Årets skämt

Häromdagen trodde jag att jag var utsatt för ett skämt. Hörde nåt om att "åklagarkammaren ser över om överbefälhavare Sverker Göranson kan ha begått brott mot rikets säkerhet" när han uttalat sig om Sveriges försvarsförmåga. Ni vet det där med att militären, bekostad med 42 miljarder, bara kan försvara någon liten del av Sverige i en vecka.

Sedan dess har debatten pågått. Och chefsåklagare Tomas Lindstrand lär fortfarande utreda frågan. Medan ÖB:s försvarsgrupperingar grupperat sig, sett över bössan och klämt av några skott mot lede fi. Som i detta fall inte är ryssen utan svenska domstolsväsendet och den moderata försvarsministern. 


Nästa skämt består i att de som laddat, klämt av och skjutit sitter i partier som inte upptäckt att deras egna partier inte har drivit några krav på mer pengar till försvaret. Vilket Fredrik Reinfeldt påpekade igår när han också hävdade att Försvarsmakten är ett särintresse som vill ha mer pengar, som de flesta andra särintressen - oavsett om de är goda eller onda eller ingetdera. Tveksamt, trots allt, att tala om särintresse.

Hur som helst: Stackars bortglömda försvarspolitiker - med status lägre än partiernas kulturpolitiker - har fått möjlighet att synas och höras några veckor. Säkert trevligt eftersom deras egna partier var sig ser eller hör dem. Centerpartisten ropar på utredning av möjligheten att krypa in under Natos kärnvapenbeskydd, folkpartisten vill krypa in där utan utredning och kristdemokraten meddelar, som om det var Gud själv han talade om, att han har absolut förtroende för ÖB.


Upprördheten har således sin upprinnelsen i det där med att Högkvarteret administrerar 42 miljarder svenska kronor utan att knappt kunna försvara borggården.

Låt mig nu lugna de som eventuellt är upprörda: Det vet ryssarna redan. Det har de vetat i många år. Väldigt många år. Dom har inte gjort så mycket åt det, det har nog inte uppfattats som speciellt rationellt att invadera. Rent av som kontraproduktivt. Även ryssar kan tänka. 

Amerikanarna har också vetat om det. Lika länge. De enda som inte förstått det verkar vara de som nu är upprörda över sakernas tillstånd. Tillståndet är att det inte finns något militärt hot mot Sverige. När en och annat folkpartist, uppbackade av några försvarsentusiaster i SvD, pekar på att Ryssland och Georgien kom i luven på varandra så pekar dom just på det.

Jag undrar var de har hållit till de senaste decennierna. Dom verkar aningen bombade.

Kära hjärtanes, så skådespelet kan spelas.


ÖB anser inte att han brutit mot sekretessen. Han berättade på tidigt stadium att den bedömning han gjort av försvarets uthållighet kan vem som helst med militära kunskaper göra utifrån öppna källor. ÖB är nu sjukskriven för arbetsutmattning.

Jag kan berätta att nästan vem som helst, som lägger ner några timmars möda på det, kan skapa sig en bild av hur det står till. Och hur det stått till i årtionden. Det är därför jag så länge har tyckt det varit så fånigt att lägga ut 42 miljarder på något som så många vet är så meningslöst.

Man har alltid anpassat hotbilden med utgångspunkt från det försvar som för tillfället funnits tillgängligt. Att så många ändå accepterar detta beror på att förskräckande många vet att de pengar som idag går till militären handlar om ångestdämpande terapi.

Skulle vi bygga upp ett försvar idag, från nolläge, så hade det försvaret handlat om helt andra saker än sådant som traditionell militär kan försvara oss mot. Istället satsar nu regeringen, uppbackad av socialdemokraterna, på det som i sedvanlig koltåldersanda kallas Super-Jas. Utan frågetecken.