 50 grader. I Paris beräknas en överdödlihget på 30 000 människor i samband med värmeböljan 2003. En värmebölja som blir vanligare i framtiden.
SvaraRaderaThomas Elmqvist, systemekologiska institutionen vid Stockholms universalitet skriver i Formas bokserie om klimatet: "Regelverket måste ses över så att det blir lättare att anlägga gröna tak, gröna väggar och nya grönområden". ((Sverige i nytt klimat).
Att föreslå byggande av nya, underförstått små, städer tyder på en brist i förståelsen av vad städer är bra på. De är inte primärt en plats att bo på, även om det är en nödvändighet för deras huvudsyfte. De är, mer än allt annat, en plats att mötas på.
SvaraRaderaDet är i mötet mellan människor som framsteg uppstår, både kulturellt, vetenskapligt, och ekonomiskt. Det är där idéer slås mot varandra, och nya idéer uppstår ur de gamla.
Det är även tät befolkning som ger ekonomiskt utrymme för kollektivtrafik som svarar mot folks behov, vilket gör att bilbehov minskar. Rikssnittet på personbilar per 1000 invånare är 467, Stockholms län ligger på 390, och Gotland ligger högst på 583. Det är tät befolkning som ger utrymme för nischade marknader - det finns en anledning att t ex SF-bokhandeln har butiker i Stockholm, Göteborg, och Malmö, men inte i Jokkmokk. Det är tät befolkning som låter folk med udda intressen hitta varandra och berika varandras liv.
Däremot krävs det givetvis grönområden även i tätbefolkade städer - kanske framför allt där. Men även dessa behöver planeras för att fungera på bästa sätt, se t ex Pildammsparken i Malmö som är riktigt trevlig. Det man vill ha bort är framför allt små plättar med "överblivna" grönområden, som inte gör någon människa glad.
Staffan, nej , jag menar inte "ställen att bo på" utan just städer med infrastruktur av typ spårtaxi etc.
SvaraRaderaNy grön stad? Javisst, gammal grönt krav i riksdagen redan på slutet av 80-talet!
SvaraRaderaMen man kan inte kommendera fram en ny stad mitt ute i ingenstans. Städer har historiskt vuxit fram tämligen organiskt där det funnits anledning till det, t ex vid naturliga knutpunkter för handel eller för utvinning av naturresurser. I undantagsfall har det gått att kommendera fram städer, oftast då runt någon form av militärförläggning - men det är knappast möjligt i dagens friare samhälle. Man kan inte kommendera fram ett nytt Malmö uppe i Norrland någonstans, och Malmö är på gränsen till att kunna räknas som riktig stad. Mindre än så är ingen poäng.
SvaraRaderaIdag har folk rätt att bosätta sig var de vill, och den stora merparten vill bo i städer, och framför allt storstäder. Det är där det finns ett vettigt nöjesliv. Det är där människor stöts och blöts mot varandra. Det är där man kan ta bussen till jobbet på under 30 minuter, i stället för att antingen åka bil lika länge eller åka kollektivt på en halvtimme eller längre. Detta är inte något som bör bekämpas, utan snarare uppmuntras, och det kräver att städerna får utvecklas, växa, och förtätas. En stad kan aldrig ses som färdigbyggd, utan ska ses som en levande organism där det enda alternativet till att delar ständigt byts ut är att den är död.
Självklart är en stad en levande organism, vem har motsatt sig den tanken? Men det innebär ju inte att stadens gröna ytor skall bebyggas, att staden skall bli sårbar eller förtätas i ett läge när temperaturerna stiger och vattenmängderna ökar. Just nu är det snarare gröna ytor som skall värnas Varje stad har börjat någon gång, historien är inte slut, Staffan. Du kommer att få se nya städer växa fram med ny teknik som grund, ekostäder där boende, arbete och odling integreras på sätt som blir önskvärt för människor i en tid när allt mer av arbetet vi vant oss vid digitaliseras och tiden kommer att användas på annat sätt än nu. Likaså kommer gamla städer att avkontoriseras i takt med att tjänstemannajobben försvinner.
