Trädgård. Gurka, tomater och sallad smakar gurka, tomater och sallad. Potatisen smakar potatis, dillen smakar dill, bönorna är spröda och sockerärtorna sommarvarma och knastriga. Och i kryddlandet doftar kryddor som aldrig kommer att bestrålas.
Det är mycket man borde skriva mycket om. Om landsbygd till exempel. Om landsbygdens revansch. Om skälen att bo på landet och besöka stan. Istället för tvärtom. Om skälen att äta frukost i en trämöbel i en trädgård full med liv istället för i en platsmöbel på en gata full av liv.
Läser att riskkapitalister bygger en ny skolbjässe, ska dra ut pengar från det offentliga innan de säljer vidare. Vem ställs till svars för dumheterna att öppna upp för denna typ av ägande? Hade det varit socialistiska dumheter hade de borgerliga medierna skrikit i högan sky. Och euron. Ledarsidornas diskreta charm. Borde väl skriva om den. Men ids inte.
Just nu tittar en groda upp från den lilla dammen. Jag undrar om den inte hade mer insikt om hur en gemensam valuta skulle fungera i Euroland än de där politikerna och de där ledarskribenterna till höger och vänster som anklagade oss som hade rätt för att svartmåla. Och vem hade rätt om hur utvecklingen i Afghanistan skulle bli? Varför rodnar inte de stora tyckarna som bär eliternas okunskap och föreställningar? De borde rodna som plommonen nu rodnar i trädgården. Men plommon behöver inte rodna av skam.
Trädgården. När doften av äpple börjar dominera gryningen vet man att det börjat ta slut. Vintern står med sitt hånleende bakom hörnet. Nåja, vattnet i tjärnen är ännu varmt. Lomparet i viken har en unge som skall uppfostras till att bli fullfjädrad lom, skatorna spankulerar på gräsmattan och bär på större värdighet än kalkonerna på smokingmiddagarna. Godmorgon.
Birger är en stor ande, liksom naturens hänförelse vid Tisnaren.
SvaraRaderaAlla materialister är samtidigt ateister. Men inte alla ateister är materialister.
Motsatsen till materialism är andlighet. Alltså är en andligt lagd människa inte materialist.
De materialistiskt lagda ateisterna lär känna sig svikna av en så begåvad tolkare av naturen, även om han (felaktigt) kallar sig ateist.
Ordning och reda: Birger kallar sig troende ateist. Inte ateist. Hans kritik av Humanisterna är väl i klass med hans kritik av religioner. Hans bok Svarta oliver och gröna drömmar är en fantastisk resa i andlighet utan att bli det minsta religiös!
SvaraRaderaLustans lakej
Allting har sin tid.
SvaraRaderaJag trivs både i naturen och i storstadspuls, i bland.
Jag brukar tex. åka in till stan snabbt, och får snabba intryck, känner av människors kroppsspråk, vad de utstrålar etc.
Jag har behövt det, då omgivningen omkring mig var ganska stumma i sitt kroppspråk etc.
Sedan brukar jag vandra i naturen och där kan jag också se och känna djur och växter.
Vi är individer och har olika behov, och också beror det på i vilken fas i livet man befinner sig.
Rätt, Bella!
SvaraRaderaVid 30 tänker man inte som vid 20, vid 40 inte som vid 30 och så vidare. Man upptäcker allt fler vinklar, ingångar och utgångar i allt som kan kallas mysterier.
Denna utveckling gör sig påmind inte minst för den som tatuerat sig i unga år, men med tiden utvecklat åsikter som går i annan riktning
Ex.: Min far jobbade som matros och eldare på gamla tidens ångare. Han lät tatuera en stor kungakrona på ena armen. Han lät även korslagda USA-fanor pryda bröstet.
I mogen ålder blev han både republikan och USA-hatare. ☺
Men det var en utvikning. Ja, Birger kallar sig troende ateist. Tro = tolkning av tillvaron. Han tolkar alltså tillvaron som om den vore utan "huvud", dvs som om den skulle sakna system, eller en tanke bortom vår kontroll.
En riktig ateist/materialist godtar knappast att något är större än människan ifråga om potens att kunna kontrollera. Spela Gud, är väl just vad mången gillar.
Så, Birger platsar inte i det gänget heller. Han är sin egen och de må vi hysa aktning för.
Problemet är bara att hitta rätt ord. "Troende ateist" leder snett.
