måndag 9 juni 2014

Så tyckte MP för 25 år sedan (3): "Vi riskerar få en kapitalistisk planekonomi..."

Så skrev jag. Bolund meddelar att han tror på kapitalismen.
Det dröjde inte många timmar efter MP:s kongress innan Per Bolund - partiets ekonomiskpolitiska talesperson - meddelade att han  "tror på kapitalismen". (Intervju i Fria Tidningen).

Detta föranleder mig att i nostalgiserien som pågår på bloggen påminna om en riksdagsmotion från riksdagsåret 1988/89:

"Det går en fusionsvåg över Europa... Risken är uppenbar: allt större bolag slukar i sig allt mer av näringslivet. Detta resulterar i att vi kan få en kapitalistisk planekonomi som är lika förödande för den lilla människan som den planekonomi som vi ser exempel på i öststaterna. Allt fler beslut kommer att fattas i allt färre styrelserum hos allt större transnationella bolag."

Så skriver MP i en motion (1988/89:N338) - undertecknad av mig samt Lars Norberg och Roy Ottosson. Man kan tycka att partiet borde reagera mot denna utveckling idag också genom att se hur strukturerna förändras vid t ex ett frihandelsavtal - med syfte att öka stordriften och minska "fragmenteringen" - mellan EU och USA.

Så här fortsätter motionen:

Det storskaliga ägandet medför alltid en mycket stark maktställning. Ägaren kan styra andra människor genom beslut om sin egendom. Även i Sverige är maktkoncentrationen mycket stor, i själva verket är maktkoncentrationen större i Sverige än i de flesta andra västländer.

Ägandet är i behov av långtgående reformer i miljöns, jämlikhetens och kommande generationers intressen.

Miljöpartiet de gröna accepterar att olika former av ägande skall kunna existera sida vid sida. Partiet vill främja småskaligt ägande på det storskaligas bekostnad, vi vill främja "direkt ägande" och kooperativt ägande.

För att komma tillrätta med de problem vi skissat ovan krävs reformer. Bland annat vill Miljöpartiet de gröna verka för att:

1. Varje lokal företagsenhet skall vara en egen juridisk person och ha en lokal styrelse
2. Varje lokal företagsenhet skall ha en egen bokföring som redovisar verkliga kostnader vid köp och försäljning mellan lokala företagsenheter, även inom samma företag.
3. Nyutgivna aktier skall knytas till en lokal företagsenhet.
4. Anställda och lokalbefolkning skall, vid utgivande av nya aktier i större företag, ha förköpsrätt till 1/3 var. 
5.Anställda skall, vid försäljning av företag, ha förköpsrätt enligt samma principer som kommunen har förköpsrätt till fastigheter.
6. Anställda och lokalbefolkning skall ha förköpsrätt att köpa företaget eller dess tillgångar då företaget skall läggas ner. Priset skall sättas till det lägsta av bokfört värde och marknadsvärde.
7. De ovan skissade förslagen skall också gälla de företagsenheter i Sverige som ägs av transnationella bolag.

Genom reformer i ovanstående skissade anda kommer näringslivet att decentraliseras och demokratiseras. Småskaligheten och det direkta ägandet kommer att gynnas. En fungerande äkta marknadsekonomi kan byggas upp där det finns många parter på marknaden; mångfalden kommer att öka.

Kommentar: 
De gröna har aldrig varit ett marxistiskt parti, men däremot delat den del av Marx analys som pekade på hur kapitalismen driver mot större och större enheter som äter upp mångfalden. Själv kallade jag det som språkrör för kapitalistisk planekonomi - eller blå planekonomi - och partiet hade ingen större svårighet att svälja den analysen. Tvärtom. 

I mitt avslutningstal som språkrör - på kongressen i Vadstena 2000 - betonade jag förresten hur skönt det var att kommunismen fallit och fick rejält bifall när jag konstaterade att det skulle bli behagligt också när den allt råare kapitalismen kommer att falla. 

En blandekonomi - där mångfald och delaktighet är två av målen - och där en socialekologisk skattereform steg för steg skulle gynna ekologiska och sociala målsättningar var en grön självklarhet. Det borde det vara idag också. 

En sådan idé innebär att man styr mot fler kooperativa lösningar, flera icke-vinstdrivande lösningar, flera samhällsengagerade lösningar som skapade myller och mångfald. Det var så vi ville se friskolor utan vinstintresse, det var så vi ville se fler föräldrakooperativa förskolor, det var så vi ville se mer av barnkooperativ äldrevård, det var så vi ville ta steg i riktning mot inbördes hjälp istället för mot infördes kamp. 

32 kommentarer:

  1. BS!

    Jag anser inte att det räcker men det är en bra bit åt rätt håll. Med privat ägande kommer orättvisor, statustänkandet, dåliga och onödiga produkter och maktkoncentration som på beställning. Detta måste i så fall hela tiden motarbetas med nya förslag som det privata vinstintresset återigen kommer försöka kringgå.

    Det mest demokratiska och decentraliserade system man kan tänka sig är ett gemensamt statligt ägande i en väl utformad demokratisk stat.

    Företagen ska vara juridiska personer men ägandet (aktierna om du så vill) måste vara gemensam statlig egendom under demokratisk kontroll (vilket inte måste betyda centralstyrning in i minsta detalj). Företagen ska över tid ej drivas av vinstintresse utan överskottet ska delas ut i form av löner till de anställda efter att de har betalat för driften, betalat skatt och avsatt medel för framtida investeringar.

