onsdag 28 maj 2014

Arbetstid - del 2: "Vi måste arbeta mer för att finansiera skola, vård och omsorg..."

Igår tog jag upp några av de myter som är kopplade till frågan om sänkt arbetstid. Dags att resonera lite om finansiering. Först skall jag dock bemöta det retoriska angreppet om att en förkortning av den lagstadgade normalarbetstiden är att se som "planekonomi". Vilket i all sin sköna dumhet betyder att 40-timmarsvecka är att se som marknadsekonomi och 30-timmarsvecka som planekonomi. Förmodligen anser man då att 35-timmarsvecka är blandekonomi...

Den lagstadgade normalarbetstiden - som pekar ut vad som skall betraktas som heltid - har naturligtvis ingenting med ekonomiskt system att göra, annat än i den meningen att högeranarkistiska nyliberaler inte vill ha någon lagstiftning alls.

Den så kallade arbetslinjen - och dess motstånd mot sänkt arbetstid - motiveras oftast med att vi skall få råd med med "skola, vård, omsorg".

Detta resonemang bygger på två märkliga argument: 1) Det blir mindre arbete utfört om fler delar på det och 2) välfärden skall bekostas just genom skatt på arbetstid.

Det första argumentet faller på sin egen orimlighet. Det blir inte mindre städat hemma därför att vi är två som delar på jobbet... Det blir inte färre bilar servade och reparerade därför att det är fler som delar på jobbet hos Toyota i Mölndal.

Det andra argumentet är av rent tragisk art. Man har nämligen fastnat i ett tänkande som driver samhället åt ett allt mer materialistisk håll. Om det är skatt och avgifter på arbete - det vill säga skatt och avgifter på arbetstid - så medför det att kultur, reparation, underhåll, vård, omsorg och skola blir beskattat i högre grad än materiell produktion. Det vill säga sådant som utgör grunden för ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle beskattas hårt, medan materiell konsumtion som belastar planeten beskattas lågt.

Är det en sådan utveckling vi vill ha? Är det en sådan utveckling som motverkar skador på de planetära systemen? Är det en sådan utveckling som skapar livskvalitet? Är det en sådan utveckling som förhindrar rovdrift på naturresurser?

Alla vet vi vad svaren är. Alltså borde vi tänka om. Istället för att fastna i en tankegång som var relevant i en annan fas av samhällsevolutionen. Nu är det dags att bredda skattebasen. Vilket innebär att vi finansierar allt det goda vi vill ha - skola, vård, omsorg, trygghetssystem - alltmer genom skatt på annat än just på arbetstid.

Att sänka avgifterna på arbete - de så kallade arbetsgivaravgifterna - för att istället i större utsträckning stegvis öka beskattningen av energi, råvaror och utsläpp - är ett steg i det som kallas grön skatteväxling.

Men därutöver behöver vi se över företagens roll i samhället. Genom att införa arbetsgivaravgifterna - vilket i Sverige skedde för drygt 50 år sedan när arbetsgivaren ålades att betala 3,5 procent av lönesumman i "sociala avgifter" (idag är procentsatsen drygt 30 procent) - ökade företagens roll i samhället. Genom såväl inkomstskatter som arbetsgivaravgifter medfinansierade företagen den sociala välfärd vi nu vant oss vid. Företagen blev en viktig del av välfärdsbygget.

Bolagen var en del av samhället, en stor del av det gemensamma samhällsbygget. Skatter och avgifter - direkt relaterade till antalet anställda och den totala lönesumman - finansierade allt mer av det goda vi ville ha i ett civiliserat välfärdssamhälle.

I takt med att lönearbeten rationaliseras bort i allt fler branscher - trots att produktionen och omsättningen ökar - så fråntar sig företagen nu sin direkta roll som "samhällsmedborgare". Har jag ett företag som tillverkar hundratusen kaffekoppar per år med hjälp av hundra anställda så bidrar företaget till samhället genom såväl inkomstskatter som arbetsgivaravgifter. Ersätter man de anställda med ett par robotar bidrar plötsligt företaget med vare sig inkomstskatter eller arbetsgivaravgifter. Bolaget frigör sig från sin roll som samhällsmedborgare. I en allt mer globaliserad värld ges allt större bolag, utan nationell hemvist, allt mer som satelliter som svävar för sig själva med allt mindre ansvar för det sociala och kulturella bygge som utgör att vi alla kan färdas väl. Man bidrar med allt mindre del av sin omsättning till skola, vård, omsorg och trygghetssystem.

