Hade tänkt analysera det faktum att ordet hen återfinns i SvD, men bannlyses i DN. Men jag ids inte. Bengt Hubendick har nämligen dött, och det känns sorgligt. Hans bok Människoekologi (1985) är den bok som betytt mest för mig efter Elin Wägners Väckarklocka.Väckarklocka var just väckarklocka, Människoekologi var läroboken om människan, naturens spelregler och den orimliga idén om ekonomisk tillväxt. Det som gett mig mest trygghet som politiker var den recension Bengt Hubendick skrev i GP om min bok Miljön, makten och friheten (1989). Jag behövde inte längre spela säkrare än jag var, jag kunde räta på ryggen.
Jag är glad att Bengt Hubendick, efter det formella arbetslivet, fick några fina år med liv på havet.
Tack.
SvaraRadera"Människoekologi" på väg från Bokbörsen..
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaBengt Hubendick är den som fick mig att engagera mig i den s k "vetenskapen" ekonomi. Hade inte brytt mig ett dyft om politik och ekonomi innan jag 1992 av en ren slump slog upp "Människoekologi" sid 528:
SvaraRadera" De viktigaste styrmedlen när det gäller hushållning är som nämnts tidigare ekonomiska. Den klassiska nationalekonomin talar om de tre produktionsfaktorerna jord, arbete och kapital, där jorden i det här sammanhanget svarar mot naturresurserna. En god ekonomi eftersträvar en optimal kombination av produktionsfaktorerna. Det man inte räknar med är de restriktioner för handlingsfriheten som bestäms av ekologiska omständigheter och som inte kan kompenseras av kapitalet och arbetet. En god ekonomi borde rimligen vara anpassad till de naturlagar som styr naturresurserna och som är oåtkomliga för mänskligt inflytande. Ekonomin är en mänsklig konstruktion och det är den som måste anpassas till den givna omvärlden. Denna kan inte på ett uthålligt sätt pressas in i ett mönster utan samklang med den ekologiska verkligheten. Man kan t ex fråga sig om ett sådant fenomen som ränta är förenligt med naturresursbasens funktionssätt. Ett kapital förväntas avkasta ränta. Om räntan periodvis läggs till kapitalet blir resultatet en exponentiellt stigande ränteavkastning.
Naturen kan liknas vid ett lager. Lager i naturen tillväxer inte (eller tillväxer med en så låg hastighet att den är försumbar i detta sammanhang) och kan inte avkasta en ränta. Fonder i naturen, främst i form av bevuxen mark, kan som avkastning ge en biologisk nettoprimärproduktion. Genom ihopkopplingen av en sådan produktion med ekonomi förväntas ökande avkastning. Produktionsunderlaget pressas då allt hårdare vilket till slut måste resultera i ekologiskt bakslag."
I vår Medlemsförening har vi en bank - JAK Medlemsbank.
SvaraRaderaDär just de tre faktorerna Jord, Arbete & Kapital utgör vårt namn!
Som jag ser det är vårt system en viktig pusselbit i en mer ekologisk och socialt rättvis värld.
JAKs sparlånesystem innebär att vi varken lever över våra gemensamma förutsättningar & tillgångar, eller våra individuella - detta pga att vår bank inte SKAPAR pengar från intet, utan för att kunna låna från sin "framtida inkomst" måste vi i stunden låna från våra gemensamma faktiska inkomster som vi väljer att spara i nuet!
Dessutom har vi rak amortering samtidigt som vi sparar lika mycket som vi amorterar (tämligen väsensskilt från "vanliga banker jag vet).
Detta krav på SPARANDE uppbringar ofta en rad höjda ögonbryn - men det är enkelt - när du lånar t.ex. 200 000:- på 15år innebär det att ANDRA medlemmar genom sitt sparande givit dig denna möjlighet - och när du gör detta eftersparande ger du medlemskollektivet tillbaka samma möjlighet som du givits av dem!
Däremot är detta Sparlånessystem isig självt självklart inte tillräckligt!
Självfallet behöver vi som samhälle ge alla medborgare rättvisa förutsättningar att verka och bidra, och då krävs medel/inkomster fördelas mellan medborgarna, då man utan medel och varaktiga inkomster inte kan nyttja och bidra i JAKs hållbara sparlånesystem!