    Alltså statligt ägda företag som trots det är självständiga enheter med en egen ekonomi. Det viktiga är att kapitalet är statlig gemensam egendom. Nya företag skapas då av enskilda personer men de måste kunna visa att verksamheten är "lönsam" och ha godkännande av samhället. I så fall kan företaget få låna pengar till startkapital och "företagaren" slipper att skuldsätta sig personligen och är garanterad en lön redan från början vilket motverkar behovet av stora löneskillnader mellan arbetare och "företagare".

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  2. Förlåt, men hur fungerar "barnkooperativ äldrevård"?
    PL

    SvaraRadera
  3. Neoliberal Agendamån juni 09, 10:54:00 fm

    Låga skatter och få regleringar gynnar oftast mindre företag. Det är storbolagen som har råd med jurister mm. för gå runt byråkratin och med mindre kapital hos vanligt folk blir det svårare att starta konkurrerande verksamhet.

    Tittar man på statistik (iaf. från USA) så kan man se storbolagens dominans minskar. Internet och ökad frihandel har sänkt kostnaderna för en ny aktör att slå sig in.

    SvaraRadera
  4. Barnkooperativ äldrevård var faktiskt något som MP ville ge viss stimulans åt. Det innebar att barn till äldre kan bilda ett omsorgskooperativ på samma sätt som föräldrar till barn kan bilda ett skolkooperativ för sina barn.

    Syftet var förstås att göra människor mer delaktiga än att bara överlåta till kommun/stat eller till det vanliga näringslivet att driva omsorg. Det fanns (finns??) några sådana kooperativ, där "barn" dels ägde verksamheten i form av kooperativ, dels själva deltog några timmar per vecka.

    Passar långt ifrån alla, men förmodligen en del.

    SvaraRadera
  5. Per Bolund tror alltså på en blå planekonomi? "kapitalistisk planekonomi-eller blå planekonomi"

    Ett parti som går till val med S tror på det?

    Men de MP kan i vilken stund som helst alliera sig med Alliansen.
    Och S vad tror de på...? De definieras som vänster i debatter.

    Var har allt det gröna i buketten tagit vägen?

    Har det hamnat hos V... S har tappat det röda. Jag "tror" det. Den gröna buketten kräver inslag av rött. Nu är det för mycket blått som stör balansen. Alldeles för mycket. Det är för enkelt att tala om höger eller vänster.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  6. Nu talar Sjöstedt om bl.a. kooperativ som en icke vinstdrivande lösning. Kanske kan vi backa bandet. Ta "ett" steg tillbaka

    Barnkooperativ äldrevård det låter som en bra idé. I samband med arbetstidsförkortning då förstås. Om barn till äldre ska bilda ett omsorgskooperativ och själva vara delaktiga, så krävs det ork och tid. Dessutom behöver barnbarnen närma sig den äldre generationen.

    Varför går de inte ihop MP, V och Fi? och bjuder sedab in S. Varför så bittra på varandra.
    Fi t.ex. sätter sig hellre i den socialistiska gruppen i parlamentet. I tron att de kan förändra inifrån och ut. Den största gruppen lockar.

    All bitterhet oss emellan och politiker emellan, den tar kål på förutsättningarna, för allt liv på denna planet. Den gröna sköna drömmen känns alltmer avlägsen.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  7. Det finns bara planekonomi. För vad är en budget om inte en plan? Nån fri marknad har aldrig funnits, kommer aldrig finnas och kan inte finnas.

    Motsättningen har alltid handlat om vilken elit som skall bestämma planen, skall planen bestämmas av en diktator, skall den bestämmas demokratiskt eller skall den bestämmas av en elit.

    Det är poppis att beskriva ekonomi i termodynamiska termer. Då kan friheten analogt definieras som entropiuttrycket i gibbs fria energi. Det är friktionen mellan de olika eliternas usla planer som inte går ihop sig, smulor trillar emellan, vissa planer fallerar eller lyckas på en annan plans bekostnad. Det som upplevs som frihet är helt enkelt gränslandet mellan alla planer. Entropin.

    Men nu med kvantitativ metod så skall ekonomin optimeras, de stora transnationella företagen kan styra sin planer mycket effektivt. Effekten av ekonomisk effektivisering är en upplevelse av mindre frihet. Det spelar ingen roll om det är kapitalism eller stalinism, desto bättre planen är desto ofriare upplevs ekonomin.

    SvaraRadera
  8. BS!

    Det förslag du och MP lade fram för att sprida ägandet och maktkoncentrationen i samhället fungerar inte. S gjorde samma misstag att smeta ut det privata ägandet och göra hela Svenska folket till småkapitalister som efter en generation då kom att betrakta sig själva som just kapitalister. De kommer då att rösta höger för att värna sitt eget lilla kapital istället för värna sina egna och andras fackliga och medborgerliga rättigheter.

    Det leder också till oönskad ökad konsumtion och fortsatt spekulation i aktier och fastigheter. Bara genom ett gemensamt ägande kan vi styra över resurserna till offentliga konsumtionen av tjänster som kultur, utbildning, vård och omsorg istället för onödig konsumtion av varor.

    Utvecklingsländerna har en annan situation där en viss ökad konsumtion kan vara försvarbart. Vi lever fortfarande i en mycket splittrad värld. Även om skillnaderna minskad något mellan olika länder är skillnaderna ändå stora och framför allt mellan olika grupper inom samma länder.