Detta är inte hållbart. Därför måste vi tänka om, låta produktionen beskattas rimligt oavsett om den sker genom mänsklig arbetskraft eller robotar, datorer eller något annat. Ett sätt att göra detta är att stegvis - på samma sätt som man införde arbetsgivaravgifterna - införa någon variant av produktionsskatt eller omsättningsskatt som inte tar hänsyn till vem eller vad som stått för tillverkningen/omsättningen.


Att sänka arbetstiden innebär inte bara att vi på ett mer rättfärdigt sätt delar på inkomster och arbete, utan också att vi får incitament till att bredda skattebasen så att vi får råd med skola, vård, omsorg och trygghetssystem även när allt mer av företagens produktion och omsättning sker med hjälp av annat än människor.

Oviljan att diskutera denna form av breddad skattebas finns förstås hos de som kan dra hem en större del av vinsten på omsättningen i takt med att rationaliseringar pågår. Man blir idag inte överrik på arbete utan på inkomst av kapital.

Motståndet mot sänkt arbetstid är således även ideologiskt betingat. Partier som vill se en jämnare inkomstfördelning borde därför rimligen ligga i fronten när det gäller att anpassa den lagstadgade normalarbetstiden till verkligheten.

Senare i veckan funderar jag en del på hur övergången skulle kunna se ut. Tills dess: Här kan du lyssna på några korta inslag i P1 med mig och Roland Paulsen om just synen på arbete.


PS!
I boken The second machine age (av Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee, 2014) beskrivs hur robotiseringen nu - när den tekniken går in i en slags mognadsfas - tar över allt fler jobb. I Kina har, enligt författarna, redan 30 miljoner människor förlorat jobbet därför att robotar tagit över.



Svenska Mässan i Göteborg
Lördag 31 maj 16.15
Vad är en grön arbetslinje...???

Ska du till MP:s kongress under helgen så titta gärna in på seminariet om vad en "grön arbetslinje" kan vara... Vilket det inte kan enligt min uppfattning. Seminariet hålls i Sal H1
Medverkande: Bland annat författare från antologin After Work - farväl till arbetslinjen. Birger Schlaug, Ann Ighe, Eva-Lotta Hulthén, Karl Palmås.

27 kommentarer:

  1. Dvs KARL Palmås.

    W.

    SvaraRadera
  2. W: Helt rätt. Pinsamt felskrivet. Ändrat. Tack.

    SvaraRadera
  3. Människans primära uppgift är att idka rovdrift på naturresurser och köra slut på allt. Om man med någon slags fanatism vill ändra detta så är det i mest effektiva att begränsa det geologiska uttaget, förmodligen bättre marknadsanpassat med skatter än med planbyråkratiska förbud och kvoter. Självklart också globalt. En kortare arbetstid försenar kollapsen obetydligt och är mycket ineffektivt, speciellt om den bara gäller ett visst land.

    De som saknar arbete har låg produktivitet och från en ekonomisk synvinkel har det mindre betydelse. Komplexitetens ökning gör detta. Liksom världshandeln mer indirekt. Allt är sekundärt relativt den primära ”rovdriften”. Man kan inte argumentera för att solen ska fortsätta skina eller att rovdriften ska upphöra. Sånt här kan omöjligt ändras. Om befolkningen skulle minskas till en bråkdel på kort tid så kommer de kvarvarande bara att konsumera mer. Mindre konsumtion i det här landet är som att pinka i Atlanten. Och enligt ovan en idiotisk metod från början. Det exempelvis långt mer kostnadseffektivt att stänga den statliga verksamheten i malmfälten.

    Lönernas andel av produktionen är cirka 2/3. Ungefär lika stora är de fasta kostnaderna för dra runt apparaten. Så innan det blir något minsta över måste människan arbeta 2-3 timmar. Skulle arbetstiden minskas 25 procent fås alltså en än större minskning av välståndet. Den moderna tekniken skulle ge för stora fasta kostnader och inte kunna upprätthållas, utbildningen skulle klappa ihop, storföretagen skulle få problem med mera. Produktionsskatt och breddad skattebas är hokus pokus. I och för sig kan det vara bra att anpassa sig till kollapsen. Men det finns bättre metoder för detta. Delar av samhället kan planeras för kollapsen och andra inte. Enfalden minskar.

