De döda soldaterna hedras på det sätt militärer anser fint: med två metallbitar, kallade belöningsmedaljer, på kistorna samt överflygning av två JAS-plan.Försvarsmaktens tidigare informationsdirektör talar om förlusten av två svenska "soldatliv".
Den döde afghanske tolken fick ingen glädje av JAS-planen. Å andra sidan ansågs inte hans liv vara värt lika mycket, inte ens när det gäller skyddsutrustning. Och han ingick inte i gruppen "förlorade svenska soldatliv".
RÄTTELSE: Enligt uppgifter från några som kommenterat skall tolkar ha samma skyddsupprustining som de som, på militärt språk, förlorade sina soldatliv. Jag hoppas att de som anställde honom inte reducerar hans liv och värde till att beskriva det som ett förlorat tolkliv, utan som ett människoliv. Även om det inte skulle passa in i den militära vokabulären. Kanske fick han en metallbit som hyllning från det svenska försvaret.
Jo, det är sjukt.
SvaraRaderaFd Soldat
Hur många Afghaner har svenska soldater döda?
SvaraRaderaJag funderade just på varför de dödade svenskarna dekorerades. De har ju definitivt ingen glädje av den sortens uppskattning. Alla de andra i gruppen, de som överlevde, var inte de lika värda den belöningen? Var de inte på samma uppdrag, gjorde samma sak? De skulle ju åtminstone kunna glädjas åt den. Om de var värda den.
SvaraRaderaNej, det här känns cyniskt och ovärdigt, hur militärt korrekt det än anses vara. Sjukt, var uttrycket.
Per
Om kriget i Vietnam
SvaraRaderaGöran Sonnevi publicerade sin ofta citerade dikt i BLM i mars 1965:
“Bakom TV´n ändrades ljuset
utanför fönstren. Mörkret byttes
mot grått och träden framträdde
svarta i det klara grå ljuset
från nysnön. På morgonen
var allt igensnöat. Jag går nu
ut och ropar efter stormen.
Jag hör i radio att USA
gett ut en vitbok
om kriget i VIETNAM
i vilken Nordvietnam anklagas
för aggression. I går kväll
på TV
såg vi en filminspelning från
Viet Congs sida, fick höra
helikoptermaskinernas
dova fladdrande,
från marken, från de beskjutnas
sida. I en annan film
för ett par veckor sedan
intervjuades de amerikanska
helikopterförarna av CBS. En av dem
beskrev sin utlösning
när han äntligen fick skott på
en “VC”: han slungades
tre meter fram
av raketerna. Det blir
säkert mer snö idag
säger min granne, svartklädd
på väg mot sitt arbete. Han
balsamerar döda och är nattvårdare på
mentalsjukhus. Trakten jag bor i – Lund
med omnejd – blir en allt vitare
bok, solen kommer och lyser
brännande kall över de vidsträckta sidorna.
De döda är siffror, som vilar, virvlar
som kristaller, i vinden över fälten. Hittills
beräknas 2 millioner ha dött i VIETNAM.
Här dör knappast någon
av annat än personliga skäl. Den svenska
ekonomin dödar numera
inte många, i varje fall
inte i det här landet. Ingen för
krig i vårt land för att skydda
sina egna intressen. Ingen
bränner oss med napalm
för en feodal frihets skull.
På 14- och 1500-talen fanns ingen napalm.
Solen stiger här mot middag.
Det är snart mars 1965.
För var dag
dödas allt fler i USA´s vidriga krig.
Snöflingorna på fotot av
president Johnson
vid tiden för de sista bombningarna
i Nordvietnam – han steg
ut eller in i en bil – faller
allt tätare över de vita sidorna.
Fler döda, fler rättfärdiganden,
tills allt snöar igen
i den natt som slutgiltigt
ändrar sitt ljus utanför fönstren.”
Jag svarar med att citera Göran Sonnevis dikt Om kriget i Vietnam. Det är otäckt aktuell.
Såsom tidigare konstaterats på denna blogg värderas uniformerade liv och civila liv olika.
SvaraRaderaFast tolken var kanske även han klädd i svensk uniform? Han var tydligen anställd av svenskarna.
Begravningsakter är avsedda för tröst åt de efterlevande. Så ock denna dekoration.
SvaraRaderaÄnnu är det inte kungjort, varför soldaterna dödades.
Nästan så man har väntat på att få läsa din kommentar till dessa tragiska dödsfall. Tråkigt att du inte kunde även i denna tragiska stund undvika sarkastiska kommentarer om JAS, eller har du bytt åsikt och är för att Sverige ska sända JAS också?