    Vi måste lära oss av historien och inte upprepa samma misstag om och om igen. Lösningen är inte ett småborgerligt samhälle utan ett samhälle byggt på demokratiskt socialistiskt gemensamt ägande. Vi måste släppa vår fixeringen vid privat ägande och gå över till att istället hyra det vi äger gemensamt som exempelvis våra bostäder.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  9. Jan Örsell är inte vem som helst, han har facit på vad som fungerar och inte... Det är inte dåligt!

    SvaraRadera
  10. Tron på människor var större än tron på staten och kapitalet som har en förödande förmåga att enas...

    SvaraRadera
  11. Jag som Marx-läsare och med en stor klick grönt i min ideologiska uppfattning upplever det ofta som att den gröna ideologin och diverse socialistiska ideologier alltmer närmat sig varandra. Inte ens en av de idag mest kända marxisten och kommunisten, David Harvey, förespråkar fullskalig planekonomi och utplånande av marknadsekonomi, snarare är han ofta närmare MP:s ståndpunkt (för 25 år sedan). Dagens socialistiska rörelse låter alltmer som MP lät för 25 år sedan, med fokus på arbetstidsförkortning, grön skatteväxling och mångfald i ägandefrågor. Jag tänker att det å ena sidan är nyttigt för vänstern som letat efter en ny "identitet" sen sovjet kollapsade, men samtidigt så är det lite en utmaning för den gröna ideologin som jag upplever försvagats avsevärt och "spätts ut" i många andra ideologier. Det renodlade gröna tänket börjar försvinna och blir en allt större del av det nya "röda" tänket. På gott och ont antar jag.

    För övrigt finns det mycket i Marx som finns att uppskatta hos en Grön, läs bara John Bellamy Fosters bok "Marx's ecology", där han plockar ut de delar där Marx analyserar kapitalismens förhållningssätt till naturen. Marx var oerhört före sin tid där om man jämför med andra klassiska ekonomer såsom Smith och Ricardo. Dock ska man inte inbilla sig att han var någon ekolog, men ändå intressant läsning som bär relevans idag.

    SvaraRadera
  12. Att tro på kapitalismen gör möjligen (s), man barnatror. Borgarna VET att det är det medel som "styr pengarna rätt". Om någon sade åt dem i enrum att denne tror på kapitalism som allmän välfärdsskapare skulle de hånskratta.

    SvaraRadera

  13. "fragmentiseringen"

    "Tala om underförståelse!"

    En annan dag?

    SvaraRadera
  14. Lisbet,
    kooperativ tycker jag är en bra form för många olika saker och har en given plats i samhället.

    Men jag undrar jag om man inte kan avskaffa poängen med olika ägandeformer. Att omsorg kan drivas av vem som helst, men man har brukareföreningar som i lag har budgetkontroll i den verksamheten de är brukare. Spelar det någon roll om Carema äger vårdbolaget. Alla är Vänster när det gäller deras mamma i äldreboendet, när det gäller min mamma prioriteras sjuksköterskor framför vinster, när det gäller min mamma så vägs inga blöjor. Med den nya informationtekniken kan verksamheter granskas ganska enkelt av en grupp människor. I grunden var väl lockelsen med privatiseringar att man ville ha inflytande över sin mammas tillvaro de sista åren.

    Det är ju bland annat det Reinfeldt talar om i sin bok "Det sovande folket", att folk skall organisera sig själva och ta makten över sin tillvaro. Nja, han tänkte sig kanske inte ovanstående, men det ger vissa tillfredställelsen av att äga, brukaren behåller sin valfrihet och stärker sin makt över det som är dem närmast. Poängen med vem som är huvudman försvinner, statligt, kommunalt, privat eller kollektiv, spelar ingen roll med brukares direkta kontroll.

    SvaraRadera
  15. Neoliberal Agendamån juni 09, 06:21:00 em

    "Men nu med kvantitativ metod så skall ekonomin optimeras, de stora transnationella företagen kan styra sin planer mycket effektivt."

    Du kan aldrig ha jobbat i ett stort multinationellt företag. Något mer ineffektivt får man leta efter.

    SvaraRadera
  16. Neoliberal Agendamån juni 09, 06:32:00 em

    "Vi måste lära oss av historien och inte upprepa samma misstag om och om igen."

    Instämmer, ingen mer socialism tack.

    " Lösningen är inte ett småborgerligt samhälle utan ett samhälle byggt på demokratiskt socialistiskt gemensamt ägande. "

    Jag har inget emot gemensamt ägande, aktiebolag är ett exempel på sådant ägande. Problemet är att ni socialister vill använda tvång (staten) för att driva igenom en viss företagsform. Ni vill därmed hindra folk från att välja den form de vill ha.

    Om arbetarägda företag och kooperativ var överlägsna enskilt privat ägande så skulle det bara finnas sådana företag. Så är inte fallet.

    Du säger dig vara för en marknad, men låt då också marknaden få bestämma företagsform.

    SvaraRadera
  17. martin och Lisbeth!

    Varför då? Vad tjänar man på kooperativ? Är det inte bättre att alla äger tillsammans och inte bara några stycken? På det sättet får man demokratiskt inflytande, valfrihet och privata förmögenheter som skapar orättvisor byggs inte upp över tid.

    Vem som helst som har förtroendet och bra idéer kan ju med ett gemensamt ägande av min modell starta och driva ett statligt gemensamt ägt företag i vilken bransch som helst. Det kan vara stora som små företag. Vinsterna kommer då de anställda till del och annars vid exempelvis nedläggning av verksamheten så går kapitalet tillbaks till staten och det gemensamma.