    SvaraRadera
  4. Urban, arbetstidsförkortning har redan införts i många länder, det vill säga din antydan att det är meningslöst om Sverige ensamt gör det är en meningslös kommentar. Jag hoppas Birger redogör för läget i Västeuropa i nästa inlägg!
    L.

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  6. I Sverige kommer aldrig några robotar att ta över arbetet, hamburgerrestaurangerna kommer även framöver att betjänas av arbetande ungdom (evig naturlag). I svensk politik kommer aldrig effektiviserings-vinst beskattning att behöva diskuteras någonsin, här gör "uppfinneriet" istället så att massor med jobb uppfinns av socialdemokratiska uppfinnare som har den uppgiften. Sverige påverkas inte som andra länder av rationaliseringar med postsorterings-maskiner & lagerrobotar. Här kommer jobben IALLAFALL. Nu börjar snart riksdags-männen sommarlov..

    SvaraRadera
  7. L, uttaget av exempelvis olja och järn skulle rent hypotetiskt kunna minskas så att priset på marknaden ökar till lönen för 1 timmes arbete i västvärlden per kg, vilket är ungefär 30 respektive 150 gånger mer än idag (priset på råolja och järnmalm cirka 5 respektive 1 krona per kg). Välståndet skulle rasa enormt. Kanske halva konsumtionen då går till mat. Arbetad mängd ökar naturligtvis. Om man stoppar uttaget av allt helt så svälter nog många ihjäl och det är vad som sker när kollapsen kommer och det bara finns rester. Även då arbetas det nog mer än idag.

    Produktiviteten i naturresursernas utvinning var som högst år 2000 och faller med ungefär 5 procent om året. Arbetad mängd är rimligen som minst efter detta med en viss eftersläpning. Det kommer alltså bara att arbetas mer. Det här är inget som kan bestämmas politiskt. Och inte heller kan man politiskt verka för att solen ska fortsätta skina. Man kommer då in på religiösa myter och gammal populism, sånt som praktiserades för länge sedan.

    SvaraRadera
  8. L Det hoppas jag också att Birger redogör för läget.
    Frankrike har kortat arbetstiden. Liksom metallindustrin i Tyskland.

    I Frankrike verkar väljarna ändå inte lyckliga utan har brustna illusioner. Front National vill att jobben ska gå till fransmännen. Med tanke på valresultatet verkar även folket tycka det.

    Måste inte idén om arbetstidsförkortning först vara förankrad hos folket.

    Det som egentligen är självklart, att vi behöver dela på jobben är inte förankrat hos folket. Det här med att dela på saker och ting, verkar för många snarare mysko. Vadå dela?

    Förmodligen så kommer arbettidsförkortning att tvingas fram som en konsekvens av systemet. Frankrike och Tyskland är stora medlemsländer som sätter agendan i Bryssel. Mer än Adaktusson!

    Det är som att alla goda idéer som t.ex. friskolor förvandlas till något helt annat. Goda idéer kräver goda empatiska människor. Hoppas att Birger redogör för sin syn på läget. Samt många reaktioner på hans syn.


    Lisbeth

    SvaraRadera
  9. Sedan 1999 när Frankrike minskade arbetstiden från 39 till 35 timmar har inte arbetade timmar där minskat mer än obetydligt. Inom hela OECD minskade arbetstiden betydligt mer. Konjunkturen verkar inte påverka. Statistiken visar att en politisk sänkning av arbetstiden är svår.

    http://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=ANHRS

    Efter kriger fram till 1999 minskade arbetandet kraftigt. Landet var fattigt. USA var rikt och där minskade det långt mindre.

    http://www.theblaze.com/wp-content/uploads/2013/08/us-france-hours-work-620x370.jpeg

    Arbetstiden styrs alltså av naturresurerna och välståndet på sikt och inte av politiska beslut. I ett fritt samhälle kan man inte tvinga folk att arbeta mindre eller stoppa naturresursernas utvinning. Om man dansar för att det ska bli regn så blir det inte heller mer regn. Att några problem kan lösas genom mindre arbete är bara flum.

