torsdag 22 januari 2015

Ekonomisk tillväxt v/s ekonomisk hållbar utveckling

Jag har förstått att debatten om hållbar tillväxt eller ekonomisk hållbar utveckling pågår utan att alla riktigt förstått vad det är man diskuterar.

Jag tror att ganska många som gärna talar om tillväxt inte riktigt vet vad det är för något, man tror att tillväxt med automatik uppstår bara för att man byter ut något dåligt (t ex fossila bränslen) mot något bra (t ex grön energi) eller byter ut kemikaliejordbruk mot ekologisk odling eller genom att köpa varor från ett företag som engagerar sig i hållbarhetsfrågor istället för från ett företag som inte gör det.

Uppenbarligen har inte alla funderat färdigt på vad ekonomisk tillväxt är är för något. Den mäts i form av växande BNP. Det vill säga det som kommit att kallas "ekonomin" måste växa från ett år till ett annat.

Om vi säger att årets BNP utgörs av en hink så måste således den hinken vara större nästa år för att vi skall få ekonomisk tillväxt. Det handlar således inte om vad det är som ryms i hinken, utan bara hinkens storlek.

Nu, när de flesta av oss är överens om att vi måste ställa om samhället från brun energi (fossila bränslen) till grön energi, så handlar det i första hand om att byta ut innehållet i hinken. Det är en omfattande uppgift. Att byta innehållet innebär inte att hinken blir större. Målet bör vara att hinkens reella innehåll skall bli ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart. Det kan vi kalla hållbar ekonomisk utveckling Att ha som mål och medel att hinken skall bli större innebär att målet är ekonomisk tillväxt. Vilket per definition inte är detsamma som ekonomisk hållbar utveckling.

Sedan en tid tillbaka har det blivit trendigt att tala om hållbar tillväxt. Detta kan förstås som att den del av hinken som skall bli större också skall vara "hållbar". Problemet är att stora delar av hinkens gamla innehåll i så fall kan förbli ohållbar. Men vitsen är ju att vi skall byta ut innehållet i hinken, vilket i sig är en gigantisk uppgift som inte i sig leder till att hinken blir större.

Ska vi både ha hållbarhet och tillväxt - det vill säga det populära uttrycket "hållbar tillväxt" - så kommer alltid tillväxten att prioriteras. Av akuta skäl. När riksbankschefen Stefan Ingves meddelade, efter den senaste räntesänkningen, att hoppet nu stod till att konsumenterna kommer att "köpa mer grejer"- han sa så ordagrant i Studio Ett den 28 oktober förra året - så var det för att tillväxten prioriteras. Inte för att hållbarhet prioriteras. Ironiskt nog kom klimatpanelens senaste rapport i samma veva som vi uppmanades att köpa mera grejer.

Det system vi lever i kräver att vi håller igång hjulen. Att vi konsumerar. Även om det drabbar de planetära processer som gör att vi kan bygga våra samhällen och leva goda liv. Även om det minskar kommande generationers frihetsrum. Även om det står i strid med den klimatpolitik som snart sagt alla vet att vi borde anpassa oss till. Det är därför vi måste bryts oss ur beroendet av tillväxt. Vilket är en enorm uppgift. 

Någonting brister i hur vi ser på ekonomi. Någonting brister på hur vi ser på jorden. Någonting brister på hur vi ser på oss själva. Någonting brister också när debattörer som förstår sammanhangen väjer för att säga vad de vet för att istället "låta mjukare" för att inte skrämma beslutsfattare. 


Min erfarenhet av budgetförhandlingar säger mig att motiveringen att något leder till "ekonomisk tillväxt" är den som får varje finansminister på gott humör. Det är också därför allt från musikskola till nytt operahus i Stockholm motiveras med att det kan ge tillväxt. När t ex maxtaxa på dagis genomfördes så kunde det i den offentliga politiska retoriken heta att det var för barnens bästa, men i underlaget hittade man det verkliga motivet: genom maxtaxa skulle barnen kunna vara längre tid på dagis, vilket skulle få föräldrarna att kunna jobba längre, vilket var bra för tillväxten. (Jag lägger nu inga som helst värderingar på vare sig dagis/förskola utan resonerar om hur det hårda motivet såg ut).

Problemet uppstår när vi skapat system och strukturer som gjort sig akut beroende av just ekonomisk tillväxt - inte av hållbar utveckling i första hand. Vi blir fångade i ett system där politikers kortsynthet (nästa val) - och företags kvartalsrapporter - styr alltför mycket och där jakten på nästa kvartals ekonomiska tillväxt i realpolitiken akut väger tyngre än hållbar utveckling.

