Jag borde kommentera partiledardebatten. Men jag ids inte.Däremot kan jag konstatera att inte en enda fågel tar sig in genom spjälorna i fågelbordet, för att sätta sig mitt i maten. De är för tjocka. Annat var det förra året!
Jag kan också berätta om en olustig känsla: Korrespondenterna hade premiär igår. Det är ett program i SVT. Tunga korrespondenter berättar lite mer samtalande, personligt och länge om sitt arbete och vad som händer. Intressant. Lite nedtaggat.
Men varje gång jag snuddar vid programmet får jag den där olustiga känslan av ifrågasättande. Så blir det när man upplevt hur en av de tunga reportrar som förknippas med programmet en gång medvetet manipulerat, hårdklippt och fejkat en intervju för att den skulle passa hennes/hans färdiga koncept. Alla andra reportrar bli misstänkta, hur icke-manipulerande de än varit i hela sina arbetsliv, bara för att de finns med i samma program. Orättvist? Javisst. Men den fadda smaken i munnen går aldrig ur.
Jag stänger av teven, går därifrån eller frågar om Lena vill spela schack istället så fort den sortens journalister dyker upp. Smaken och lukten av den känsla som kommer av att vara i händerna på en journalist som medvetet gravt manipulerat en intervju - på den tiden det inte fanns bloggar att berätta om bluffen - tycks aldrig försvinna.
Varför skall jag sitta och lyssna på en journalist som jag vet kan säga precis vad som helst, bara det passar det färdiga konceptet. Det räcker med att hon/han en enda gång medvetet gravt manipulerat en intervju. En enda gång. Sen är trovärdigheten körd i botten.
Just nu tog sig förresten en blåmes in genom spjälorna. Bantad eller svulten?
PS!
Mest märkligt i gårdagens partiledarprat var att Göran Hägglund klarade ett längre meningsutbyte utan att en enda gång svara på de upprepade konkreta frågan: Vad tycker socialministern om att ny privat storägare av svenska apotek placerat sig i skatteparadis? Han lyckades prata om allt annat. Det är så ett icke-samtal förs.
Blåmesen kanske är utförsäkrad...?
SvaraRaderaJag tycker att partiledardebatterna borde inledas, och lite då och då avbrytas med musik. Närmare bestämt John Philip Sousa´s, The Liberty Bell. Mest känd som titelmusiken i Monty Python.
Icke-samtal är de flesta proffspolitiker tyvärr experter på, och ärliga journalister är snart lika sällsynta som politiker som bryr sig om människor.
Om inte journalisterna är ärliga varifrån skall man då få korrekt nyhetsrapportering? Från bloggar typ BS?
SvaraRaderaNär det gäller media väljer dom ju vilka saker dom vill offentliggöra. Därför är det säkert många nyheter som undgår allmänhetens öron, och som många skulle reagerat på om dom bara vetat.
Exempel på icke-svar:
SvaraRaderaJag hade, som många andra, skrivit till en minister och bett om engagemang för den antroposofiska läkekonsten och naturmedicinen. Detta med anledning av att EU just då syntes hota denna vårdforms existens.
Det kom ett icke-svar i form av ett nästan fullskrivet A4-ark, där lagen om sådan medicin rabblades upp. Något svar på min vädjan fanns inte med.
Men längst ner skrev ministern något om att han skulle ta med sig min tanke. Inget mer. Det har nu gått några år sen dess. Men ännu får vi kämpa för vår rätt, uppenbarligen utan stöd av ministern.
Besök gärna www.eliant.eu
Gröna tankar
Jag ställde följande frågor angående gårdagens inlägg, men det var sent så du hade nog redan gått över till dagens inlägg:
SvaraRaderaMed din modell Birger så skulle den som tjänar 20000 kr/mån få 18000 kr/mån vid sjukdom; det tror jag hos många skulle minska viljan att arbeta igen. Hur stimulerar modellen till sänkt arbetstid? Varför just 10 basbelopp? Vad menas med den lagstadgade normalarbetstiden - jag trodde det betydde att man inte fick arbeta mer än så, men det gör det inte, eller?
Tack för en bra blogg!
Redan det bristande urvalet i medierna gör ju att det mesta ändå inte rapporteras om vilket är ungefär det samma som att medvetet manipulera. Att undanhålla viktig debatt och kunskap främjar inga demokratier.
SvaraRaderaAng trovärdighet. Är av och till med om det omvända. Folk som en gång fått förtroende och känt tillit, sen kan man rada upp misstag och felsteg, men förtroendet är orubbat.
SvaraRaderaGillar att du inte sa namnet reportern.
Mac: Jag lägger in svar på din fråga i gårdagens fält.
SvaraRaderaJust det, vem ids tänka på partiledardebatten? Sjukskrivningsreglerna, i en ny utredningsvända. Sjulingarna var ju överens under den förra mandatperioden inom socialförsäkringsutskottet. Det efter ett utredningsförslag, av Anna Hedborg (S). Tänk vad minnet är kort!!"
