Hej, Luciano Astudillo, ledamot av Socialdemokraternas partistyrelse! Du deklarerade på DN Debatt i söndags följande:
”Socialdemokratin måste våga vara trolös mot medlen samtidigt som vi håller fast vid målen hög tillväxt, solidariska välfärdssystem och rättvis fördelning”
Vid en första anblick kan ju det där låta bra, och är i vilket fall som helst i linje med vad Socialdemokraterna brukar stå för. Men om man funderar ett steg till så blir det inte lika solklart. Hög tillväxt, som det var jag som markerade i din text, vad innebär egentligen det? Vad är det man är för om man strävar mot hög tillväxt? Hur kan det vara ett mål? Om man utgår ifrån att det är hög ekonomisk tillväxt som du avser, vilket det först¨s är, så väcks en rad frågor.
Ekonomisk tillväxt är ju den årliga ökningen i ett lands BNP. De flesta ekonomer och politiker är överens om att BNP är ett dåligt mått på utveckling. Har Socialdemokraterna alltså ett dåligt mått på utveckling som ett av sina främsta mål? Och varför har man överhuvudtaget något sorts volymmått som mål?
BNP mäter den ekonomiska aktiviteten i ett land under ett år. Mycket av detta är förstås positivt, såsom aktiviteter inom skola, vård och omsorg eller teknisk utveckling som förenklar våra liv. Men även negativa händelser genererar högre BNP, till exempel fler brott, naturkatastrofer eller att försäljningen av produkter som är direkt skadliga för både miljö och klimat ökar. Att säga att en ökad BNP per automatik är bra ter sig således märkligt, för att inte säga korkat.
Att sätta ekonomisk tillväxt som mål är alltså att säga att man vill ha mer. Utan att bry sig om vad man får mer av. Kan det vara ett politiskt mål?
Vad ekonomisk tillväxt möjligen kan vara är ett medel. Luciano, du säger att man ”måste våga vara trolös mot medlen”. Kanske är det dags för dig och ditt parti bli så modiga att man vågar vara trolös mot ekonomisk tillväxt och överge det som mål för sin politik.
Men är då inte ekonomisk tillväxt nödvändigt för att få utveckling? Historien visar ju ju att ekonomisk tillväxt har gått hand i hand med utvecklingen från statssamhälle till välfärdssamhälle med god materiell standard. Men målet har faktiskt aldrig varit ekonomisk tillväxt, målet har varit att skapa bättre liv för sig själva och för sina barn.
Under generationer har kamp för bättre liv också medfört ekonomisk tillväxt. Men nu, när vi nått ett materiellt välutvecklat samhälle kanske bättre liv kan vara sådant som inte med automatik leder till ekonomisk tillväxt. Mer fri tid, mer kultur, mer social närvaro, mindre stress. Hur kan då ”ekonomisk tillväxt” vara ett mål för socialdemokraterna? Varför är inte bättre liv det övergripande målet?
Vad värre är att ekonomisk tillväxt mäts exponentiellt. Vilket innebär att fyra procents tillväxt årligen – vilket ofta framhållits som det optimala bland politiker - skulle leda till att ekonomin är 32 gånger större vid nästa sekelskifte än den är idag. Är det verkligen ditt och socialdemokraternas mål? Är det ens möjligt? Nej, knappast.
Luciano, du har ett ett mål som inte ens Nationalencyklopedin anser vara rimligt. Där skriver man: ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.”
Det är aldrig bra om ett parti som säger sig vilja ta över regeringsmakten har orimliga följder som mål. Vore det inte av intresse om Socialdemokraterna inte bara vågade var trolös mot medlen – vilket kan vara alldeles utmärkt att vara – utan även trolös mot målen? Om du vill fundera mer på saken så har jag skrivit mer om det här.
Birger Schlaug
Medlem i nätverket Steg 3. F.d språkrör (MP), nu fristående debattör.
PS! I övrigt är det ju kul att du tar upp en gammal idé som jag framförde redan 1987 som språkrör för MP, som ett exempel på hur en del av en grön skatteväxling - mindre skatt på arbetstid och mer på energi och utsläpp - skulle kunna se ut.
PS2! Om du undrar varför jag inte svarar dig direkt i DN så beror det på att debattredaktören ansåg att inläggets tema inte var adekvat nog.
Birger!
SvaraRaderaDet låter mycket med en 32 gånger större ekonomi år 2100 jämför med idag. Men sätter vi utgångsåret till 1900 i stället för 2012 är ekonomin i dag 64 gånger större än den var år 1900. Tycker du det är betungande på något sätt?
År 2026 kommer ekonomin att vara 128 gånger större än den var år 1900, en fördubbling jämfört med i dag. Folk kommer nog inte ens att märka skillnaden...