    SvaraRadera
  10. Haha. Du kanske skulle tänka innan du skriver Urban? Maken till skitsnack får man leta efter.

    SvaraRadera
  11. Urban, jag tror att du finns.
    Jag funderar ibland på hur
    Djävulen verkar på vår Jord.
    Jag förstår nu att vi alla är en
    process i pölsan, där var och en
    är ett korn i sig.
    Korn på dig Urban!
    Aliaas: Kapten Konkurs!




    SvaraRadera
  12. Urban, vi tvingar redan människor att arbeta mindre... än 48 timmar i veckan... det kallas arbetstidsförkortning... tro inte att 40 timmar är en naturlag...inte ens det mest optimala

    SvaraRadera
  13. Det är en förfärlig situation,
    när små samhällen som lever på
    jordens villkor inte längre stöttar varandras existens utan
    medverkar till att stora länder
    som inte lever på jordens villkor
    utplånar de sista kulturerna som
    lever på jordens villkor.

    Är det någon idiot som behöver en förklaring. Kontakta inte mig!
    Varför inte fråga Dig själv?

    Roland Lidén, ombud för Jorden.

    SvaraRadera
  14. @Urban Persson

    Du skriver; "Människans primära uppgift är att idka rovdrift på naturresurser och köra slut på allt".

    "Primära uppgift" skapad av vem eller vad? Gud? Evolutionen? Hur har människan fått denna "primära uppgift"? Hur bevisar du detta?

    /Dexter

    SvaraRadera
  15. Sedan år 2000, när naturresurserna var som billigast, har antalet arbetade timmar för att köpa en viss mängd mat i USA ökat cirka 50 procent. Mycket annat där har också blivit realt dyrare. Någon motsvande svensk statistik verkar inte finnas.

    http://www.nowandfutures.com/images/work_hours_to_buy_food.png

    Samtidigt har arbetade timmar per vecka planat ut. Med största sannolikhet kommer arbetstiden där snart att öka. USA ligger långt före det här landet inom bland annat matens andel av konsumtionen och i absoluta tal inom körda mil med bil, flygresor, bostadsyta, hotellnätter och restaurangbesök per capita. Välståndet där är i genomsnitt betydligt högre. Arbetstiden ökar nog snart i USA och sedan kommer trenden hit ungefär 5 år senare.

    http://research.stlouisfed.org/fredgraph.png?g=ltQ

    Sverige är ett av världens mest centralstyrda länder och skulle rent hypotetiskt kunna minska arbetstiden betydligt. Men landet skulle då krascha på alla plan och det skulle få förödande konsekvenser. Det är bara en tidfråga innan arbetstiden ökar, liksom pensionsåldern. Kanske även semestern och antalet helgdagar minskar.

    Allt måste ses makroekonomiskt och då man med lite fantasi tolka in en ”primär uppgift”.

    SvaraRadera
  16. Socialdemokratins arbets-etik vibrerar i de flesta människor, den säger: gropar som grävs utan anledning behöver fyllas igen. AMS skulle tas ut i europa med 90-dagars garantin, men freds-parlamentet fylldes plötsligt på med rejäla doser "brunt", så man fruktar nu att ams:set ses som rena tramset, av de nya herrarna i huset. Det värsta som kan drabba en ung människa är passivitet. Mot detta finns en effektiv kur: OPP & HOPPA! Kreativt påhittade åtgärder som mänskliga klädhängare kan ge arbetslösa mening om (s) vinner höstens val. Att det skulle behöva debatteras i media först är väl onödigt? En så helt okontroversiell arbetsmarknads-politik skapad i harmoni med den mänskliga naturens behov.

    SvaraRadera
  17. BS!

    Det har visst ned vilket ekonomiskt system vi har eller vill ha att göra. Precis som du säger så har det inte med marknadsekonomi eller planekonomi att göra men däremot socialism med demokratiskt gemensamt ägande eller kapitalism med privat ägande och privata vinstintressen. Det vet du mycket väl vilket syns i andra delar av ditt resonemang. Det gäller bara att våga erkänna och säga vad det verkligen handlar om.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  18. Glömde!
    Det är ju klart att det är en mänsklig rättighet att stå på det
    sluttande planet och svamla!
    Men därifrån till att vara en del
    av lösningar, är det längre än långt!
    Roland

    SvaraRadera
  19. Förstår inte varför man inte kan ta steget fullt ut och låta var och en själva bestämma hur mycket denne vill arbeta. Förstår inte varför staten ska bestämma att jag ska konsumera prylar istället för tid, låt mig själv få bestämma.