    Företag som Carema bedriver inte välgörenhet och driver inga företag utan att få göra vinster på bekostnad av verksamheten genom bland annat lägre bemanning. De har inga betänkligheter mot att utnyttja äldre på det sättet och för vinsterna kan de sedan betala för privat vård för sin egen mamma om de alls bryr sig. Det finns många med psykopatiska störningar inom vinstdrivande företag. Privat ägande och privata vinster gör saker med vissa människors psyken.

    Det privata ägandet (som allt ägande om det ska vara någon mening med det) förutsätter att ägarna har rätt att själva bestämma över "sin" verksamhet och över "sitt" kapital och att de kan ta ut vinster ur "sin" verksamhet. Vad ska de annars ha sitt ägandet till?

    De flesta börjar nog idag förstå att privatiseringarna görs av rena privata vinstintressen. Verklig valfrihet handlar inte om privat eller statligt ägda verksamheter utan om att kunna välja bland olika vårdformer precis som i skolan där det handlar om olika sorters pedagogik osv.

    Allt annat är bara ogenomtänkt och naivt önsketänkande. Om nu alla är så goda att de trots att de äger verksamheter inte tar ut någon vinst så har väl samma människor inget emot att också avstå ägandet till förmån för ett gemensamt ägande. Eller hur? Invändningarna mot ett gemensamt ägande är betingat av privata vinstintressen och till viss del även en oro över att den demokratiska styrningen ska fungera. Med rätt utformning borde den oron och motståndet kunna undanröjas för inte blir det bättre insyn och mer demokratisk inflytande med privata vinstdrivande företag än med ett gemensamt statligt ägande.

    Eller ska var och en i kooperativ form bara ta hand om sina egna gamla och sjuka själva? Hur skulle det fungera i praktiken menar ni? Skulle det verkligen bli bättre än med en professionell och välbetald vårdpersonal?

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  18. NA!

    Verklig demokratisk socialism är inget historiskt misstag då det aldrig har prövats. Däremot är kommunistisk såväl som fascistisk diktatur ett stort misslyckande.

    Jag anser att en marknadsekonomisk grund där tillgång och efterfrågan tillsammans med politiska beslut sätter priserna är viktigt. Inte kapitalistisk anarki.

    Tror man som du att ohämmad cancerartad tillväxt är bra så ligger statliga och kooperativa företag i lä. Det är kanske det som är fördelen med demokratiska statliga företag. Att de rätt utformade skapar riktigt välstånd för alla och inte bara privata vinster till ett fåtal, stora ansvarslösa multinationella företag och ett värdelöst av skulder (bland annat miljöskulder) uppblåst BNP.

    Aktiebolag är en form av privat ägande och inte gemensamt ägande. Privat ägande leder alltid till maktkoncentration där några få äger nästan allt. Aktiebolag är inget undantag.

    Vad vi får för företag och samhälle bygger också på politiska beslut som bland annat alla privatiseringar av statligt ägande som genomförts under den högervåg som blåst över världen de senaste årtiondena. Sådana beslut har inget med en konkurrensutsatt marknadsekonomi att göra.

    Varför är det okej enligt dej att med tvång genom politiska demokratiska beslut privatisera gemensam egendom men inte tvärt om?

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  19. Neoliberal Agendatis juni 10, 12:02:00 fm

    "Verklig demokratisk socialism är inget historiskt misstag då det aldrig har prövats."

    Socialism via valsedel eller diktatur, det är som skillnaden mellan självmord och mord.

    "Aktiebolag är en form av privat ägande och inte gemensamt ägande. "

    Aktiebolag är gemensamt ägande, det är flera som äger tillsammans. När du säger "gemensamt ägande" menar du statligt ägande.

    "Varför är det okej enligt dej att med tvång genom politiska demokratiska beslut privatisera gemensam egendom men inte tvärt om?"

    Enda anledningen jag vill ha utförsäljningar är för statsskulden ska kunna betalas tillbaka. Det är fel att skuldsätta framtida generationer. I en nattväktarstat skulle staten aldrig får skuldsätta invånarna.

    Annars ser jag helst att folket får aktier (framför utförsäljningar). Vill man äga gemensamt behåller man aktierna, föredrar man cash till konsumtion eller investering i ett annat företag säljer man.

    SvaraRadera
  20. Jan,
    därför att om man låter verksamheter gå upp i staten utan organisationer utanför staten som kontrollerar dem, då faller de i fiendens händer omedelbart nästa gång svensken luras att rösta höger av en Machiavellisk propaganda offensiv. Eller via högerentrismen i socialdemokratin.

    Det första de gör vid makten är att underminera all gemensam verksamhet. De fortsätter sedan att plundra statsapparaten. Därför är en decentraliserad kontroll och en princip som gör varje individ är vänster robustare emot högerns återkommande offensiver.

    Det är bättre att eliminera hela poängen med olika ägandeformer och rigga systemet så att nästa gång högern försöker plundra verksamheten, så upplever man att det är från MIG de tar. Folk betraktar ju staten som något utanför dem själva. Men när högern begränsar brukarföreningars kontroll och makt, då upplever folk att högern angriper dem personligen, på ett mycket tydligare sätt.

    Avskaffande av privatägande är väl ändå samma sak som att eliminera hela poängen med olika ägarformer. Ägarformerna reduceras till postmoderna pantomimer utan verkliga konsekvenser.

    Ingen är ju mer aggressivt vänster än en högeridiot, när någon försöker tjäna pengar på DEM.