Så de riktigt viktiga frågorna kvarstår alltså att lösa:
Minska/anpassa den totala ekonomin efter det ekologiskt hållbara utrymmet SAMT fördela denna totala ekonomi/köpkraft solidariskt mellan människorna!
PS Självfallet tar vi inte ränta i vår JAK bank då vi vet att det dels driver på expansion och dels i var stund ÖKAR klyftorna mellan dem som har mycket och dem som lite/inget/skulder har!
Tack.
SvaraRaderaHar inte JAK-banken en motsvarighet i EKO-banken?
SvaraRaderaJAK Medlemsbank var med och startade EKO-banken, MEN skillnaden är att JAK Medlemsbank riktar in sig på frihet och FORMEN = ett rättvist sparlånesystem utan ränta, medans EKO-banken riktar in sig mer på innehållet, samt har räntan kvar!
SvaraRaderaDock JAK är mer av min specialité, så EKO-bankare får gärna beskriva vitsen och funktionerna med sin bank mer utförligt!?
http://queersmotkapitalism.wordpress.com/2012/09/11/mail-till-medarbetare-vid-qmk-ang-forbud-mot-anvandandet-av-vissa-ord/
SvaraRaderaöverlåtelse till dem som ids
Roland Lidén som iddes.
SvaraRaderaDin kommentar inväntar granskning.
15 september, 2012 kl. 20:04
Med hopp om ett fortsatt kamratligt, värderingsfritt och opolitiskt arbetsklimat, queersmotkapitalism...
På min kamrats begravning var hon både opolitisk och värderingsfri!
Från andra sidan hälsar hon:
Sitt lugnt i båten,
då fallet är nära,
när båten fäller ut sina
breda vida vita vingar!
JAK låter så sunt och riktigt ..
SvaraRaderahttp://www.marcuse.org/herbert/pubs/64onedim/odmcontents.html
SvaraRadera"We submit to the peaceful production of the means of destruction, to the perfection of waste"
"Free choice among a wide variety of goods and services does not signify freedom if these goods and services sustain social controls over a life of toil and fear-that is, if they sustain alienation. And the spontaneous reproduction of superimposed needs by the individual does not establish autonomy; it only testifies to the efficacy of the controls."
Tack för orden om Bengt.
SvaraRaderaSkönt att få ge sig hen!
SvaraRaderaSkönt att få ge sig hen!
SvaraRaderaJag läste Hubendick för många år sedan. Han levde i sin egen värld, tyckte jag. Det var någonting i det han skrev som inte stämde. Det tog mig många år att komma fram till vad det var. Idag vet jag.
SvaraRaderaMänniskan kan inte leva utan att skada sin omgivning. Det kan inte den övriga djurvärlden heller, men som genom sin omedvetenhet skyddas från etiska överväganden. Etiken, valet, är människans signum.
När man läser Hubendick, eller lyssnar på dig, framgår aldrig denna sanning: människan kan inte leva utan att skada sin omgivning. I stället målas det upp en värld i svart och vitt, bra och dåligt. Den som inte gör som Hubendick eller du säger, beter sig förkastligt.
Men vi har alltså inte någon möjlighet att välja en ideal värld, där vi kan säga att så ska du handla men inte så. Betydelsen av att människan inte kan leva utan att skada är att det hela tiden måste finnas en mängd olika uppfattningar om vad som är rätt handlande.
För miljöentusiasten (jag har mött många sådana genom åren) gäller egentligen bara en sak: lämna miljön orörd. Människan ses som ett problem, ett störningsmoment som rubbar allt som fungerar så bra utan människans inblandning.
Utan människan, inga störningar.
Hubendicks bok heter "Människoekologi", men det är en missvisande titel eftersom Hubendick kräver en värld som fungerar som den gör UTAN människor.
Det har sagts tidigare men måste sägas igen. Vill vi rädda jorden ÅT människan eller FRÅN människan? Mina många möten med miljöentusiaster har visat att väldigt många inbillar sig att de ska rädda jorden från människan. Varje förslag ägnat att skydda eller förbättra miljön möts följaktligen av radikalare förslag. Så har exempelvis miljöpartiet agerat hela tiden sedan partiets bildande. Men till slut blir ju denna strategi fullständigt löjlig, eftersom det mest radikala ju är att eliminera människan och låta naturen sköta sig själv. Entusiasten hamnar i så kallad ekofascism.