    De flesta kommer säkerligen behöva lönearbetare ungefär som idag då man har rejäla skulder.

    / Titti

    SvaraRadera
  20. Urban Persson!

    Så 2/3 delar av produktionen går till lönerna och ca 2/3 delar till fasta kostnader. Vem står för förlusten? Är det kapitalets allmänna välgörenhetsfond som står för förlusten och skjuter till av sitt eget kapital? Andelen som går till löner kan väl inte ha något med hur arbetsintensiv verksamheten är och hur mycket det går att automatisera arbetet?

    Så arbetarrörelsens politiska krav tillsammans med den tekniska utvecklingen har inget att göra med att vi gått från ca 70 timmar arbete i veckan, ingen semester och allmän fattigdom? Kapitalets vinstintresse ger inget utan att hårda krav ställs. Det fungerar inte att släppa kapitalets vinstintressen fria från resten av samhället. Vi måste ta tillbaka mera av makten i samhället till demokratiska politiska beslut och begränsa det privata kapitalets makt.

    Skulle vi på sikt på grund av en energikris och annat behöva göra mer mänskligt arbete i stället för automatiserat mekaniskt arbete så får man naturligtvis öka arbetstiden igen men det finns inget nu som hindrar en sänkt arbetstid idag annat än kapitalets oinskränkta makt över samhällets resurser och den osunda konkurrens mellan länder det ger.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  21. Titti!

    På grund av kapitalets oinskränkta makt i samhället. Varför tror du att så gott som alla är så skuldsatta att de är tvingade att arbeta (många gånger under vidriga förhållanden) för att betala sina skulder som aldrig minskar? Läs mer om detta på "Positiva pengar"s hemsida. En sänkt normalarbetstid är till för att stärka individens makt att själv bestämma och inte bli utnyttjad av arbetsgivarna. Om arbetsgivaren går med på det och du har råd att arbeta ännu mindre så kan du naturligtvis göra det.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  22. När personer som Anonym angriper Urban med härskartekniker och förolämpningar, men noll sakargument, så stärks mitt intryck av att Urban har bra poänger.

    SvaraRadera
  23. BS!

    Dålig politik är oftast dålig politik oavsett när den genomförs. Att sänka företagsbeskattningen och öka skatten på lönerna var redan från början dålig politik.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  24. Jan, 1/3 går till de fasta kostnaderna och vad som behövs för att i princip trampa vatten. Jag såg det som underförstått. Det är ett slags överslag på all verksamhet och det betyder att en ökad arbetsinsats ger bra utdelning i välstånd och naturligtvis tvärt om med mindre arbete.

    Arbetarrörelsens politiska krav har inget att göra med att det arbetas långt mindre än förr. Men tekniken har naturligtvis gjort sitt. Människan vill till sin natur undvika arbete. Men moraliserar gärna om sin duktighet och påstådda framgångar och sätter upp regler.

    Trots all osund konkurrens har här landet gjort större vinster än de flesta på världshandeln. Men säljer dyrt och köper billigt. Förberedelsena för mindre handel är mycket små och det struntar kapitalet fullständigt i och det är förstås inte bra. Populistiska särintressen på bland annat jordbruksområdet har hjälpt till med att vanställa marknaden. Om mycket av vad som importeras skulle göras lokalt så hade nog arbetstiden påverkats uppåt. Så kapitalet har nog också minskat arbetstiden.

    SvaraRadera
  25. Populistiska intressen, menade jag.

    SvaraRadera
  26. Jan,
    det jag menar är att man bör lagstifta om att arbetstagaren själv har rätt att välja hur många timmar man vill jobba. Staten bör inte bestämma att det ska vara 30, 35 eller 40. Varje individ är unik och gör sina egna val och har därför unika behov.

    /Titti

    SvaraRadera
  27. Titti menar du att vi unika individer, gör våra egna val på bekostnad av andra unika individers rätt att göra egna val? Våra grundbehov är inte unika. De är tämligen lika världen över.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.