    Stalin och Dostojevski observerade det faktum att de västerländska friheterna är falkska friheter. Men att de är falska ändrar inte upplevesen sv förlust när man eliminerar dem. Därför kan vi inte nöja oss med att eliminera dem, utan vi måste uppfinna egna falska friheter.

    Moderaternas planekonomiska kapitalism är perfekt för att bevara falska friheter som ägarformen, men eliminera dess poäng. Staten distribuerar ju pengar till välfärdkapitalisterna i en planekonomisk fördelningspolitik.

    Så som vår svenska ekonomi ser ut, så kan man ju betrakta staten som en kapitalistisk plantskola. Kniper det stormar kapitalet staten och skördar vår gemensamma egendom. För privatiseringsögonblicket är det absolut mest lönsamma ögonblicket i privatiseringar, att gå från 700 kkr till 20 miljoner på två år, det är det få verksamheter förunnat om man inte stal verksamheten från det gemensamma i första skedet.

    Det enda jag i grunden föreslår är en kontrollfunktion som garanterar vänsterstyre av all gemensam verksamhet. Om man förstatligar den spelar ingen roll, det kan man givetvis också göra.

    Men tänk på att högerkrafter existerar oberoende av deras institutioner. I en enpartistat återfinns högerengagemanget inom det enda partiet, då de dras till makt som flugor till skit.

    Slavoj Zizek pratade med kommunister i Kina, rörande deras miljardsatsning på marxistisk forskning. Han frågade, är inte marxism konflikten mellan arbetare och arbetsgivare, kamp för jämlikhet och rätt att bilda fackföreningar med mera? Nej, sa den kinesiska marxisten, "that is leftist, not marxist". Institutioner degenererar och deras plikt är alltid först och främst institutionens bevarande, men folk följer tidsandan bättre än institutioner, är inte lojala emot institutionen. En brukaförening kan slå ihjäl en dålig insitution en institution kan inte lägga ned sig själv när den blivit förlegad och degenererad.

    SvaraRadera
  21. martin!

    Så vi ska alltså ha kvar kapitalismen och det privata ägandet för att skydda oss mot just kapitalismen och det privata ägandet? Sällan så har jag hört så mycket dumheter på en gång.

    Min modell av statligt gemensamt ägande är just en sådan decentraliserad modell. Bara för att vi genom staten äger tillsammans betyder inte att allt ska toppstyras in i minsta detalj utan bara att vi har den demokratiska makten över resurserna i samhället och vid behov kan ge övergripande ägardirektiv till våra gemensamma företag och att vinsterna tillfaller samhället och alla medborgare. Detta är ju i praktiken en som du väljer kalla det "brukarförening".

    Min modell handlar om att ställa om samhället i grunden vilket kommer att påverka människors beteenden, tankar och förändra massor av saker. Du verkar tro att allt annat i samhället skulle förbli detsamma. Socialdemokratin kanske inte ens finns kvar som parti och om det gör det så vet varken du eller någon annan hur det partiet och dess medlemmar kommer att tycka eller agera. För att göra en sådan demokratisk förändring som jag föreslår behöver vi tänka om och om vi gjort det så kommer vi agera på ett annat sätt. Varför skulle vi införa ett sådant system om vi inte vill ha det och vill vi ha det så vill vi väl inte avskaffa det.

    Det är ingen naturlag som säger att folk måste se "staten som något utanför dem själva". Om man väljer att kalla det för gemensamt, demokratiskt statligt ägande eller brukarförening spelar väl knappast någon roll.

    Just tanken på ägande gör något med våra sinnen. Med privat ägande så accepterar vi att dessa har makten i samhället. Med gemensamt ägande kan vi själva på demokratisk väg bestämma över våra egna tillgångar. Vill du kalla det att "eliminera hela poängen med olika ägarformer" så är det upp till dej. Med bara en ägarform (det gemensamma) så finns det naturligtvis ingen poäng med olika ägarformer.

    Vi ska alltså (om jag förstått dej rätt) ha ett gemensamt demokratiskt ägande men vi ska kalla det för privat ägande bara för att behålla en falsk frihetskänsla. Är det inte bättre då att inse att ett gemensamt ägande ger mer frihet och kalla det för vad det är?

    Införandet av en enpartistat är inget jag förespråkar utan fortsatt demokrati och fri föreningsverksamhet. Alla föreningar eller institutioner består av dess medlemmar. Varför skulle det vara annorlunda bara för att en sammanslutning av människor kallas för en institution?

    Vad man väljer att kalla saker har ingen betydelse utan bara innehållet.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  22. martin!

    Den privata äganderätten är idag skyddad och inskriven i grundlagen. Den kan om man vill istället ändras till att skydda den gemensamma äganderätten som idag inte har något skydd mot ens tillfälliga högerregeringars privatiseringar. Vänsterpartiet har föreslagit en sådan ändring för att försvåra utförsäljning av våra gemensamma statliga tillgångar.

    Allt hänger på hur vi som medborgare vill att samhället ska se ut och hur vi röstar och engagerar oss politiskt. Att vi har demokrati betyder inte att vi per automatik har högerpolitiska partier eller att de får så många röster att de kan vinna några val. Det är helt upp till oss medborgare hur det politiska landskapet ser ut. Vilka partier som finns och hur de agerar.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  23. Jan,
    jag föreslår inte bevarandet av någonting. Jag föreslår att vi sprider konflikten mellan folk och kapital närmare folket, så den inte blir instängd i en parlamentarisk arena. Du talar om ett annat samhälle och ja, ett sådant måste man alltid sträva emot. Men man kanske bör inse att den snabba revolutionen är svår att mobilisera till. Om man tänker sig revolutionen som ett folkkrig som rasar i 30 år, där varje person kan engagera sig i kontrollfunktioner av institutioner som angår dem. Då har vi skapat en front som inte kräver annat förståelse än vad de egna omedelbara intressena är.

