Vad expanderar universum i?

Hösten har sina sidor. Förutom att alla hängrännor skall rensas, taken ses över och landen förberedas för vintern så avslöjas både vilka som får nobelpris och vilka budgetar som partierna lanserar. 

För min del får partierna vika för nobelprisen. Igår fick vi veta att årets fysikpris gick till tre obstinata forskare som slagit sönder den rådande världsbilden om universum. Bra vetenskap skall inte väja för att slå sönder gamla sanningar.

Bra vetenskap skall ifrågasätta vad vetenskapen kommit fram till. Skillnaden mellan vetenskap och religion blir så uppenbar: en god forskare skall ifrågasätta, en god troende skall inte ifrågasätta.

Häromveckan fick vi veta att Einsteins teori om att ingenting kan färdas fortare än ljuset kan vara fel. Det är alldeles lysande. Även om det bara handlar om några nanosekunder. Det räcker för att kullkasta en rad vetenskapliga "sanningar". Kunskap har ett bäst-före-datum.

När årets fysikpristagare plötsligt fann att universums expansion ökar i takt så var det också alldeles lysande. Teorin är ju att universum expanderat ända sedan Big Bang. Tanken var att det vi lärt känna som gravitationen skulle få utvidgningen att så småningom minska i takt och till slut dra ihop allting i någon sorts kollaps. För några år sedan upptäcktes att så inte är fallet. Det har gett nobelpris.

(Tillägg eftermiddag: Och, minsann, fick inte en obstinat forskare priset i kemi också... En som vänt upp och ner på invanda föreställningar. När är det dags att ge ekonomipriset till någon som visat att det är människors strävan efter bättre liv som gett ekonomisk tillväxt - och inte tvärtom. När det priset delas ut lär till och med politiker lämna frågan Hur får vi tillväxt? och istället fråga sig Hur får vi bättre liv?)

En tämligen normal mänsklig hjärna funderar förstås på vad som finns i det utrymme där universum nu utvidgar sig allt snabbare. Att det utvidgar sig i det som tidigare inte funnits finns liksom inte på den karta där den stackars hjärnan vill hålla sig. Att sitta stjärnklara nätter och grunna på detta är något som gör att skuggbudgetar tycks mig vara ganska fjuttiga. Vilket jag på fullt allvar menar är en god sak. Det detaljer vi håller på med är ganska fjuttiga.Viktiga, men fjuttiga. Lagom för en normalt primitiv hjärna att grotta ner sig i.

Förresten: Vi har ju lärt oss att astronomins historia började med Tycko Brahe på 1500-talet. Men den kunskapen är Europafixerad, som det mesta annat vi fått lära oss. Det var på en liten kulle i Iran, på 1200-talet, som det första moderna astronomiska observatoriet byggdes. På uppdrag av ett barnbarn till Djingis Kahn. Mer om detta vid annat tillfälle. Förhoppningsvis genom ett samtal i Kunskapskanalen så småningom.

Imorgon blir det nobelpris i litteratur. Jag hoppas som tidigare på Tranströmer. Det kan rimligen inte vara ett absolut hinder att man råkar vara svensk. Och dessutom har Tranströmer den förmåga som så få politiker har i sina budgetar: sammanfatta budskapet i några få ord som får hjärnan att några nanosekunder nästan greppa vad som finns bakom universum.

Förra årets pristagare var det väl så där lagom. Visserligen pompös. Men litterära kvaliteter? Så där, enligt min simpla hjärnans bedömning. Men den grå cellklumpen kanske läser hans böcker genom det raster som skapats av föreställningar om att priset var politiskt korrekt i ett tidevarv där högerns värderingar hålls högt.