Ekonomisk tillväxt v/s ekonomisk hållbar utveckling

Jag har förstått att debatten om hållbar tillväxt eller ekonomisk hållbar utveckling pågår utan att alla riktigt förstått vad det är man diskuterar.

Jag tror att ganska många som gärna talar om tillväxt inte riktigt vet vad det är för något, man tror att tillväxt med automatik uppstår bara för att man byter ut något dåligt (t ex fossila bränslen) mot något bra (t ex grön energi) eller byter ut kemikaliejordbruk mot ekologisk odling eller genom att köpa varor från ett företag som engagerar sig i hållbarhetsfrågor istället för från ett företag som inte gör det.

Uppenbarligen har inte alla funderat färdigt på vad ekonomisk tillväxt är är för något. Den mäts i form av växande BNP. Det vill säga det som kommit att kallas "ekonomin" måste växa från ett år till ett annat.

Om vi säger att årets BNP utgörs av en hink så måste således den hinken vara större nästa år för att vi skall få ekonomisk tillväxt. Det handlar således inte om vad det är som ryms i hinken, utan bara hinkens storlek.

Nu, när de flesta av oss är överens om att vi måste ställa om samhället från brun energi (fossila bränslen) till grön energi, så handlar det i första hand om att byta ut innehållet i hinken. Det är en omfattande uppgift. Att byta innehållet innebär inte att hinken blir större. Målet bör vara att hinkens reella innehåll skall bli ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart. Det kan vi kalla hållbar ekonomisk utveckling Att ha som mål och medel att hinken skall bli större innebär att målet är ekonomisk tillväxt. Vilket per definition inte är detsamma som ekonomisk hållbar utveckling.

Sedan en tid tillbaka har det blivit trendigt att tala om hållbar tillväxt. Detta kan förstås som att den del av hinken som skall bli större också skall vara "hållbar". Problemet är att stora delar av hinkens gamla innehåll i så fall kan förbli ohållbar. Men vitsen är ju att vi skall byta ut innehållet i hinken, vilket i sig är en gigantisk uppgift som inte i sig leder till att hinken blir större.

Ska vi både ha hållbarhet och tillväxt - det vill säga det populära uttrycket "hållbar tillväxt" - så kommer alltid tillväxten att prioriteras. Av akuta skäl. När riksbankschefen Stefan Ingves meddelade, efter den senaste räntesänkningen, att hoppet nu stod till att konsumenterna kommer att "köpa mer grejer"- han sa så ordagrant i Studio Ett den 28 oktober förra året - så var det för att tillväxten prioriteras. Inte för att hållbarhet prioriteras. Ironiskt nog kom klimatpanelens senaste rapport i samma veva som vi uppmanades att köpa mera grejer.

Det system vi lever i kräver att vi håller igång hjulen. Att vi konsumerar. Även om det drabbar de planetära processer som gör att vi kan bygga våra samhällen och leva goda liv. Även om det minskar kommande generationers frihetsrum. Även om det står i strid med den klimatpolitik som snart sagt alla vet att vi borde anpassa oss till. Det är därför vi måste bryts oss ur beroendet av tillväxt. Vilket är en enorm uppgift. 

Någonting brister i hur vi ser på ekonomi. Någonting brister på hur vi ser på jorden. Någonting brister på hur vi ser på oss själva. Någonting brister också när debattörer som förstår sammanhangen väjer för att säga vad de vet för att istället "låta mjukare" för att inte skrämma beslutsfattare. 

Min erfarenhet av budgetförhandlingar säger mig att motiveringen att något leder till "ekonomisk tillväxt" är den som får varje finansminister på gott humör. Det är också därför allt från musikskola till nytt operahus i Stockholm motiveras med att det kan ge tillväxt. När t ex maxtaxa på dagis genomfördes så kunde det i den offentliga politiska retoriken heta att det var för barnens bästa, men i underlaget hittade man det verkliga motivet: genom maxtaxa skulle barnen kunna vara längre tid på dagis, vilket skulle få föräldrarna att kunna jobba längre, vilket var bra för tillväxten. (Jag lägger nu inga som helst värderingar på vare sig dagis/förskola utan resonerar om hur det hårda motivet såg ut).

Problemet uppstår när vi skapat system och strukturer som gjort sig akut beroende av just ekonomisk tillväxt - inte av hållbar utveckling i första hand. Vi blir fångade i ett system där politikers kortsynthet (nästa val) - och företags kvartalsrapporter - styr alltför mycket och där jakten på nästa kvartals ekonomiska tillväxt i realpolitiken akut väger tyngre än hållbar utveckling.

Så sluta prata om hållbar ekonomisk tillväxt. Tala om hållbar ekonomisk utveckling. Och låt det vara målet. Det är en enorm utmaning. Som inte blir lättare av att vi väntar att ta oss an den.