Det finns socialdemokrater och socialdemokrater. Läs Kajsa Borgnäs (skribent och fristående
SvaraRaderasocialdemokratisk debattör) artikel MED TILLVÄXT SOM DROG i idé- och debattidskriften Tiden. Smått osannolikt att Astudillo och Borgnäs skulle tillhöra samma rörelse.
Några citat ur artikeln:
"Som ett bowlingklot i sidorännan rullar världsekonomin stadigt mot avgrunden."
"Det finns en olöst och växande konflikt i den svenska modellen och den svenska politiska ekonomin som vi försöker blunda för men som vi förr eller senare måste se i vitögat."
"Går det att ”göra politik” på det här, undrar kommunikationsstrategerna? Det skiter jag i. Det politiska parti som inte inser vidden av den systemkris vi är inne i, är inte värt att kallas ”samhällsförändrande”."
Borgnäs avslutar: "Bara politiken kan rycka tillbaka bowlingklotet ur dess bevisligen farliga bana. Men då måste politiken, någon rörelse, något parti, våga bli VERKLIGT miljö-politiskt."
Du hittar artikeln här:
http://www.tiden.eu/default.aspx?page=3&nyhet=389
/Anita
Har Socialdemokraterna alltså ett dåligt mått på utveckling som ett av sina främsta mål? Och varför har man överhuvudtaget något sorts volymmått som mål?
SvaraRaderaAnledning att man har hög tillväxt mål är för den behövs för att man ska få större skatteintäkter.
Dessa i sin tur behövs för man ska kunna lova nya reformer (läs köpa röster).
Simple as that.
"BNP mäter den ekonomiska aktiviteten i ett land under ett år. Mycket av detta är förstås positivt, såsom aktiviteter inom skola, vård och omsorg eller teknisk utveckling som förenklar våra liv."
SvaraRaderaDet borde alltså även te sig märkligt att säga att en minskad BNP per automatik är bra.
/A.
Det centrala i artikeln är mitt påpekande att Luciano anser att ekonomisk tillväxt är ett mål, inte ett medel. Är målet ekonomisk tillväxt så skall man naturligtvis sträva dit, vilket riksdagens partiet gjort ända sedan 50-talet. Är det ett medel för att skapa ett bättre samhälle så skall man naturligtvis sträva efter ett bättre samhälle och då ställa sig frågan: Vad är ett bättre samhälle?
SvaraRaderaMotorn för tillväxten är en ständigt ökande konsumtion - vilket i stort sett alla idag är medvetna om krockar med bland annat klimatmålen. Motorn för bättre liv kanske är något helt annat än ständigt ökande konsumtion för att upprätthålla målet om att den ekonomiska volymen skall bli större år från år.
Bengt: som jag påpekar i artikeln, samt mer utförligt om du klickar på länken som finns angiven i artikeln, så har ekonomisk tillväxt och utveckling gått hand i hand i takt med att vi skapat ett materiellt gott samhälle - precis som det många decennier framåt kommer att gå hand i hand i materiellt fattiga länder. Du kan därmed inte jämföra de senaste hundra åren med de kommande hundra åren och dra slutsatser på det sätt du gör.
I ett antal intervjuer med nationalekonomer som jag intervjuat om sina nya böcker har jag ställt fråga om de menar att tillväxt är möjlig på det sättet som skett historiskt, om det är möjligt att ha 32 gånger större ekonomisk volym vid nästa sekelskifte än idag. Svaret har alltid blivit - efter en del krystande efter det att vi förklarat vad exponentiell tillväxt är - ett klart och tydligt Nej. Om nu även tillväxtens vänner inser det orimliga, så är det förfärligt illa att vi inte börjar tänka på hur vi skall växla över till ett annat system för välfärd och utveckling.
Att ha ekonomisk tillväxt som mål är därmed korkat.
Birger, förutom det du svarar Bengt så kan man också se det så här: 64 gånger större ekonomi 2012 jämfört 1900 har medfört: ett smältande Arktis i klimatförändringarnas spår, sinande olja, sinande råvaror av alla slag, ödeläggelse av gigantiska områden i Alaska på grund av jakten på nya varianter av olja (som dessutom är så dyra att de ingår som en del i den globala ekonomiska dödskampen), en "volatil" marknad som skapar matkriser i världen, ozonhål, ett dött Östersjön, en takt på utrotning av arter och ekosystem som är mellan 100-1000 gånger högre än den naturliga, en koncentration av resurser och därmed illusorisk "ordning" i väst, med en samtidig utarmning av resursbaser för befolkningen i "perifera" länder och ett oändligt antal andra kritiska miljöproblem.
SvaraRaderaBetungande? Ja, minst sagt!
Christer Borg, ordförande Älvräddarnas Samorganisation
Christer, helt rätt, det är så man ibland undrar hur mycket man kan blunda...
SvaraRadera