Modigt, tydligt och trovärdig av Sjöstedt

Man behöver inte vara vänsterpartist för att inse att Jonas Sjöstedt gjorde en lysande premiär i riksdagens partiledardebatt. 

Det är ingen tvekan om att han utstrålar trovärdighet, ärlighet och lugnt men hett engagemang. En god vinnande samtalston som tycks utgå från att han tar lyssnarna på så mycket allvar att retoriska floskler och inövade mantra är bannlysta. En bra politiker helt enkelt.

Till skillnad från Håkan Juholt är han inte fånge i sin egen retorik, till skillnad från Gustav Fridolin vågade han problematisera synen på ekonomisk tillväxt, till skillnad från allihop vägrade han att på minsta sätt försöka nolla i klimatfrågan - och han verkar dessutom, som enda partiledare, ha förstått att vi inte kan fortsätta att konsumera sönder planeten. 

Debatten i övrigt:

• Håkan Juholt blir fånge i sin egen retorik och jag känner stark oro för varje extra bisats han lägger in i sina tal. Nej, något statsman kan han aldrig bli, det har gått för långt - det största problemet är väl att hans partikamrater hela tiden sätter kniven i honom, vilket lär få honom att bli ännu mer fånge i sin egen retorik. Mitt tips är att han kommer att avgå innan sommaren. Tänkte faktiskt på Knoll och Tott när jag såg Håkan och Tommy Waidelich konferera i en riksdagsbänk. Socialdemokratins största problem är dock inte Juholt, utan socialdemokratiska politikers totala hänsynslöshet när det gäller hämnd, heder och lustmord. Borde inte hela högen skämmas?
• Fredrik Reinfeldt lever gott på sin förevisade lugn men sjönk riktigt rejält när han - av rädsla därför att han funnit sin jämlike i debatten?  - inledde en replik på Sjöstedt med att försöka sätta kommuniststämpel på honom. Lågt, på gränsen till fånigt. Sjöstedt mötte elegant och svärdet slog tillbaka på sin avsändare som - tycktes det mig - rodnade en del.
• Annie Lööf lär få svårt att få centerpartisters hjärtan att bulta i takt med att hon häpnadsväckande fundamentalistiskt försvarar riskkapitalbolags rätt att äga skolor och äldrevård. Däremot fick hon in en riktigt rejäl stöt på Gustav Fridolin när hon undrade var egentligen MP står när det gäller ägandefrågorna. 
• Gustav Fridolin valde att smita undan ett rakt svar på frågan om ägande av skolor och äldrevård - MP verkar även med den nya ledningen hålla öppet för riskkapitalbolag. Den tragiska parentesen under Maria och Peter verkar förlängas - kanske monterar man helt sonika bort den bortre parentesen. Gustav valde att mest ägna sig åt "jobb, jobb,jobb" - tydligen avser den nya partiledningen att betona någon sorts jobblinje för att förhindra att partiets kongress tar beslut om sänkt arbetstid. Gustav betonade förstås även - på ett bra sätt - vikten av att satsa mer på skolan och vården på temat: vad är det för vits att låta lärare få lön som arbetslös istället för som lärare. Klimat- och miljöfrågan var däremot nästan helt bortsopad - det var, som sagt, Jonas Sjöstedt som drev dem offensivt och som dessutom inte bara talade om investeringar i järnväg, flödande energi och klimatsmarta bostäder utan även gjorde kopplingen till vår konsumtion. Därmed har han vunnit många gröna hjärtan - och MP får se upp om inte miljöfolk i allmänhet kommer att uppleva Vänstern som det gröna partiet i riksdagen.  
• I övrigt kan, tyvärr, konstateras att Jimmie Åkesson utförde ett skickligt politiskt hantverk, Björklund som vanligt var yvig och Hägglund som vanligt inte kunde låta bli att lägga in lite småroliga bisatser trots att Odell väl sitter på axeln och viskar 'avgå, avgå' samtidigt som han sticker små knivar i partiledaren som om han vore en riktig socialdemokrat.

Hur som helst: det känns som ljuv musik för mig -  som ältat att människan i första hand inte är ekonomiska varelser, vars uppdrag är att vara kuggar i ett ekonomistiskt självgående hjul, utan biologiska, sociala och kulturella varelser - att höra den nya vänsterledaren. Insikten att det är en fruktansvärd skillnad på att bygga ett samhälle för ekonomiska varelser och att bygga ett samhälle för riktiga människor är avgörande om vi skall kunna bygga ett samhälle som inte kommer att raseras.

Tillägg 120118 kl 19:00.

• Ser att Göran Greider gör liknande analys vad gäller Juholts framtid som jag gör, det vill säga att det lutar mot att han tvingas bort.
• Ser att SvD:s ledarsida menar att svaret på Reinfeldts fråga (Vem är oppositionsledare?) bör vara Gustav Fridolin och Åsa Romson. Det hade varit roligt, men jag tycker allt tyder på att den som träder fram som statsman i den forna rödgröna gruppen är Jonas Sjöstedt.
• I DN anser man att debatten främst var en duell mellan Reinfeldt och Juholt. Lustigt att man fortfarande hänger upp det på socialdemokraterna. Frågan är om man kan göra det om ett år.