SvaraRaderaEn annan fråga Schlaug, varför publicerar du inte det gula bandet på din hemsida. Oberoende vad man tycker om insatsen kan du väl ändå ställa upp på att man som svensk ska ge sitt stöd till män och kvinnor i uniform utomlands.
sorry birger, tolkarna har exakt samma skyddsutrustning som de svenska soldaterna har. problemet är att tolkarna inte vill bära den så vi måsta konstant tjata på dem att de ska ta på sig sitt kroppsskydd osv.
SvaraRaderamen nu vet jag iaf att mitt liv inte är mycket värt i dina ögon. förr kallades sånna som du för landsförrädare.
Anonym 14:58:
SvaraRaderaDet stämmer att tolkar som anställs av Försvarsmakten har samma skyddsutrystning. Detta är känt och borde vara något Schlaug kollat upp innan han skrev sitt inlägg. I samband med attentatet i november när en tolk dog försökte vissa få det till att han avlidit pga dåligt skydd. Bland annat skrev Expressen (http://www.expressen.se/Nyheter/1.1776696/tolken-dog-pa-platsen) att tolkarna har rätt till skyddsutrustning men ofta avböjer.
En uppmaning till dig Schlaug, korrigera ditt senaste inlägg och sluta svartmåla Försvarsmakten.
Måns,
SvaraRaderaförlåt en okunnig: i mina utländska öron låter det konstigt när du - halvgömd bakom vad som verkar vara ett förnamn - tilltalar en människa med hans efternamn.
Jag vore tacksam om du kunde upplysa mig om vad du vill uppnå med detta.
En gång för alla. Flygplanet som avses heter Gripen och ingenting annat. JAS är endast beteckning på vad det är avsett att utföra. Jakt, Attack, Spaning.
SvaraRaderaIngen skulle komma på tanken att kalla dess företrädare JA 37 Viggen för JA-Plan
/Jan
Jan, helt rätt. Men min erfarenhet är att ganska få vet vad man talar om då man säger Gripen. Men, visst, jag kunde ju skrivit att svenska försvaret hyllade de döda soldaterna med några varv av JAS Gripen.
SvaraRaderaMåns, rättelse är gjord. Tack för påpekandet, Måns.
Anonym 14:48. Jo, ditt liv är värt mycket i mina ögon, det är därför jag tycker det är därför det är tragiskt att Sverige deltar i ett krig som skapar mer död än det förhindrar. Jag beklagar djupt att det funnits en majoritet i riksdagen som - utan att veta vilket mål man hade med sina insatser! - tog beslut att delta i ett krig som USA uppmanat till och där det på intet sätt finns vattentäta skott mellan USA:s krig och de Natoledda truppernas medverkan. Jag skulle hävda att de som tagit beslut påså lösa grunder är de som, om nu någon skall göras det, anklagas för landsförräderi. Det minsta man kan begära när man går in i ett krig är att veta vad målet med kriget är. När är vi färdiga? Som du säkert vet inte regeringen det, vilket framkom med pinsam tydlighet när försvarsministern blev utfrågan i Ekots lördagsintervju för en tid sedan.
Anonym 13:46: du skriver att det inte är kunggjort varför de svenska soldaterna dödades. Men, herregud, har svenska medier varit så dåliga på att förklara att man faktiskt är med i ett krig, och i krig dödas soldater och civila. Det är det som är krig. Kom ihäg att över 40 procent av de afghaner som varit med i en opinionsmätning - vilket förmodligen inte gjorts i de mest kritiska områdena där moståndet mot utländska militär är som störst - inte stöder denna närvaro.
De två svenska officerarna sköts av en (förklädd?) polis.
SvaraRaderaDet är väl först nu, som talibanerna tagit på sig dådet.
Innan dess, kunde det ju spekuleras i andra orsaker, t.ex. svartsjuka.
Att det pågår krig är annars inte obekant.
I TV härom dagen menade en svensk soldat, att svensk trupp behövs i Afghanistan för att hjälpa det folket till en bättre tillvaro. Om inte vi gjorde det, vem skulle då hjälpa landet, undrade han.
SvaraRaderaOm vi godtar detta tänkesätt, så måste vi väl ändå se ut över hela jordklotet för att utröna, vilka fler länder som vi inte bör svika militärt.