SvaraRaderaMejl från Boston: "Glad att inte Boston ytterligare förtätats, var skulle 2,5 meter snö tagit vägen i en förtätad stad??"
SvaraRaderaMen snälla... Läs vad Birger skriver om EU kommissionens uppmaning.
SvaraRaderaGöran Bengtsson Lunds universitet menar, att det finns vetenskaplig litteratur som visar, att förtätning av städer sällan leder till de önskade miljömålen. Däremot leder det till höga bostadspriser, social ojämlikhet och trängsel i rekreationsområden.
Han menar också att förkärleken till förtätning troligen har rötterna i EU kommissionens uppmaning 1999 Green Paper on Environment. En uppmaning till medlemsstaterna att ansluta sig till konceptet den kompakta staden.
Har svårt att tro att folk vill bo i städer med höga hyror, ojämlikhet och trängsel.
Snarare vill de bo i väl fungerande städer. Med bra skolor osv.
Levande organismer behöver visst utrymme och förutsättning för att leva. I annat fall blir de halvdöda organismer. Som robotar. Samma sak gäller allt liv och givetvis hela planeten. Den är en levande organism, så vi bör behandla den som en sådan.
Nu är det först tak över huvudet för alla och enkla modulbostäder med visst utrymme som gäller. Borde gälla... Inom ramen för allas rätt till bostad.
Tack för intressant inlägg Birger Schlaug.
Lisbeth
I ett demokratiskt samhälle borde vi diskutera större begrepp än ”förtätning” när vi diskuterar stadsbyggnad.
SvaraRaderaStadsbyggandets teknokrater har länge diskuterat våra storstäders förtätning. Städernas fortsatta tillväxt har varit den primära orsaken. Brist på upplåten byggmark det sekundära. Men i samma stund som bristen blivit alvarlig har ”marknaden” gripit in och höjt temperaturen genom att fördyra byggandet och därmed sänkt standarden på de förväntade nyproduktionerna för vanligt folk. Därför har man flyttat denna till den billigare periferin.
Detta har pågått sedan någon gång mitt i miljonprogrammet. Optimering av kollektivtrafiken har hela tiden varit en aspekt, men en ökad biltrafik har varit så mycket mer angelägen….
Hela tiden har arkitekter och stadsbyggare m fl varit beväpnade med ett tungt propagandaartilleri som kallats ”visioner”. Det är hög tid att jämföra ”visionerna” med den verklighet vi fått. Jag tror det är befogat att anordna ganska strama studiecirklar som arbetar fram hur vi vill att städerna i sin helhet skall disponeras. Detta borde vara angeläget för Miljöpartiet, dess ungdomsavdelning men också helt ”opolitiska” att ordna studiecirklar kring.
Framtidens städer måste kunna klara sig med framtidens resurser! Och de kan bli avsevärt mindre än idag. Ett exempel är dricksvattentillgången i Stockholm, när saltvattnet når upp till dagens slussluckor, vid Slussen. Det naturliga då vore att Mälaren åter blir en havsvik såsom det var under hela vikingatiden fram till 1100-talet. Dessbättre är de tekniska lösningarna på en stigande havsnivå sannolikt enklare för Stockholm än för många andra kuststäder. Men det är hög tid för stadsplaneringen att ta detta på alvar. Osäkrare är antalet klimatflyktingar till Sverige under detta århundrade. Om jordens temperatur stiger mer än 2° C kan deras antal överstiga dagens krigsflyktingar 10 eller 100 gånger. Behovet av kreativa lösningar kommer att bli enormt ….
Ju glesare städer desto mer bilkörning. Vid sidan om detta är fördelarna minimala.
SvaraRaderaLite forskning om saken. Det är de utsträckta förorterna som är mest destruktiva, se http://newscenter.berkeley.edu/2014/01/06/suburban-sprawl-cancels-carbon-footprint-savings-of-dense-urban-cores/
SvaraRadera