Förklaringen för vurmen för vinster i skolan utredd

Det var Uppdrag granskning som redovisade hur det står till

Nu har solen gått upp. Tabletten ramlat ner. Förklaringen lagd i ljuset.

Jag har alltid undrat hur det kan komma sig att Miljöpartiet frångick sin absolut negativa - och djupt ideologiskt grundande -  syn när det gäller vinstdrivande bolag i skolbranschen. Förklaringen finns, åtminstone till stor del, i det uttalande som f.d. riksdagsledamoten, gruppledaren och språkrörskandidaten - numera ordförande i Friskolornas riksförbund - Mikaela Valtersson gjorde igår. 

Hon skulle kommentera det faktum, som väl alla sedan länge känt till, att friskolor naturligtvis hellre tar emot skolpengen från välartade barn än från vanartiga barn som kostar mer att ha i skolan. Hon sa att hon inte hört talas om det. Därmed utgör hon ett unikum.

Hon berättade det i radions Studio Ett igår (tack för tipset, alla ni som hört av er!). Här finns det samtal som lägger ljus på varför det gick som det gick med Miljöpartiets skolpolitik.

Mikaela Valtersson försöker dessutom förklara att det inte är lönsamt för skolor att välja välartade elever. Något mer verklighetsfrånvänt påstående är väl bara möjligt att göra i en atmosfär där nyliberalismen satt sina spår i själva hjärnsynapserna.

Självfallet utgör stökiga elever a) att ägarna kan ta ut mindre vinst från den skolpeng som följer eleven och b) att välartade barns föräldrar gärna väljer en skola med bara välartade barn vilket genererar större möjlighet till större vinst till ägarna. En drivkraft på marknaden är vinst. Det är själva motorn i systemet.

Även att ge felaktigt höga betyg är baserat på den verklighet som aktörer på en marknad lever: man måste få kunder, höga betyg är bra reklam som lockar fler kunder som kommer med sin pengapåse ur vilken en del skall gå till vinst. Så fungerar marknad. Inget konstigt med det. Det är marknadens funktion. När man försöker låtsas som något annat blir det ju bara larvigt. Ibland är marknad jättebra, rationellt, smart. Ibland är det bekymmersamt. Ibland rent irrationellt. Som i fallet skola.

Problemet är att de pusselbitar som lagts - av ideologiska, okunniga eller naiva skäl -  tillsammans bildar ett skolpussel som är allt annat än gott. Pusselbitarna är främst a) fritt skolval, b) skolpeng som följer eleven, c) vinstsyftande bolag, d) öppning för ägare som är totalt ointresserad av pedagogik, e) marknadens krav på icke-insyn. Varje enskild pusselbit kan motiveras med bra enskilda sakargument. Men helheten blir minst sagt bekymmersam. Något annat kan man inte vänta sig. Om man inte är ett unikum.