Så sluta prata om hållbar ekonomisk tillväxt. Tala om hållbar ekonomisk utveckling. Och låt det vara målet. Det är en enorm utmaning. Som inte blir lättare av att vi väntar att ta oss an den.

21 kommentarer:

  1. Eller så kan man tala om ett rikt och hållbart livsflöde. Det är allt vi behöver för att livet skall kännas toppen.

    SvaraRadera
  2. Man kan också tala om en hållbar ekonomisk utveckling för ett rikt och hållbart livsflöde. Det förra är medlet, det senare är målet.

    En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter framförallt teknikskiften och intelligenta medborgarlöner på olika nivåer (nationellt, europeiskt, globalt). Hur får vi sådana till stånd före snarare än efter ett tredje världskrig?

    SvaraRadera
  3. Ja låt oss tala om hållbar ekonomisk utveckling. Låt det vara målet. Sjöstedt har sagt något i stil med att det är bara idioter och nationalekonomer som tror på evig ekonomisk tillväxt.

    Ändå så talar V:s ekonomiska talesperson om ekonomisk tillväxt, inte om hållbar ekonomisk utveckling.
    Att människor som har små medel konsumerar för lite och inte håller tillväxten igång. De måste bidra mer. Bättre vore att tala om att andra bör konsumera mindre, för att de med små medel ska ha råd med det, som behövs för ett gott liv. Allt inom ramen för vad planeten mäktar med.

    Håller med om att vi behöver "ett rikt och hållbart livsflöde" När basbehoven uppfyllts, så kan det uppnås lättare. Forskning pekar på det. Jämställda samhällen mår bäst.

    En hållbar ekonomisk utveckling är förutsättningen för ett rikt och hållbart livsflöde.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  4. Japan har under de förlorade decennierna sen den stora finans o fastighets -kraschen lyckats med att hålla nere bruttotillväxten, hålls ständigt fram som ett varnande exempel. Men icke desto mindre har man haft högre tillväxt per capita än USA och EU, i snitt mindre än hälften av arbetslösheten i USA och EU är förstås en helt annan division när det gäller permanent massarbetslöshet. Japan har allmän sjukvård som de flesta amerikaner bara kan drömma om.
    Att man kan ha stagnerande BNP brutto samtidigt med tillväxt per capita beror på stagnerande folkmängd, men icke desto mindre minskande andel i aktiv ålder.
    Japans folkmängd förväntas minska från 130 miljoner till 80 miljoner i mitten av seklet. Även om de generellt är friska och krya och folk lever länge (Reinfeldts mardröm) där de gamla av efterhand.
    Öarna är ju begränsade och bergiga, man är nu ca 360 st per kv km, med 80 miljoner blir man "bara" 225 st per kv km. Fortfarande många nog, knappast så det mänskliga habitatet på de japanska öarna håller på att utplånas. I dag ligger man på under 40% självförsörjning när det gäller mat, om de skulle bli avskurna från omvärlden skulle det få katastrofala följder, "tur" för dem att de har utmärkt bytesförmåga med omvärlden.
    Trots detta fördömmas japanerna för att de inte ökar sin befolkning ännu mer med invandring.

    SvaraRadera
  5. "Hur får vi sådana till stånd före än snarare efter ett tredje världskrig?"
    Efter ett tredje världskrig blir det mycket svårare... Medborgarlön kanske, men utformad av vem? En räddande "Ängel"?

    Lyssnade till en lång intervju med en gammal dam, som är judinna och numera bosatt i Sverige. Hon hänvisade till Piketty "Det blir bättre och bättre om vi tänker tillbaka. Men det tar lång tid. En droppe i taget och glaset blir fullt"...

    Det var en väldigt lärorik intervju. Hon fokuserade inte endast på judarna dvs, sig själv och sitt folk, utan lika mycket på romer dvs. Antiziganism. Samt även på problem kring HBTQ. Alltför ofta fokuserar vi på oss själva. Men hon berättade om att hon hjälpte romer vid förintelsen.
    Att hon innan visste när dagen (datumet) för frihet skulle komma...

    Hon sa att hon stannade i Sverige, men att hon förstått att "Demokratin har sina ormar".

    Det är moralen som måste bestämma Men vem bestämmer moralen? Var och en har en valmöjlighet och innerst inne finns det fördomar sa hon. Det vi gör kanske slår fel.