SvaraRaderaDet mest anmärkningsvärda är dock härvan kring Cecilia Uddén. Hon bevakade presidentvalet i USA 2004. Det var uppenbart för alla som hörde hennes program att hon snarare än att se sig som en SR-journalist såg sig som en Kerry-medarbetare. Det var dock först i en debatt i SR, där hon själv medverkade, om just hennes och övriga journalister bristande opartiskhet, som hon utan omsvep erkänner att när det gäller utrikesfrågor så behöver hon som SR-journalist inte vara opartisk.
SvaraRaderaDärefter fick hon inte arbeta mer med presidentvalet, dock…
…Cecilia Uddén är idag SR:s korrespondent i Amman och bevakar Mellanöstern, skandal SR!
…SVT:s ”Mediemagasinet” tar in henne, av alla personer, att kommentera amerikansk politik och politisk mediebevakning i USA.
Tack Hägglund för att vi slipper apoteksmonopolet. Vilka fler områden vill du förstatliga Birger? Journalistkåren? ICA? Hötorgshandeln?
SvaraRaderaPå Apteket sa en anställd, att det nu blir omöjligt att kolla, huruvida en viss vara, som tillfälligt är slutsåld, möjligen kan finnas i ett annat av vår stads apotek.
SvaraRaderaFör nu har man olika ägare och därmed ingen koppling mellan varandras datorer.
Bra eller dåligt?
Apropå media och nyheter. För några år sen läste jag en nyhet i både DN och Miljömagasinet. EU hade fattat beslut i någon miljöfråga, jag minns tyvärr inte vilken. Hur som, jag var tvungen att lägga tidningarna bredvid varandra för att verkligen tro på att de beskrivit samma nyhet ... så olika var rapporteringen.
SvaraRaderaHägglund (och hans regeringskollegor) får nog anledning att upprepa och förbättra konsten att undvika ett rakt svar på en enkel fråga.
SvaraRaderaOm de ska ha en chans att behålla regeringsmakten får väljarna helt enkelt inte veta att deras sjukvårdspolitik innebär en grov diskriminering av utsatta förorter och att privatiseringar leder till att våra skattepengar blir till vinster för ett fåtal företag - vinster som sedan hamnar i skatteparadis.
Du Fred! Var det inte sossarna som tillät privatisering med Pysslingen? Sitter inte den tänkta justitieministern Bodström i dess styrelse? De som sitter i glashus skall inte kasta sten!
SvaraRaderaMicha Zero
Anonym 18:21,
SvaraRaderaja, det har du alldeles rätt i!
Det vore mig främmande att försvara (s) när det gäller privatiseringen.
En sak, bara: när privatiseringen genomfördes fanns förhoppningar om att personalgrupper och - i skolans fall - föräldrarföreningar skulle ta över. Så skedde också - men inom flera sektorer har multinationella företag sedan tagit över alltmer och, i stället för att återföra ett återskott till verksamheten, exporterat vinsterna.
I Sverige beskylls norrmän ofta för att vara dumma, men Norge har klokt nog en lag mot detta.
Har Norge en lag, mot att vara dumma.
SvaraRaderaVar det dumt sagt?
Bra idé, som Sverige borde ta efter. Det borde vara förbjudet att vara dum -i betydelsen elak.
SvaraRaderaEn ny lag skapar också arbetstillfällen - för åklagare, poliser och advokater.
SvaraRaderaAngående icke samtal. Problemet, som jag ser det, är att alla riksdagspartierna idag har anammat det ideologilösa konceptet. Har man ingen ideologi, eller princip för hur man ska väga "motstridigheter" mot varandra, så blir all politik bara en tävlan om att få till de meningar som låter mest politiskt korrekta för stunden.
SvaraRaderaOm det som sen sägs ifrågasätts av journalister eller politiska motståndare, tex. man pekar på hur uttalanden går emot varandra, så finns det bara två sätt för politikern att förhålla sig till detta:
1) Lyssna på kritiken och faktiskt utarbeta en ideologi
2) Ignorera frågeställningen och babbla på om annat.
Att välja den krokiga och ideologiska vägen är mycket jobbigare och innebär att man ständigt kommer bli ifrågasatt, just eftersom man inte faller in i den politiskt korrekta tänkandet. Det är heller inget som premieras om du ska försöka avancera i en partipolitisk organisation där det främst gäller att vara smidig och stryka den högre maktapparaten medhårs.
Således har vi idag bara en massa babblare och att lyssna på partiledardebatter är ungefär lika kul som att titta på hur målarfärg torkar. Vad kan man göra åt det? Jag vet inte. Rösta på små partier utanför riksdagen, partier som ännu inte har blivit förstörda?
Ang journalister.
SvaraRaderaVi har rätt att "felvinkla" för att få fram vår syn på saken.