Hur vore ordet "sökare"?
Eftersom nyhetstorkan är påtaglig denna årstid, kanske du tillåter en rapport från gårdagen.
SvaraRaderaSVT hade ett inslag om den japanska kärnkraftsolyckan. Bland annat intervjuades en svensk kärnkraftsprofessor. Han talade lugnande. Där framgick att vi lärt oss en del av katastrofen, förbättringar på olika sätt.
Just vad man väntat sig av det lägret. Inget tal om att avskaffa kraftskällan som sådan.
Varför inbjuder SVT inte motståndarna att kommentera en sådan professor?
Svaret är väl, att SVT tillhör etablissemanget. Undantagsvis kan motståndet släppas in (som ett alibi), men då helt kort, och alltid med Maktens företrädare vid sista ordet.
Vackert Birger.
SvaraRaderaSjälv pratade jag med en padda i morse. Råkade vattna honom/henne då h/h grävt ner sig vid en tomatplanta, Tycktes gilla det dock. Lever bland rådjur skator och katter - mitt ibland andra hyresgäster och villor - och Naturen är trots det mycket påtaglig. Bor mitt i en rådjursautostrada. Dock tillkommer också alla mänskliga chattrande skator - så landet är absolut att föredra. Storstan är bara stimulerande i högst en timme - sen är måttet fullt. Slavenergierna och ytorna skaver och splittrar och begränsar. Ö h t låga energier - trots att de av så många uppfattas som "här är livet".
Att vattna en padda är betydligt mera liv än storstadsliv.
"sökare"
SvaraRaderaÄr steget före, att någon "fann" och finner och förmedlar den troende ateistens uppenbarelser!
Hos vissa är nybildade synopser och gamla, kontaktsökande med varandra och försöker skapa syntessynopser!
Ersätt före med innan.
SvaraRaderaBästa Birger!
SvaraRaderaVisst är det bra, skönt och avundsvärt att få bo på landet och kunna försörja sig med en bra inkomst, äta frukost i en trämöbel i en blomstrande trädgård, men i dagens samhälle är de få förunnat. Njut av det med häckla inte oss andra som aldrig får det alternativet. I dagens blogg var tonen sådan tycker jag.
Sickan
Aldrig får det alternativet, Sickan? Varför det? Det är väl bara att dra ut? Finns hur mycket lediga småhus som helst på landet, till priset av några kvadratmeter i Stockholm. Jobb? Nog går det att fixa ett kvarttidsjobb också, dra ner på konsumtionen, odla mer mat själv, leva enkelt. Visst går det. Alldeles utmärkt. Är du lärare eller jobbar inom vården finns det till och med jobb i de många kommuner som idag tappar folk.
SvaraRaderaMånga som flyttat ut på landet från städer har gjort det på vinst och förlust. Med hårt jobb, kanske tio eller tjugo års slit så bygger man upp en trädgård, bra odlingar och lär sig reparera och underhålla. Mycket jobb, men mindre lönearbete. Birger utgör exempel på en sådan gröna-vågare som drog ut tillsammans med många andra på slutet av sextio- och sjuttiotalet. Jag är en annan. Vi levde fattigt, materiellt. Det är inte dyrare att bo på landet, som Sickan hävdar, det är billigare men jobbigare på många sätt. Men bättre.
Sickan.
SvaraRaderaBirger har valt ett boende som troligen motsvarar både hans dröm och hans plånbok. Är det något fel i det?
"Envar är sin egen lyckas smed", lärde vi oss i skolan genom Lyckoslantens försorg (Spara & Slösa). I stället för att avundas, kan man genom flit och sparsamhet nå det man önskar.
Den som har otur och råkar ut för sjukdom eller annat elände, och därför inte kan nå sina mål, den bör vi, dvs samhället, via skattemedel hjälpa till ett gott liv.
Säkert betalar Birger en skatt som heter duga. Och inte är han skrytsam. Bara skildrar fördelen med ett naturnära boende. Prova på det, du också!
Hej Sickan!
SvaraRaderaOj, det var då inte alls vare sig det dolda eller det öppna syftet.
Själv flyttade jag ut på landet 1972, till en stuga med utedass och bara kallt vatten inomhus.
Vi började odla, leva så mycket vi kunde på självförsörjning, byggde till när vi fick några pengar över, skaffade höns och får och bin, plockade bär och sålde för att få pengar till det nödvändigaste.
