Poet. Det låter väl vackert. Men att vara poet är ingen garanti. Radovan Karadžić var poet. Och Mohamed Omar är det.Bakom de milda orden finns annat dolt.
Mohamed Omar - hyllad svensk poet och kulturskribent - avser nu att starta ett antisionistiskt parti i Sverige. Själv skriver Omar på sin hemsida att gaskamrar aldrig existerat.
Det lär vara Israels vedervärdiga agerande i Gaza - som förresten fått ohejdat stöd av Jimmie Åkesson - som fått den tidigare så hyllade Omar att komma ut som blivande partikamrat med nazister. Det stärker inte Gazas sak. Tvärtom.
På vilken sida man än står får man således skämmas för sällskapet. Stöd förresten gärna Ship to Gaza! Och läs gärna den här boken!
Det här med poeter får mig att tänka på de försök man gjort med människor för att testa hur vi ser ut i våra inre. Det visade sig att de mest milda med ett leende kunde trycka på knappen som skulle innebära döden för en medmänniska.
Vi har alltid haft en massa skit i Sverige, svenskar som hyllat nazisterna och annat perverst. Men det har kommit hit än fler galningar som lever med de mest fantastiska världsbilder och syn på gudar lovar paradis för de som begår de mest ohyggliga, inhumana, dåd. Nu senast hörde vi i radion om somalier i Sverige hotar att slakta andra somalier som inte vill delta i det krig som man lämnat. Det är ju inte undra på att en massa svenskar bli så galna, frustrerade och förvirrade så att de röstar på Åkesson och hans Sverigedemokrater.
SvaraRaderaOrolig humanist
Poesi är ingen garanti, nej men kanske en ventil.
SvaraRaderaExperimentet med hur även "de mest milda" ger varandra 450 volt för att en vetenskapsman säger att det är viktigt för forskningen att de gör det, används ofta för att visa hur lydiga vi människor är - inte för att vi vet att vi blir bestraffade om vi inte är lydiga, utan pga vår uppfostran att lyda auktoriteter - vad de än säger. Det sätter frågan om den rationella människan i perspektiv. Samtidigt som historiska förändringar till det bättre (demokrati, frihet) i regel har genomförts genom olydnad. Några modiga individer har gått före och fått med sig fler - när så man har fått med sig några från de institutioner som står närmast den förtryckande makten - så faller den eller tvingas till förändring. T.ex. i de fredliga revolutionerna i Östeuropa, arbetarrörelsen i Sverige, mm. Så vår olydnad har fört mänskligheten framåt.
SvaraRaderaIngen makt har makt så länge människor inte lyder.
("De mest milda" utgår förresten från ett förgivettagande att en ung kvinna per definition är mer mild än någon annan - också när hon bevisligen gör grymmare saker än en medelålders man. Vi har rätt fastcementerade könsstereotyper... som inte ger vika ens för uppenbara fakta - i programmet är det en ung kvinna som tvekar minst inför att ge 450 volt till en medmeänniska - en medelålders man är den som vägrar)
Annelie
Birger! Jag vill minnas att du någon gång skrev så bra om att det inte vara starka människor som var farliga, utan svaga som springer med. VAr hittar jag den texten?
SvaraRaderaAv någon anledning verkar totalitära idéer gå ihop med att vara intellektuell. Väldigt märkligt, man tycker de borde fatta bättre. Kolla bara på Jan Myrdal och hur han hyllade Pol Pot. Fenomenet är inte heller bara svenskt. Filosofen Robert Nozick har skrivet en intressant artikel på ämnet.
SvaraRaderaWhy Do Intellectuals Oppose Capitalism?
by Robert Nozick
It is surprising that intellectuals oppose capitalism so. Other groups of comparable socio-economic status do not show the same degree of opposition in the same proportions. Statistically, then, intellectuals are an anomaly.
Not all intellectuals are on the "left." Like other groups, their opinions are spread along a curve. But in their case, the curve is shifted and skewed to the political left.
By intellectuals, I do not mean all people of intelligence or of a certain level of education, but those who, in their vocation, deal with ideas as expressed in words, shaping the word flow others receive. These wordsmiths include poets, novelists, literary critics, newspaper and magazine journalists. [Läs mer]
En annan förklaring skulle kunna vara att personer som är duktiga på att berätta en historia(och att skarva till det) är det just därför de har förmågan att bortse från verkligheten, dvs logiska resonemang och fakta. Har man denna förmåga så kan man då intala sig att tex. koncentrationslägrena inte fanns eller att kommunism faktiskt kan fungera.
Ett tips: en gång när jag fyllde år bad jag mina vänner att, i stället för presenter, bidra till Ship to Bosnia.
SvaraRaderaKanske en julklapp till en vän?
Och Hitler var vegetarian och klappade på sin hund.
SvaraRaderaIntressant att du tar upp detta. Nuförtiden blir man ofta förtryckt på "ett mjukt sätt". Jag har lärt mig att känna igen detta, tror jag, och försöker säga ifrån!
SvaraRaderaDet är intressant att titta på ansikten. Många politiker tex, brukar vara stela kring munnen, "stiff upper lip" som man säger. Antagligen för att de är avstängda, på något sätt.
Jag tycker du ska utmana Adelskog och Muhammed Omar på öppen debatt om Holocaust
SvaraRaderaDominique
Det är meningslöst att diskutera med de där figurerna. De har sina standardsvar: samtida dokument är förfalskningar, vittnesmål är romaner eller avtvingade under tortyr. Eftersom deras historiesyn finns i ett parallelluniversum där normal historisk källkritik inte behöver tillämpas och alla besvärliga fakta ignoreras är de i princip omöjliga att diskutera med. Däremot är det väsentligt att prata med folk omkring dem som helt enkelt bara är upprörda över vad israelerna håller på med utan att man för den sakens skull vill bli ihopblandade med iranska mullor eller europeiska nynazister.
SvaraRaderaHej, hade ingen aning om detta, Omar som talat så fint i Tankar för dagen, i radion. Jag är så besviken.
SvaraRaderaJag har en naiv önskan om att det Mohamad Omar just nu sysslar med är ett walraff-ande under ett år.
SvaraRaderaKul att du nämner Ship to Gaza!
SvaraRadera