Ikväll 19.00 intervjuar jag Lena Andersson om hennes bok Förnuft och högmod.Det finns massor att samtala om. T ex varför man måste vara rädd för att framföra religionskritik - är medierna till och med rädda att fördöma mord om de sker i en religions namn? Det menar i alla fall Lena Andersson. Hur hanterade svenska medier mordet på den holländske regissören Theo van Gogh? Bedriver vi någon sorts självcensur av rädsla för konflikter och vrede?
Självfallet måste jag också fråga om varför hon inte anser att Jesus var så moralisk och god som vi blivit lärda att ta för självklart - ni kanske minns Lenas Anderssons Sommarprogram 2005 som skakade om rejält.
Men det finns också andra frågor att ställa: Är det inte ganska rationellt att tro? Behöver vi inte en gud för att orka med tanken på döden? Anderssons skriver i sin bok att "tro på gud är att leva i en livslögn". Behöver vi inte livslögner? Omger vi oss inte med en massa livslögner för att stå ut? Kan det inte vara rationellt att vara irrationell?
Lena Anderssons ifrågasätter Lisbeth Palme och menar att hon döljer något. Hon skriver hårt om det. Detta vill jag förstås fråga om.
Tranströmer skriver: "Livet är som ett flyttlass vi bär med oss hela tiden. Ett flyttlass på väg mot döden". Hur är egentligen Lenas relation till döden? Oj, undrar om vi hinner tala om allt på 28 stackars minuter. Ska bli kul att höra reaktioner från er som ser det i teve.
Kunskapskanalen ikväll 19.00 samt vid midnatt. Och imorgon förmiddag 09.00.
Imorgon 19.00 blir det ett annat samtal: om eld, blod, död och musik. Det har varit minst sagt spännande att tränga in i metalvärlden, där man på fullt allvar kan "smycka" scenen med grishuvuden och uppmana publiken att skära sig - och rent av ta livet av sig. Men, ska sanningen fram, så är metal så mycket mer än så. En del verkar väldigt snälla bakom scenrollen.
De närmaste månaderna blir det ganska många intervjuer för min del om både miljö, kultur och samhälle:
Samtal om svensk natur med Henrik Ekman.
Samtal om tanter och vad forskningen säger om detta ämne.
Samtal om vad gudlös etik kan vara.
Samtal om forskning om anknytningsteorin.
Samtal om albatrosser.
Samtal om bland annat Karin Boye och Gunnar Ekelöf.
Samtal med en känd journalist om livet och döden och lite annat.
Samtal om ekonomisk politik.
Ser fram emot att kolla samtalet.
SvaraRaderaOch hoppas det inte blir det vanliga kvasi-kritiken att det är en religions fel att någon gör något i dess namn. (För nej, yttrandefriheten är inte hotad av Islam. Och muslimer är själva de som gör störst motstånd mot hur religionen används för att legitimera förtryck.)
Och att "medierna" inte reduceras till mainstream media. (För nej, folk läser inte bara de största upplagorna och det pågår kritiska diskussioner om media i (annan) medi
Ang. metal: motsatsen till destruktiva budskap behöver inte vara att vara snäll.
SvaraRaderaDet finns metal som kritiserar patriarkatet och annat destruktivt. All ilska är inte heller nödvändigtvis destruktiv.
Till yttermera visso finns det metal och musik med starka metalinslag/rötter som innehåller betydligt fler känslor än ilska.
Och glöm inte t.ex. Umeå - där metal och sociala röresler utvecklades gemensamt, bar varandra, och visade exempel på att Sverige hade ett civilsamhälle. Konstruktivt, argt, och demokratiskt i ett.
Har en smula svårt att tänka mig att samtalet kan bli så där värst intressant vad gäller trosfrågorna. Ni båda är ateister och kan på sin höjd enas om att en religion fungerar som en positiv ångestdämpande "livslögn". Det finns en ny religion, som paradoxalt nog ofta företräds av icke-naturvetare och det är en övertro på det mänskliga förnuftet. Upplysningsfilosoferna, varenda en av dem, ligger definitivt i lä.
SvaraRadera/Jocke
Det finns också fördomar om att vetenskapen skulle vara en "tro", bl.a. en tro på förnuftet (inte bara naturvetenskap utan även samhällsvetenskap och till och med humaniora). När förnuftet, eller drömmen om sanning, rationaliet och objektivitet i själva verket ifrågasätts just inom vetenskaplig forskning.
SvaraRaderaAnnelie
Ett skymningstillstånd har närmat sig Jorden. Nu har det manifesterat sig i en människa. Lena Andersson.
SvaraRaderaMedan världen förgås, så funderar Lena
på varför Lisbeth, tittade i ett skyltfönster.
Medan Birger Schlaug, som i sin ungdom, var en rebell, försöker att förstå!
Spännande intervju! Du lyckades till och med tina upp henne!
SvaraRaderaÅ ena sidan upplever Andersson inte hot fast hon säger att hon inte kan kritisera Islam som hon kritiserar kristendomen på grund av möjliga hot. Och antyder att det finns en självcencur kring just Islam. Att säga detta är väl ändå att kunna använda yttrandefriheten (snarare än att inskränka den) till att påstå att Islam är hotande medan andra religioner inte är det.
SvaraRaderaVi ser massor av kopior av Vilks m.fl. av massor av människor som inte har några problem att publicera dessa bilder i bl.a. Sverige och USA. Samtidigt vore det förmodligen osannolikt att Andersson skulle kunna ha sitt radioprogram om Jesus i t.ex. USA utan att hotas? Och skulle en muslim - som understryker sin religion lika mycket som Andersson understryker sin ateism - i Sverige kunna kritisera Jesus som Andersson gjorde i sitt radiprogram - utan större problem?
Postkolonialismen har sina poänger i att det spelar roll vem en är, i vilken position och i vilken kontex
Jag såg intervjun och slogs av att en term ständigt återkommer utan ifrågasättande. Utgångspunkten är, åtminstone från Lena Anderssons sida, att begreppet i fråga är otvetydigt och att informationen (vad gäller metafysiska frågor i allmänhet antar jag) är given. Begreppet är rationalitet. Vad är rationellt? Det naturvetenskapen vet i frågan? Ja, vad vet den? Miraklen i Bibeln är ju uppenbarligen i strid med det vi vet, men å andra sidan ... ingen regel om inte har något undantag.
SvaraRaderaDessutom hade Jesus en förkärlek för att tala i liknelser. Vad är det som säger att inte miraklen är liknelser? Att de som väcks från döden istället väcks från ett liv som är dött och blir levande i tron? Och vilken är frågan egentligen? Att religion kan avfärdas som lurendrejeri? Begreppet i fråga, rationalitet, fick sin status i och med upplysningen, även om de allra flesta upplysningsfilosofer var religiösa (och nej, det berodde i första hand inte på en rädsla för represalier). Jag fick en flashback tillbaka till naturfilosofen Pascal på 1600-talet och hans rationalistiska resonemang om tron. Förnuftet kan inte genom något svar på frågan om Guds existens eller icke-existens, men vad har du att förlora? Om du tror har du allt att vinna, om du inte tror, allt att förlora. Betydligt skarpare hjärnor än Lena Andersson har gått bet på frågan, men ... (vad är det vi tror oss veta?)
/Jocke