Det ryska anfallskriget och dess militärlogiska följder blir alltmer vulgära. Allt mer förstörs, krossas och sprängs i bitar. Stål, järn, rådjur, broar, människor, energianläggningar, grävlingar, harar, lagerlokaler, tåg, bilar, muséer, torg.
Vi ser också - till mer eller mindre glada utrop - hur de som iklätts uniform men som nyss var civila söner, pappor, syskon och livskamrater sprängs till köttslamsor när drönare jagat rätt på dem. Fienden.
Kriget sprider sig, som väntat, med den militära logikens automatik. Vi tittar på, ser hur det trappas upp steg för steg. Och gör inte något för att få stopp innan det går helt överstyr.
Kiev. Moskva. Drönare ligger ideligen och lurar. Starkare vapen, som når längre, utvecklas i rask takt. Ingen ska känna sig säker. Inte i Ukraina. Inte i Ryssland. Vapen tillverkas lite överallt. Utgör snart mål. Drönare var som helst, när som helst. Världen som ett dataspel. Du, jag, vi. Figurer på en skärm. Poff.
Politiker, despoter såväl som demokrater, kläms in i hörn.
Prestige, rädsla, tron att hämnd leder till frihet... hämnd för det ena som leder till hämnd för det andra som leder till...
Vi sitter på ett sluttande plan blinda och döva för vart det leder. Som fullskaleidioter. Mer vapen, bättre vapen som dödar - eller som det heter: "slår ut" - allt fler. Sliter ben och armar från kropparna. Sliter förstånd och förmåga att leva från hjärnorna.
"Det finns lngen annan väg".
Kampen för seger, kampen för rättvisa - allt efter tycke och smak- lär bli kampen för totalt nederlag. Gemensamt.
Fred, fredsforskning, diplomati, nedtrappning, konfliktlösning, se sitt agerande med den andres ögon, defensiva vapen, idén om att tala med varandra. Omodernt. Medier väljer sina experter. Ensidighet. Ett spår, ett enda jävla spår.
Vi som ännu inte blivit slamsor ska sortera våra sopor för miljöns skull.
Sverige har beställt fyra franska fregatter och vapenindustins aktier stiger i värde. Lär ligga i topp den dag det civilicerade samhället gått under och resterna reser sig som hyllning till vanvettet.
Men dom andra gick också under. Så lite rättvist blev det.