En viktig anledning till att miljörörelsen hörs mera sällan idag, att t.o.m. miljöpartiet dragit sig tillbaka från de stormiga barrikaderna, är just att fler och fler människor inser att det här med miljö inte är så enkelt som man trodde för bara några år sedan. Verkligheten är inte svart eller vit, dvs det finns mer än en "grön" verklighet.
Det här synsättet, som vuxit fram under senare år, gör oss mer ödmjuka.
Anders, struntprat! Miljörörelsen talar alltid om kommande generationers rätt och möjlighet att få leva bra liv på en jord som inte är sargad.
SvaraRadera@Anders, du använder fel ord och därför blir det fel. Allt levande påverkar och interagera med sin omgivning även människan. Att människan måste skada sin omgivning är absolut inte ett måste.
SvaraRaderaSkillnaden mellan att skada och att påverka och interagera är ju den stora och viktiga frågan.
Att människan på grund av sin storlek och antal utgör en stor påverkan på omgivningen är sant men vi skulle kunna leva på ett sätt som inte skadar, dvs, smälta in i omgivningens interaktion i stället för att stå vid sidan av och roffa åt oss.
Anders O skrev:
SvaraRadera"...Människan kan inte leva utan att skada sin omgivning. Det kan inte den övriga djurvärlden heller, men som genom sin omedvetenhet skyddas från etiska överväganden. Etiken, valet, är människans signum."
Hej Anders O
Det som du påstår har inget belägg i vetenskapen, snarare tvärtom!
Livet är sam-evolutionärt utvecklat, som kommit att nå intrikata hierarkiska ekologiska system med stärkande feedback lopar från en högre nivå tillbaka till lägre nivåer m.m., o.s.v.
Att vi framförallt sedan användningen av enorma mängder fossil energi degraderat såväl ekosystemen, den biologiska mångfalden o.s.v. är inte så konstigt då vi människor med hjälp av denna stora mängd kvalitativa energi utgör ett extra emergiflöde i storlek med det naturliga flödet som driver livet - biosfären utsätts alltså för den dubbla mängden emergi jämfört med vad den och dess livsformer och intrikata system evolutionärt utvecklats utifrån.
Vänliga gröna hälsningar
Hej Tom!
SvaraRaderaMitt påstående om att människan inte kan leva utan att skada sin omgivning äger sin giltighet i och med att vi är underkastade moraliska och andra val och ställningstaganden. Du understryker detta själv i ditt andra stycke där du skriver om vårt ianspråkstagande av fossil energi. Vi kunde i stället valt att inte utnyttja denna energiresurs, men då hade vi alltså valt bort allt det goda som energianvändningen ledde till.
Människan är en fullständigt unik varelse i naturen, detta är det viktiga i mitt budskap. Hon kan inte som övrigt liv bara existera, fungera, fortplanta sig, leva, dö och underkasta sig evolutionens nycker. I stället vill människan bestämma själv, och det är ju faktiskt detta som gör oss till människor.
Vi har nu förstått att vi även måste leva smart så att naturen inte skadas mer än nödvändigt, men människan är och förblir någonting mer än en naturvarelse. Detta var inget större problem före den vetenskapliga revolutionen; dels var människans antal litet, dels förmådde vi inte göra några större ingrepp i naturen. Men idag är det ett växande problem. Våra avtryck i naturen och miljön växer ständigt, därför att vi vill ha allt det goda som utvecklingen för med sig.
Debatten om miljön och framtiden ryms mellan två ytterligheter: 1. Vi tar ingen hänsyn till naturen och miljön, och 2. Vi underkastar oss naturens och miljöns krav. Ingen av dessa ytterligheter tilltalar oss, varför frågan om vad som är "grön" politik sannerligen inte är så enkel som exempelvis Birger Schlaug vill göra gällande. Det finns flera gröna framtider, inte en!
Vi kommer aldrig undan att välja. Och vi väljer företrädesvis sådant som gynnar oss själva. Vi är precis lika "egoistiska" som alla andra arter på jorden.
Halmgubbepladder.
SvaraRaderaHan borde ha fått priset tillsammans med Al Gore, för han var först, men hade inte den teknik för spridning av budskapet till förfogande.
SvaraRadera