    Jag har varit på möten i parlamentariska partier. De är osvikligt lojala parlamentarismen allihopa. De sprider inte kampen för ett bättre samhälle utan försöker "hoarda" den.

    De utomparlamentariska partierna är inte lojala parlamentarismen och försöker sprida kampen. Men deras eviga testuggande och konflikt om den rätta vägen har på 40 år inte åstadkommit något alls. De har alla lagt revolution på hyllan. KP är en institution som numera har som främsta uppgift att bevara KPs kommuntjänster, tidningstjänster och kanslitjänster. Den professionella revolutionären blir först och främst professionell.

    Men politik är som någon gubbe sa, politik är det möjligas konst. Kan vi visa effektiviteten i folkligt styre, så kan vi skapa en mobilitet i rätt riktning. Folk måste kunna engagera sig för ett bättre samhälle utan att vara så himla upplysta.

    Jag ser absolut ingen motsättning mellan Vs förslag om att skydda gemensamt ägande och det jag föreslår.

    Man kan inte vara seriös vänster och motsätta sig folkligt engageman i småsaker som angår dem personligen.

    Om det så kom 1000 pers på Vs partimöte i en kommun, så skulle den parlamentariska aktiviteten fortfarande vara begränsad till att ta ställning för eller emot en tjänstemannaprodukt från apparaten. Sen går alla hem och lägger sig på soffan igen. Jag lovar dig, i det mot parlamentarismen lojala partiet, så finns det inget för engagerade att göra annat än att dela ut flygblad och välja tjänstemannaprodukt, på 6 månader kommer de 1000 som kom på mötet ha reducerats till en handfull.

    Konflikten måste konkretiseras utanför parlamentarismen om vi skall få någon som helst mobilitet på samhället.

    SvaraRadera
  24. Vi kan väl böja med att tacka Jonas Sjöstedt och V. De har tagit frågan om vinster i välfärden till sig, som den viktigaste frågan. Inte deras fel att människor röstar fram light varianter som S och MP till EU parlamentet. Där det ska röstas om frihandelsavtal mellan EU och USA.

    Idag på SVT talades det om, att riskkapitalbolag drar öronen åt sig. Att de vill sälja på grund av debatten här hemma. Men att ingen vill köpa.

    Martin, jag tror inte att omsorg kan drivas av vem som helst.

    Jan Örsell, jag tror inte att vi har förstått vad verklig demokrati innebär. Därför så anser jag att det är viktigt att utreda demokratins problem.

    Vi ser den som frihet att bestämma över oss själva. Men samtidigt som makten att bestämma över andra. (diktatur). Verkar som att demokratier har kikat en hel del på diktaturer. Vi har skapat en skendemokrati.

    Marx hypotes var väl den att människors behov främst är av fysiskt slag. Att emotionella illusioner och mentala fiktioner har en underordnad betydelse.

    Det trots att dessa behov är minst lika stora som fysiska behov. Det kan nog bl.a. det ryska folket intyga.

    Frihetsbegreppet att tänka, känna och göra vad individen finner för gott är viktigt. Inom gränsen för allas lika rätt förstås. Och det är där det brister?

    Alla har inte förmågan, kapaciteten. En suverän stat inser därför, att allt inte kan drivas i privat regi. Eller tvärtom. Vissa saker passar bäst att drivas i statlig regi. Kanske är det så att omsorg gör det.

    Jonas Sjöstedt t.ex. brukar säga till Annie Lööf. Om man inte ser skillnaden mellan att äga en skola och att driva en. Så bör man inte driva någon skola.

    Kanske är det så lätt att kapacitet ska avgöra. Det kallar jag en klassfråga. Men vem ska utreda klasstillhörighet?

    Tror vi behöver en grundlig debatt/samtal om vad som passar sig bäst att driva privat och vad som kanske inte alls ska drivas privat.

    Är nämligen långt ifrån säker på vad jag tycker om t.ex. friskolor. Även om det MP sa för 25 år sedan tilltalar mig känslomässigt.

    Att ta tillbaka värden är för mig viktigt. Kooperativ ett sätt att ta tillbaka värden. En början.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  25. Lisbeth,
    vem som helst kan driva en Lean Six Sigma organisation, det är liksom poänen. Men det systemet kan omformas att inte handla om micromanagement av arbetaren i organisationen. Utan kan vara ett redskap för arbetaren närmast "kunden" och informationsredskap för oberoende granskning och budgetstyrning av verksamheten.

    Det du skriver bör Jan också tänka på. Du vill engagera dig i något konkret, därför talar du om kooperativ. Jag känner exakt likadant, det som engagerar är konkret, men för mig är det svårt att nå den grad av engagemang som ett kollektiv innebär.

    SvaraRadera
  26. Lisbeth!

    "Vi har skapat en skendemokrati" säger du. Jag säger - Vi har skapat en politisk demokrati där varje medborgare har en röst men utan ekonomisk demokrati där samhällets resurser står under just demokratisk ägande, kontroll och insyn. Det är det som är kärnan i den skendemokratin. Utformningen av den politiska demokratin kan säkert finslipas något men det stora felet med dagens system är avsaknaden av ekonomisk demokrati.