Lyxtillvaro var det verkligen inte, ungarna fick begagnade kläder och lärde sig att självkänslan inte satt i utanpåverket.
Jobbade på en väderstation för usel lön. Men allt var självvalt. Och vi såg det som en investering i framtiden. Vi levde billigt, men ändå oerhört rikt på många sätt.
Allt det jag skriver om i dagens blogginlägg kostar faktiskt inte någonting.
Det borde förbjudas i lag att börja prata om sommarens förestående slut innan ens halva juli passerats, och innan många av oss ens börjat sina semestrar.
SvaraRaderaNer med Schslaug, heja Börjesson!
SvaraRaderaHur går det om Riksdagen tar beslut om att ändra reglerna för f.d. riksdagsledamöter så, att de inte får fortsatt riksdagslön annat än något år efter avgången?
SvaraRaderaNej, så knackiga kan väl Riksdagens ledamöter ändå inte vara mot sig själva.
Kalla inte barnen för "ungar". Barn ska respekteras, och då heter det just barn, inte ungar.
SvaraRaderaOm jag vore du skulle jag stänga av kommentatorfältet eftersom det är en massa gnällspikar som håller på. Förstår inte varför man envisas med att läsa bloggen när man gnäller över dess innehåll på ett så surkartaktigt sätt.
SvaraRaderaKommentarfältet är antagligen avsett för just kommentarer till "dagens text". Det kan vara både ris och ros. Mest är det ros, vilket BS förtjänar. BS är dock sådan, att han välkomnar påpekanden, när de är befogade.
SvaraRaderaIbland kan det röra sig om stora ting, ibland om små. Ibland bara om kuriosa.
Förstår att all den skönhet Birger skriver om kan trigga folk. För inte kan man väl glädjas med människor som gjort goda val i livet när man själv valt den enklaste vägen... Fast inte kan väl vägvalen ta slut...
SvaraRaderaSickan, du har väl ändå valt gatans larm, utefiken, biograferna, människomassorna, affärernas skyltfönster, tunnelbanan, bussarna, cykelvägarna och torgen i stan. Det är besvärligare och dyrare att ta sitt pick och pack och flytta till stan, än att ta sitt pick och pack och flytta till landet. Så vad hindrar dig från att ta ansvar för eget vägval? Rädsla? Brist på mod? Konventioner? Oförmåga? Eller att du helt enkelt anser att stan är bättre att leva i?
SvaraRaderaDet beror också på hur man vänjer sig. Att vara bringad växla ner och nöja sig med "det lilla", kan betyda att man i utbyte får "det stora".
SvaraRaderaDet vill säga, man kan få ut stor glädje av typ en liten kolonilott med en liten hydda på.
Har man därtill lämnat den ålder, då man levde i det yttre, för att nu upptäcka det inre, då ligger man nära full harmoni...
Läs "Den inre vägen" och "Den röda tråden" av Christhild Ritter (Förlag Vida Vinge), så förstår du!
Gt
Birger gav en underbar bild av ett gott vägval och ett gott Liv. Att detta sedan väcker andras besvikelser är helt i sin ordning, så att man kan uppmärksamma sina egna nedtryckta känslor och kanske göra nya och bättre val. Men att försöka hålla andra nere p gr a sina egna besvikelser, är ett ansvarslöst sätt. Alla skapar sitt eget liv till 100% genom sina tankar och därmed sina livsval. Att vara avundsjuk gynnar varken en själv eller någon annan. Man får lyssna in på sin egen besvikelse över livet och börja tänka i positiva termer i stället.
SvaraRaderaDet är ännu ytterst få som verkligen vill och vågar förändring, om de tänker efter, även om de skulle önska. Allt handlar om att viljekraften måste vara enstämmig, för att göra sådana större förändringar. mm mm
Ang Birgers lön - så är det dels honom väl unt, han tillför mycket till mänskligheten - dels har han till 100% skapat detta själv. Ingen tar från någon annan - det finns hur mycket pengar som helst i Universum. Tänker man fattigdom och mindervärde - så blir man fattig - enkel kosmisk matematik.
Tack för en underbar bild av ett naturligt Liv.
"Läser att riskkapitalister bygger en ny skolbjässe, ska dra ut pengar från det offentliga innan de säljer vidare."
SvaraRaderaKasta inte sten i glashus, Birger.