    Att vi förmodligen är på väg in i ett tredje världskrig är för sorgligt. (Egen reflektion) Vi har ju så mycket att ta tag i här hemma, med alla olika religioner som beblandas. Om någon t.ex. en granne säger "Jag tål inte se romerna på gatan" Så bör vi ta en diskussion sa hon. Det är lätt att instämma i.

    Det verkar som om vi måste köra huvudet i väggen gång på gång. Men tänker vi tillbaka på historien, så kan det bli lite bättre och bättre. Om vi granskar den kritiskt då förstås inte sväljer allt.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  6. BNP är till stor del på låtsas. Därför kan man inte säga att det är bra eller dåligt i sig själv. Dvs hög BNP behöver inte vara dåligt.

    Tex kan man öka BNP genom att ett företag säljer sina fastigheter och låter ett annat bolag hyra ut lokalerna. Detta behöver inte innebära någon förändring i praktiken, samma personer kan fortsätta med det de gjorde tidigare men i olika bolag.

    Det är märkligt att även tillväxtkritiker lägger in en värdering i en låtsassiffra som BNP. Siffran är ju helt värdelös för att mäta utvecklingen, värdet, storleken eller funktionssättet i ekonomin. Ökad BNP är varken bra eller dåligt, det är bara på låtsas.

    SvaraRadera
  7. BNP är ett trubbigt verktyg säger inget om fördelning. Inget om mjuka värden eller om jämställdhet. Alltså så är det ett låtsas verktyg.

    SvaraRadera
  8. Eller är det så att målet är socialt. Vad vill vi göra med våra liv?
    Medlet är ekonomiskt. Hur ska vi organisera ekonomin för att vi ska kunna nå våra sociala mål?
    Ramen för ekonomin är ekologisk. Vilka gränser för nuvarande och kommande generationer sätter vår planet för vår ekonomi?

    SvaraRadera
  9. En liten detalj: (s) storslagna arbetslöshets-mål, lägst arbetslöshet i europa, runt år 2020 har redan fallit (enligt ILO:s prognoser). Så kommer det inte alls att bli. Som med allt annat (s) tar sig för/lovar. Men det gör ju inget? Svensken klarar sig ändå. Hur då? På något sätt.

    SvaraRadera
  10. iblandekonomi, det funkar inte att säga att bnp-tillväxt är på låtsas när politikens akuta beslut nästan alltid bygger på att beslutet skall leda till ekonomiskt tillväxt, det är också ganska meningslöst att tro att man löser problemet genom att börja mäta annat - som t ex lycka, social anständighet etc - eftersom de system vi byggt upp kräver tillväxt.
    Det är riktigt att det finns massor med sätt att manipulera upp bnp, vilket också görs för att man skall kunna visa upp åtminstone någon tilllväxt per capita. Men grunden är ändå den som Stefan Ingves så tydligt markerade vid räntesänkningen i oktober: han hoppades att den skulle leda till att människor köpte "mer grejer" - han sa så, riksbankschefen.

    SvaraRadera
  11. Tyvärr tolkar de flesta "ekonomisk utveckling" som "ekonomisk tillväxt", så det funkar inte heller.

    SvaraRadera
  12. Hmmmm... nu förstod jag. Men då är ju allt prat om tillväxt väldigt konstigt!

    SvaraRadera
  13. Man kan förkovra sig i den enligt mig bra texten i Naturskyddsföreningens rapport Grön ekonomi.

    http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Gr%C3%B6n%20ekonomi_4.pdf

    SvaraRadera
  14. "Uppenbarligen har inte alla funderat färdigt på vad ekonomisk tillväxt är är för något."
    Hihi.

    SvaraRadera
  15. En svamlande liten loppa
    ur apatin syntes hoppa
    & styrde kosan till Davos
    där han nog smorde sitt krås

    Vad var loppan där & gjorde?
    varför göra sig sådant besvär?
    javisst ja, kråset det smordes
    bidrog med intellektuell misär..

    SvaraRadera
  16. Neoliberal Agendafre jan. 23, 12:40:00 fm

    Ja, det är politisering av ekonomin som gör tillväxtbegreppet så viktig, kvartalssocialismen. Vill man minska på arbetstiden, så måste staten sluta tvångskonsumera upp folks pengar.