    Det vi gör påverkar andra människor och det finns ingen bättre lösning än att majoriteten på demokratisk väg beslutar om vad som ska regleras och hur detta ska göras. Det är inte diktatur vilket innebär att en eller några få bestämmer efter eget tycke (exempelvis ägarna till ett företag). Vad finns det att utreda annat än småsaker? Resten vet vi och det gäller bara att handla därefter.

    Jag håller inte med dej om din analys av Marx idéer. Det finns inget där som begränsar individens frihet mer än nödvändigt med tanke på hur det påverkar andra människor. Eller att människors behov bara skulle bestå av fysiska behov.

    Vad är det för verksamheter enligt dej som inte lämpar sig för ett gemensamt ägande? Vissa saker som skola, vård och omsorg är kanske allra viktigast att vi äger och driver gemensamt men det betyder ju inte att staten med fördel också kan bedriva andra verksamheter minst lika bra eller bättre än privata företag. På vilket sätt skulle det bli bättre utan demokratiskt ägande, insyn och kontroll av folket.

    Det är just en sådan debatt om ägandet jag försöker föra här där jag hävdar att det kapitalistiska systemet med privat ägande är en förlegad samhällsmodell och ur demokratisk och hållbarhets synpunkt är rent förkastligt. Att detta ska mötas sådant motstånd från vanligt folk utan ekonomisk makt förstår inte jag. Att dessa idéer däremot förkastas och hatas av de som har den ekonomiska makten är ju inget annat att vänta sig.

    Detta borde vara självklarheter och inte behöva utredas eller prövas i all oändlighet. Det drar bara ut på tiden som är knapp. Kooperativ har prövats och rätt utformat visat sig fungera bra så det är kanske dags att skala upp det hela på först nationell nivå och sedan globalt. Vad väntar vi på?

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  27. Martin, ja jag vill engagera mig i något konkret. Därför så ställer jag frågan. Hur lätt är det att ta tillbaka värden? Nu verkar det som att riskkapitalister börjar få minskat intresse av oss, på grund av debatten som förs.

    Men samtidigt smider Reinfeldt planer i ekan, tillsammans med ledarna för stora medlemsländer. De med stor röststyrka. Mycket större än vår. "Ingen" ser att den ena "hunden" är mycket mindre än de andra? Men alla vill väl vara stora, viktiga och betydelsefulla.

    "Kanske" är det lättare att ta tillbaka en del saker som skolan, vården. Järnvägen t.ex. och apoteken är svårare? Skiljer det sig åt?

    "Vad väntar vi på". Jag har väntat i minst sex år på att människor ska börja tala om EU som vår politik. Väntar delvis ännu.

    Tycker det har varit dags länge. Så vad väntar vi på? På vad Merkel, Reinfeldt och gänget har bestämt i ekan? På att frihandelsavtalet kan göra att vi riskerar att inte kunna ta bort vinsterna ur välfärden?

    På att vi ska sluta bråka om höger eller vänster?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  28. NA!

    Naturligtvis ska det vara ett demokratiskt gemensamt ägande vilket jag påpekat. Det blir ju inget demokratiskt gemensamt ägande om vi två äger ett multinationellt företag tillsammans med miljoner anställda utan någon delaktighet. Lika lite som det blir ett gemensamt demokratiskt ägande om det gemensamma ägandet administreras av en diktatur.

    Med din definitionen av gemensamma ägda företag finns det ju knappast några företag som inte är gemensamt ägda. Du har tydligen problem med att förstå skillnaden mellan gemensamt ägande och privat ägande av aktier i ett företag. Aktierna kan utan vidare avyttras vilket i längden leder till maktkoncentration. Systemet måste vara robust och göra det lätt att göra rätt. Lockelsen att sälja kan lätt bli för stor när räkningarna hopar sig.

    Den förda borgerliga politiken har ju knappast något med omsorg om staten och medborgarna att göra. Det är väl knappast på sikt någon bra affär för staten och medborgarna att staten säljer sina välskötta företag till underpris och lever upp kapitalet.

    Utan den borgerliga regeringens massiva skattesänkningar till framför allt rika samt diverse bidrag och avdragsmöjligheter för företagen så hade staten också haft mycket större möjligheter att sköta sina åtaganden och inte behövt sätta staten och medborgarna i än större skuld.

    Den förda politiken handlar ju bara om att det privata kapitalet försöker sko sig själva så mycket som möjligt på statens och medborgarnas bekostnad. Sådana som du vill ju helst inte ha någon stat över huvud taget utan alla ska klara sig bäst de kan på egen hand. Så var det med omtanken om de medborgare som av någon anledning inte kan försörja sig själva.

    Att skjuta miljöskulderna på kommande generationer verkar ni heller inte ha några betänkligheter om. Det är knappast socialismen som är självmord utan fortsatt borgerligt kapitalistiskt styre.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  29. Lisbeth!

    Jonas Sjöstedt har aldrig sagt eller gett uttryck för det du säger. Vad han sagt är att den som inte förstår skillnaden mellan att äga OCH driva en skola jämfört med andra verksamheter ska inte bedriva skolverksamhet. Det är en väsentlig skillnad.

    Det är dessutom korkat sagt då det stänger dörren för en senare mer långtgående eller djupare politisk diskussion om det gemensamma ägandet kontra privat ägande i hela samhället. Det är inte bara S som har anpassat sin politik efter väljarna och det högerpolitiska klimatet utan även V har tagit stora steg till höger mot politikens mittfåra. Man vill när S vacklar ta över deras plats och inte låta högerkrafterna ta över helt.

