Tidningen Fokus hade förra veckan - om ni missat den godbiten - en intressant artikel om Maria Wetterstrand, skriven av en av de bästa journalister som förekommer i den svenska mediemanegen. Rubriken är dock något pretentiös: "Den verkliga Wetterstrand",Bilden är förresten från den artikeln.
Visst känner jag igen Maria, men jag undrar om hon inte överdrivet bygget av varumärket Wetterstrand - integritet - när hon vägrar svara på frågor om vad havet och naturen betyder för henne personligen. MP:s tidigare kvinnliga fixstjärna - Åsa Domeij - höll också hårt på integriteten. Men till skillnad från Maria var hon noga med att ha en rejäl rågång till den gräns där integriteten kan uppfattas som enbart kylig.
I veckans nummer av Fokus funderar samma journalist över vad som händer med blocken om SD kommer in - och tro det eller inte: Maria som statsminister i en så kallad mittenregering presenteras som ett alternativ. På något sätt är det trist när spekulationer om statsministrar är viktigare än analys över hur olika regeringars politik skulle kunna se ut.
PS!
Musikalisk kommentar à la Fred Lane med anledning av min granne - nåja, några mil är det förstås - Anders Borg just lovat lite sänkt skatt för pensionärerna finns här.
Läste artikeln förra veckan och kände både beundran och skräck för Maria som hon framställdes. Din jämförelse med Åsa D var slående. Varumärket Wetterstrand kanske måste stärkas och tycks vara motsatsen till varumärket Sahlin. Hur de två är bakom maskerna vet vi vanliga dödliga nog inte.
SvaraRaderaGrrreenline
Med tanke på att MP föddes ur protesterna mot det biologiskt otrygga samhälle, som skapats med mest sossar vid statens roder, är det egendomligt att samma MP nu, med Wetterstrand i spetsen, stormar fram för att rädda samma S.
SvaraRaderaOm sossarna hade ändrat attityd i exempelvis kärnkraftsfrågan, då vore det en annan sak. Men av allt att döma är det partiet ordentligt fastgjutet i sitt sedvanliga Linje 2-tänkande.
Därför känns det som om MP svikit sina ideal.
Men om man tänker ett steg till, så kan man nog skönja en god tanke ändå. För om borgarna skulle vinna valet, då bleve det sannolikt ännu mer kärnkraft med tiden, då med stöd av SD som är stora kärnkraftskramare.
Mitt intryck av denna artikel är att den påstår mycket men belägger väldigt lite. Konkret exempel är det som tas upp om Wetterstrands biologutbildning, där det ju antyds att hon hade urusla kunskaper. Som läsare undrar jag: har hon klarat denna utbildning eller har hon inte? Det hade varit jätteintressant att t ex få veta hennes betyg.
SvaraRaderaArtikeln tar också upp "ansvaret att skapa ekonomisk tillväxt". Man frågar sig, som så ofta: Har journalisten ifråga hört talas om att vi lever på en planet med begränsade naturtillgångar? Vet han ett energi varken kan skapas eller förstöras, bara övergå i andra former? (Kanske känner han åtminstone till att USA:s oljeförbrukning fått dem att stödja diverse oljerika diktaturstater?) Vet han att svenskarna tillhör de 20 procent av världens befölkning som förbrukar 80 procent av världens naturresurser?
Jag kan således inte alls instämma i att detta skulle vara en av de bästa journalisterna i den svenska mediemanegen.
Jag tror svaret på anonym ovan uttrycktes av Gustav Fridolin för ett par dagar sedan i Svd, om varför MP rusar till S: s undsättning:
SvaraRaderaHur ser du på det rödgröna samarbetet?
– Jag tror att det kan bli väldigt spännande. Miljöpartiet har något som jag upplever att socialdemokraterna saknar, nämligen en idé om vad som behöver göras nu. Lösningen i dag kan knappast vara densamma som för 100 år sedan, men det är ett projekt av samma storlek som när vi byggde folkhemmet.