Jag blev verkligen ledsen av att höra dig i morse på tv. Den närmast cyniska aggressivitet du utstrålade i denna "debatt?" på morgonkvisten har förföljt mig hela dagen. Jag har så länge jag kan minnas försökt följa dig och ditt arbete i politiken och så gott jag hunnit fortfarande. Jag har respekterat dig som en vägvisare, katalysator mm. Måttstock kanske passar bäst.
SvaraRaderaJag är själv sk vapenfri dagisvärnpliktare som hoppade av min plutonsbefälsutbildning av personliga, moraliska skäl. Den värnplikt som fanns då 70/80-talet finns enligt min erfarenhet inte längre. Min son befinner sig nu i utlandstjänst. Den utbildning han fått i sin värnplikt och senare utbildning är ngt som jag inte kan relatera till annat än i den skolvärld jag arbetar i för tillfället. Den är i nuet. Det arbete som försvaret uppenbarligen lagt ner för att möta nu och samtidens samhälle har gjort utbildningen bättre. Jämställdhet, genus samt moral och etikfrågor har en betydligt större plats än tidigare. Att det alltid inte fungerar vet vi. Nu senast de 18 soldaterna som köpte sex i Tyskland. Inte bra.
Det är dock skillnad på saker och ting. Att kritisera saker som så uppenbarligen är fel som tex misslyckandet i detta fallet med de svenska soldaterna i Tyskland är ju självklart rätt. Dessutom har jag i detta fallet inte hört ens ett försök att skyla över, ursäkta eller på annat sätt förklara detta från försvarets håll. Snarare tvärtom. En öppenhet och ett tydligt avståndstagande.
Att försvaret talar om soldatliv, fotbollsledare säger gubbar, dirigenter säger musiker även i sammanhang som dessa borde du väl veta att det har en sammansvetsande effekt. Det är ju ngt av det mest elementära när det gäller ledarskap. Här är vi, vi har varandra, vi har vårt och det har ett värde. Att ta detta från dessa soldater och släpa det i gruset i den stund de behöver få känna denna tillhörigheten är fult, tycker jag.
Att dessutom på detta oerhört respektlösa och enligt min mening oinitierade sätt kasta sig över försvarets arbete i Afghanistan får mig att tappa andan av förvåning.
Jag har sedan min son bestämde sig för att arbeta för en bättre värld genom att åka, tagit del av och satt mig in i efter bästa förmåga det uppdrag och mål som han och svenska försvaret har.
Jag måste då påpeka följande;
Försvaret har sitt uppdrag från vår svenska regering.
I detta nu har en stor del av Sveriges befolkning sorg.
Alla utlandssoldater lider med sina kamrater.
De kallar varandra soldater.
Vi är många anhöriga som lider och vill inget hellre än att våra barn skall komma hem helskinnade.
Att vi ändå respekterar våra döttrar och söners val att vara del av att om möjligt hjälpa andra söner, döttrar, kvinnor, män, människor är väldigt plågsamt men oerhört meningsfullt.
att det behövs mkt mer civilt arbete och hjälp i Afghanistan är ju självklart. Den borde öka.
Det finns individer i drabbade länder. Att endast se dessa konflikter ur ett globalt politiskt synsätt finner jag cyniskt. Vad gjorde FN i Rwanda? Reagerade försent, det tyckte vi ju alla.
Nu är FN där, genom Nato med svenskar , norrmän, tyskar, italienare mfl.
Skall vi lämna alla dessa människor åt sitt öde för att vi vet att Sovjet, Usa och den globala marknaden startade och borde själva ta sitt ansvar. Skall vi bara säga -det var inte vi som började?
Nej, tycker jag. Att du och jag sänder pengar och påverkar opinon etc är ju kanon. Att min son åker själv med sitt kött och blod för att av eget beslut utifrån sina egna etiska och moraliska val är jag stolt över om än med andan i halsen och rädslan runt hörnet.
Jag var tvungen att kolla på svtplay igen för att se och höra om det sant som jag hade hört.
Den -som jag upplever- totala brist på respekt för individerna som finns i Afghanistan såväl invånare som soldater är för mig oerhört stötande och gör mig som sagt väldigt ledsen. Jag trodde verkligen inte det om dig.
Mvh Fredrik Davidsson
Möjligen tror en del svenskar, att demokrati kan exporteras medelst vapeninsatser.
SvaraRaderaDet vanliga förloppet här i Norden, då demokratin efter en lång process mötte dagens ljus, såg nog ut så här:
Först bildades fackföreningar. Därefter politiska partier. I båda fallen fick vi lära oss ta ansvar bl.a. via styrelsearbete.