    Man ägnar en massa tid och kraft på sådant taktiskt tänkande istället för att vara opinionsbildare och utveckla den socialistiska politiken. Man har i partiet fortfarande inte gjort upp med kommunismen och kommit fram till någon gemensam hållning om hur ett socialistiskt samhälle ska se ut annat än att den måste bygga på demokrati. Men vad blir det för demokrati och socialism om man inte förstår den viktiga grunden i socialismen med ekonomisk demokrati och gemensamt ägande. Då blir det ju bara en politisk skendemokrati.

    Verklig socialism ägnar sig inte åt populism och vänder inte kappan efter vinden utan står upp för det som är sant och rätt. Man står exempelvis upp för verklig jämlikhet och inte en ensidig feministisk könskamp. Denna odemokratiska hållning och den feghet i att ta en djupare diskussion både inom partiet och i den offentliga debatten som V nu för tycker jag inte alls om. Ett verkligt socialistiskt parti beter sig inte på det sättet.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  30. Jan Örsell, Hade han inte sagt det, så hade jag inte skrivit det. Detsamma gäller nämligen med t.ex. sjukhus. Ser man inte skillnaden mellan att bygga ett sjukhus och att driva ett, ska man kanske inte driva ett sjukhus.

    Däremot har jag inte hört honom säga det du skriver. Vilket naturligtvis inte behöver betyda att han inte sagt det. Utan kanske endast att jag inte hört det. Det är en viss skillnad.

    Tycker inte att det han säger är korkat sagt. Utan att han öppnat upp för frågan om vinster i välfärden. Så pass mycket faktiskt att de andra nu vill sno den.

    Jämlikhet som du skriver om, tycker jag personligen inte alls att någon ska stå upp för. För det finns ingen "verklig jämlikhet". Det är EU:s politik (likriktning) För mig är visserligen EU:s politik högst verklig. Men jag önskar att den inte vore det. Inget att så upp för alltså.

    Jämställdhet däremot är bra att använda sig av för ett parti som säger sig vara feministiskt.
    Tycker inte partiet står upp för en ensidig feministisk könskamp.
    Utan att de för in jämställdhet bra i olika sakfrågor.

    Däremot kan jag tycka att Fi gör det. Står upp för en ensidig könskamp alltså. Men det är fel att skjuta budbäraren. Så jag ser fram emot att höra Fi i debatter inför valet. Ger dem en ärlig chans. Rosa är inte min favoritfärg:) Trots att rosa sägs stå för villkorslös kärlek. Så det blir som vanligt med ett kritiskt och granskande öra.

    Hur beter sig ett verkligt socialistiskt parti då? Innehållet människorna avgör förmodligen.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  31. Lisbeth!

    Just det. Det är en helt annan verksamhet att bygga ett sjukhus (byggbranschen) än att äga och driva ett sjukhus (omsorgsbranschen). Han har sagt en liknande formulering om skolan också. Den exakta formuleringen kom jag inte ihåg just när jag skrev. Han kan naturligtvis ha sagt det du sa också men det har jag aldrig hört i alla fall.

    Med ett brett gemensamt ägande i hela samhället så inkluderas väl även frågan om vinster i välfärden.

    Jag skrev om jämlikheten mellan könen och att det inom partiet finns en ren könskamp som inte har med verklig jämlikhet mellan könen att göra. Jag har nyligen varit medlem och vet detta. Det är enligt partiet helt okej med 100% kvinnor i exempelvis partistyrelsen men inte 51% män. Det står i stadgarna att det ska vara minst 50% kvinnor men inte något om krav på manlig representation alls. Eller är det bara okej att bedriva jämlikhetsfrågan om man kallar sig feminist men inte socialist? Det handlar inte om namnet utan om innehållet.

    Det ena ger det andra. Med en klar och tydlig politik söker sig människor med liknande åsikter till just det partiet. Utan en sådan klart uttalad politik kan man få många medlemmar och väljare men med helt andra åsikter som kommer in och ändrar på hela partiets grundsyn. Alla partier blir mer eller mindre likadana och vad man röstar på spelar inte längre någon roll. Se på socialdemokratin. Politiken blir bara mer och mer urvattnad till den inte längre står för någonting alls.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  32. Jan Örsell. Kollade hur det står till med jämställdheten i partistyrelsen. Blev nyfiken och visst 15 kvinnor och 7 män låter inte direkt som jämställdhet.

    Egen erfarenhet är alltid intressant. Du skrev att du har det. Egen erfarenhet kan få oss att verkligen förstå och inte endast begripa. Tack!

    Jonas Sjöstedt fick utstå mycket för att han är en medelålders vit man. Undrar vad han tänker innerst inne.

    Å andra sidan... hur har det sett ut och ser fortfarande ut i styrelser? Jo övervägande män.

    För mig är detta inte verklig feminism. Elin Wägner fattas oss. Men vi har ju Birger Schlaug som påminner oss om grön feminism.

    Nog borde vi ha kommit så pass långt nu att det räcker med 50 procent och inte "minst 50 procent kvinnor"?

    Rätt man eller kvinna på rätt plats. Det finns många dugliga män och kvinnor. Så hur svårt är det att hitta dem? Om man vill.
    Där har vi det igen VILJAN.

    Vi får även hålla koll på feminismens framfart. Inget mer vi och dem tänk.

    Lisbeth

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.