En krönika om gemål... Birgitta Ed och Solweig Fälldin - Ed ett sänke, Solweig ett flöte.
"Ulf Kristerssons gemål Birgitta Ed har onekligen hamnat i strålkastarljuset. Eller rättare sagt placerat sig i det där ljuset. Genom inslag av häpnadsväckande dåligt omdöme.
Birgitta Ed har, med rätta eller inte, blivit ett sänke för Moderaterna och därmed kanske också för hela regeringen. Vilket kan tyckas förvånande då hon inte är en duvunge inom politiken. Tvärtom. Hon gjorde karriär inom moderata ungdomsförbundet, var sakkunnig i regeringskansliet under Carl Bildts tid och vd för en PR-byrå. Och styrelseledamot för den organisation som äger tankesmedjan Timbro.
Birgitta Eds persona, som den framgår, är raka motsatsen till ett annat statsministergemåls, nämligen Solveig Fälldins.
Om Birgitta Ed är ett sänke för sitt parti så var Solveig ett flöte. Hon stärkte bilden av Thorbjörn Fälldin som en trygg, jordnära man med folklig förankring i djupa led. Mycket riktigt, och retoriskt fulländat, talade statsministern gärna om Solweig, bjöd in journalister till det rejäla bondköket utanför Ramvik i Ångermanland medan fåren betade i hagarna, pipan rensades och traktorn stod på tunet. Solveig bjöd på kaffe och nybakat. Allt elegant bildsatt.
Solveig hade gedigna handvävda trasmattor på köksgolvet, inte sådan som Birgitta Ed inköpt för 60 000 till Sagerska på skattebetalarnas bekostnad. Och brödspadarna ska vi inte tala om.
Min egen erfarenhet av gemål är av annan art. Lena och jag träffades nämligen på det möte där Miljöpartiet bildades 1981. Lena blev – vid sidan av jobb som sjuksköterska – politiker i såväl Vingåker som i region Sörmland. Men hon slapp bli statsministergemål som någon figur skulle skriva krönika om..."
Detta var ett uttrag ur dagens krönika. Läs hela här.