– Socialdemokratin har en förmåga och erfarenhet att driva igenom stora samhällsförändringar. Och när den är som bäst en tydlig förankring i verkstadsgolvet och därför kan det rödgröna projektet bli oerhört spännande.
Här är hela artikeln:
http://www.svd.se/nyheter/politik/fridolin-foreslas-till-mp-styre_4461569.svd
Kan MP bara hålla S stången så pass mycket att de inte får chansen att sätta Mikaela Valtersson på den andra språkrörsposten (som de etablerade partierna gärna vill så att MP blir ofarligare) och S inser att det ligger till som Fridolin säger (vilket som Birger visade häromdagen, i alla fall studentförbundet har fattat...), så tror jag också att det kan bli riktigt spännande.
För övrigt tycker jag synd om Sverige om skribenten till Wetterstrandartikeln skulle tillhöra den svenska politiska journalismens elit. Jag läste artikeln förra veckan och tyckte den var makalöst dålig. Inte för att jag kan säga något om hur Wetterstrand svarat på hans frågor eller hur hon "bygger sitt varumärke" utan att det var tydligt att journalisten beskrev intervjuoffret utifrån egna föreställningar, eller klassiska S-föreställningar, och lät mellan raderna mycket påskina som, som någon skrev ovan, inte belades i texten. Att journalisten var ute efter att så split och dra upp gamla konflikter mellan MP och facket m.m. var så barnsligt och fick naturligtvis gehör på S-ledarsidor och i ekots tidningskrönika i veckan.
Sedan. Hur många manliga politiker brukar denna journalist döpa till "pappan" i sina texter? Det vore i sådana fall verkligen oerhört intressant att läsa om t.ex. "pappan" Göran Hägglund och hans roll för sina barn under uppväxtåren när han tillbringade den mesta tiden i rikspolitiken.
I mina ögon, när jag läste artiklen första gången, så kändes det verkligen som om journalisten överdrev hennes kylighet för att understryka sin egen överdrivna vinkel. Om hon själv hade varit så mån om ett "kyligt" varumärke så hade hon väl sett till att bättra på det i inslaget nedan i stället för att försöka balansera/dementera vinkeln i Fokustexten:
http://www.rodgron.se/bloggen/maria-wetterstrand-i-gomorron-sverige/
En mittenregering med Maria W som statsminister känns betydligt bättre än det rödgröna kaos som hotar. Jag litar på Mp, men inte så värst på S och definitivt inte på Vpk.
SvaraRaderaNu är diskussionen åter inne på olika regeringskonstellationers förträfflighet. Varför inte diskutera verkligheten?
SvaraRaderaSveriges verkliga regering finns i Bryssel och Strasbourgh, som kommer och lägger sig i allt mera.
Nu vill ju även Mp vara kvar i "gemenskapen" Snart tar EU även över "Sveriges urgamla rätt att sig själv beskatta" som "utövas av riksdagen allena"
EU finns inte kvar om tio år. Då är vi åter i union med Danmark och Norge. Det förefaller allt tydligare. Och det är inte bara Skavlans förtjänst..
SvaraRaderaVad jag förstår innebär frågan
SvaraRadera: Vad tycker du om havet? -Vad är ditt förhållande till sex?
Allt enligt ett psykologitest, så kanske att man inte alltid vill svara(!).
Jag tycker nog som birger att artikeln är ovanligt välskriven, Nilssons artikel om folkpartisternas agerande i dataintrånget hos s var också en fantastisk läsning. Några av de som kommenterat tycks tro att Nilsson varit ute efter något, eller vinklat elakt, jag tycker inte alls det. Frågan kvarstår dock: Vad vill Maria? Vad tycker hon? Det blir nästa stora artikelserie kan jag tänka mig, för Maria har kommit mycket lindrigt undanjämfört med de andra partiledarna. Jag hållertummarna för Maria.