Stadgar skapades inåt, och handlingsprogram utåt. Med tiden, ja efter många decennier, var det äntligen dags för allmänna val, där båda könen hade rösträtt.
Hur kan någon tro, att en nation skulle kunna hoppa över de förberedande stadierna i en sådan process? Först måste ju den gamla strukturen varsamt riggas ner, innan något nytt gradvis kan byggas upp.
Till ett sådant mål skjuter man sig inte fram. Eller hur?
Om någon var aggressiv i fredagens Nyhetspanel, så var det väl Thomas Idergard. Verkligen inte Birger Schlaug, tvärt om!
SvaraRaderaGröna tankar
Skall vi lämna det Afghanska folket åt sitt öde alltså? Och hoppas att Talibaner , USA och Ryssland tar sitt ansvar innan vi hjälper till?
SvaraRaderaJag förstår inte vart ni vill komma med denna typen av argumentation. Att det skulle bli bättre för det Afghanska folket för att vi åker därifrån låter för mig mkt märkligt då jag vet vad de svenska soldaterna gör för insats och att den betyder ngt positivt för det Afghanska folket. Mkt positivt.
Den som var med på 1930/40-talet minns nog, hur det då, såväl som nu, hette:
SvaraRadera"Ska vi bara stå vid sidan om och titta på, när ett annat folk offrar sitt blod för att stoppa X?"
X är utbytbart. På den tiden stod det för Bolsjevismen. Mängder med svenska killar reste till Tyskland och blev frivilliga SS-soldater på östfronten. Idag står X för Talibaner.
Vilka fler länder kan räknas upp, där vi borde vara med, men som vi hittills sviker?
Ursäkta mig men nu tycker jag det får räcka.
SvaraRaderaDet får ändå vara någon form av sans i debatten.
Menar du att svenska soldater i Afghanistan med det uppdrag de nu har är att jämställa med ss-soldater under andra världskriget?
Jag vet vem jag är, varifrån jag kommer och detta har ingenting med mina uppfattningar att göra. Höj nivån.
Till den anonyme som menar att vi skall följa en demokratisk evolutionsordning och vänta tills fackföreningarna har startat, partierna har bildats och Afghanska folket kan börja med styrelsearbete vill jag bara säga att de som försökt starta detta arbete de senaste snart 20 åren i Afghanistan har blivit dödad om inte de har haft militärt beskydd.
SvaraRaderaJag är definitivt ingen ivrare av militära insatser och att blint hävda att endast genom militära insatser kan man skapa fred är för mig helt främmande.
Att däremot hävda att alla svenska militära insatser i Afghanistan har varit av ondo för det Afghanska folket är minst lika dumt.
Vi lever i en demokrati i en skyddat del av världen.
Vi får kanske passa oss för att vara självgoda men det bör inte få oss att avvakta och låta bli att hjälpa andra människor i akut nöd.
@FD:
SvaraRaderaDet är ingen som hävdar att varenda aktion eller företagande av trupperna i Afghanistan har varit av ondo. Att de överhuvudtaget befinner sig på plats är däremot av ondo.
Vår riksdag sa av solidariska skäl ja till att delta i ISAF-styrkan i Afghanistan. 11/9-attackerna gjorde att stora delar av världen var beredda att ställa sig bakom USA i alla lägen.
Något egentligt mål med kriget har, precis som Birger Schlaug skriver, ju dock aldrig funnits. Det har hittats på olika målsättningar efterhand och för tillfället verkar den i Sverige mest utbredda men sanslöst naiva föreställningen vara att de svenska trupperna befinner sig i Afghanistan för kvinnorättens, demokratins och fredens skull.
Många verkar också tro att det är självklart att Talibanerna är de som skulle ta makten om ISAF drar sig tillbaka. Så är ju inte fallet, det finns betydligt många fler maktaktörer än så i Afghanistan, och Talibanerna har aldrig regerat hela landet.
Att man sitter i parlamentsbyggnaderna i Kabul innebär långt ifrån att man innehar kontroll över hela Afghanistan.
Vilka som är bättre eller sämre som regeringsinnehavare är inte heller helt självklart. Kvinnors situation i Afghanistan har de senaste 8 åren inte förbättrats nämnvärt utan befinner sig snarare på exakt samma nivå som under talibanernas styre.
Att svenska CarlGustaf-gevär, Stridsfordon 90 och andra machoprylar skulle kunna förändra denna situation och plötsligt skapa ett fredligt land med demokrati och som följer FN:s stadgar till punkt och pricka verkar ganska naivt eller?
Semper fi!
SvaraRadera