    BNP-begreppet togs fram på 30-talet, när USA övergav laissez faire och slog in på välfärdsstat och Keynsiansk politik,

    SvaraRadera
  17. @Birger Schlaug

    Man har ju många gånger tidigare hört att systemet är uppbyggt på tillväxt, men jag har aldrig sett någon bra förklaring på hur. Kanske har jag inte letat tillräckligt mycket, men min tes är: Hur kan något som är på låtsas vara det som allt bygger på. Det verkar faktiskt orimligt, och den lättaste förklaringen är nog sann även här, dvs det är bara något folk säger.

    Till exempel om ekonomin fragmenteras mer så att BNP ökar, innebär det inte att skattebasen ökar, och därmed gör det varken till eller från för statskassan. Den enda praktiska betydelsen av BNP som jag kan komma på är att det verkar viktigt att mäta statsskulden i förhållande till BNP, och ett land kan då framstå som mindre skuldsatt genom att öka sin BNP. Dock borde till exempel skattebasen vara ett bättre mått för att mäta hur mycket statsskuld ett land klarar.

    SvaraRadera
  18. Birger!

    Men skulle det inte kunna vara ett ganska bra verktyg för att ändra människors syn på vad som är viktigt. Just nu handlar allt om pengar vilket har resulterat i att saker som inte kostar pengar helt enkelt inte är lika intressant just för att synen är att desto mer det kostar desto roligare/bättre är det. Att en promenad i naturen med några vänner blir mindre värt än att shoppa har antagligen en del av sin grund i vad vi ser som värdefullt. Att vi endast mäter BNP och snackar om hur bra allt är utifrån det ger en ganska skev bild av verkligheten. Om vi även/istället för det skulle gå ut med en rapport som utgår ifrån vad som göra att vi mår bra kan man kanske förändra denna syn lite. Det är självklart ingen fullkomlig lösning men jag tror inte att den skulle vara helt verkningslös. Skulle man samtidigt sluta mäta BNP, vilket inte säger något vettigt, skulle den kanske vara ännu bättre.

    Är inte det här lite samma sak som du försöker göra genom att ta bort tillväxt och ersätta det med utveckling?

    SvaraRadera
  19. iblandekonomi sa...

    "Man har ju många gånger tidigare hört att systemet är uppbyggt på tillväxt, men jag har aldrig sett någon bra förklaring på hur...."

    Nuvarande finansiella system där "pengarna/penningmängden" skapas som räntebärande skuld (tillika förintas vid amortering/penningmängden minskar), kräver ständig tillväxt (ständigt växande skuldsättning), dels beroende på räntekostnaden, kapitalackumulation framför konsumtion, vinstkrav, överskottsmål, pengar urdragna den reella akonomin till den finansiella m.m. o.s.v.

    Att det sedan är så som du skriver att ökad BNP tillväxt inte leder till ökad välfärd, då nuvarande skattebas ligger i arbete, "tjänstedilemmat" o.s.v. är ju också milt sagt problematiskt, men ändock underordnat det överordnade problemet där dagens pengar skapas och allokeras av privata banker och intressen, ur tomma luften som räntebärande skuld, med enskild vinstmaximering som mål...

    SvaraRadera
  20. Hej Tom!
    Det du skriver är ganska ospecifikt, och jag förstår att det blir så i kommentarerna till en blogg. När det gäller behovet på ökad BNP, eller mer specifikt kredittillväxt resonerar jag kring här.

    https://iblandekonomi.wordpress.com/2014/11/16/tar-pengarna-slut/

    SvaraRadera
  21. Det som är destruktivt är strävan efter tillväxt till varje pris. Det måste nödvändigtvis gå över lik ibland - om inte annat för att det är en strävan som går över allt annat.

    Däremot kan som Iblandekonomi påpekar ovan själva tillväxten vara helt och hållet fiktiv och bestå i att folk byter pengar med varandra. Vilket är helt ofarligt.

    Strävan efter tillväxt är en naturlig följd av kapitalistiska företags (och staters) konkurrens. Varje företag (och stat) måste bli större i ekonomiska termer för att få övertag på andra företag (och stater).

    Denna strävan kan motverkas genom s.k. åtstramningspolitik, något som härjar i hela Europa just nu. Vilket leder till att BNP är i stort sett stationär, eller t.o.m. minskar.

    För att tro att detta är bra för miljön måste man vara miljöpartist av den mer dogmtroende sorten. Dock tror inte alla miljöpartister på det - se t.ex http://www.project-syndicate.org/commentary/syriza-greece-eu-crisis-by-joschka-fischer-2015-01

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.