SvaraRaderaAnso, du har hjälpt mig börja ana, hur allt hänger ihop.
SvaraRaderaSå här är det (kanske):
Wetterstrand & Eriksson vet mycket väl att deras nya kurs ser ut som ett svek mot de egna idealen. Men de är realister som fattar, att politiken inte kan ändras med ideoligi enbart. Det behövs list också.
Sålunda är rören inte alls arga över Birgers kritiska artiklar mot dem. Tvärt om, så uppskattar de att han håller idealens låga levande. För den får aldrig slockna.
De vet också, att Birger närmare valet kommer att puffa för att vi ska rösta på MP, i dess egenskap av "riksdagens minst dåliga parti" eller någon liknande formel.
Alltså har vi att göra med ett jättelikt drama, dock stämt i dur,
där den tröga arbetarrörelsens pilothytt bemannas med gröna politiker som tillfälligt tar sossarna medhårs, vilket är den enda möjligheten att förankra små, små doser av grön politik på verkstadsgolvet.
När de gröna är fast etablerade och sossarnas misstänksamhet förbytts i kompisskap, då kan man varsamt gradera upp sig till en något högre grön nivå, vilket då accepteras av de betonghäckar som inte är alltför tunga.
Om det skulle förhålla sig på annat sätt, dvs att rören är onda på Birgers skarpa kritik, då skulle de skyndsamt ha kontaktat honom och anhållit om att slippa bli luggade. Men eftersom de inte gör så, kan man sluta sig till, att de är väldigt nöjda.
För antag att Birger enbart skulle applådera dem, då skulle LO gensat dra öronen åt sig. Och så vore den framgångssagan all.
Tack Anso! Nu börjar bildens detaljer gestaltas till något helt.
Det har kanske även Globalpartiet upptäckt.
Gt
Om Wetterstrand uppfattas som kylig tror jag det beror på hur hon tolkas snarare än på vad hon är. Det är fruktansvärt svårt att bli tagen seriöst som kvinna. Blir vi privata när vi företräder "tunga" frågor så framstår vi lätt som oprofessionella. En kvinnas gränser för integritet uppfattas inte som en mans gränser. När vi sätter gränser uppfattas vi som tillbakavisande, medan en man uppfattas som tydlig. Gränssättning för kvinnor ger motstånd, för män ger det respekt.
SvaraRaderaAnnelie
De e väl bra med integritet. Å inte så här slapp svenska. Men, allvarligt talat, vi som träffat Maria Wetterstrand kan nog konstatera att hon bär sin integritet med något som nog både kan uppfattas och som är kyla. Inget fel på det, men jag tror inte att någon av de nuvarande manliga partiledarna, bortsett från Reinfeldt, omger sig med den kyla som Maria omger sig med. Respekt och kyla kan vara samma sak. Tror att Maria är mycket respekterad. Liksom Reinfeldt. Men båda är också betraktade som kyliga. Således ingen skillnad mellan män och kvinnor i det avseendet.
SvaraRaderaPiD.
Att gå i säng med sossar (de vi kallade "betonghäckar") och kommunister är nog det största svek nuvarande partiledning i mp har åstadkommit. Då detta kommer att innebära avkall på och kompromisser kring stora och viktiga frågor för att till nöds få till något lite, lite av grön politik, har man helt övergivit den gamla hederliga "Inte höger, inte vänster utan rakt fram". I detta val lägger jag inte min röst på ännu ett vänsterparti...
SvaraRaderaOhly, Wetterstrand och Eriksson (OWE), som utgör Treklangen, har genomskådat Alliansens bluff med kärnkraften.
SvaraRaderaJa, även hur S och M nästan kuppade in Sverige i EU, genom att skrämma väljarna för följderna, ifall det blev ett nej till EU.
När de nu vet, att politik till stor del innebär list, då anser de att slugheten kan nyttjas även åt motsatt håll. Smutsigt, eller bara realpolitik?
Gt