Ibland blir man lite imponerad. Som när Yvonne Ruwaida skänker 200 000 kronor av sin borgarrådslön till gröna hjältar...Viss skillnad mot moderaterna som anser att det vore rimligt med 15 000 kronor mer i riksdagslön....
En annan moderat riksdagsledamot uttalar sig i Aftonbladet om varför han stöder regeringen och röstar för att mejl och telefon skall övervakas, trots att han anser det vara felaktigt: "Det är viktigt att riksdagen har regeringens förtroende i säkerhetspolitiska frågor...".
Ska riksdagen ha regeringens förtroende? Var det inte tvärtom? Fredrik Federleys förklaring är än mer pinsam: att man bör vara lojal mot sin ledare. Glina är stöddiga i retoriken, men fega i handling.
Och folkpartisten Birgitta Ohlsson, som alltid är så pigg på att sticka ut hakan när det inte påverkar något, lär ha valt att inte komma till röstningen genom att kvitta ut sig.
Retorik går bra, det påverkar sällan karriären negativt, men att utmana i reell handling när det påverkar, det kan kosta på... Där har ni svaret på varför de högljudda motståndarna till övervakning à la FRA lägger sig platt.
