måndag 20 juli 2026

Jakt på minne...

Adam längst upp till höger...

Inför skrivande av nya boken - självbiografi som kommer ut i september -  dök plötsligt Bröderna Cartwright upp bland de minnesbilder som i stilla mak passerade revy. 

Little Joe, Adam och Hoss samt pappa Ben. Vilda Västernserie i svensk television. Började när jag var 11 år. Hela familjen samlades. För att titta på något gemensamt.

Farsan gillade den tjocke, godhjärtade men humörsvängande Hoss. Brorsan var mer inriktad på Little Joe, tjejtjusaren, som jag tyckte var en fjant. Morsan gillade pappa Ben.

Efter sex säsonger slutade jag att titta, det blev ointressant för Adam hade lagt av. Han var min favorit i serien. Adam var den tystlåtne, aningen försagde figuren som löste konflikter. Svarta kläder, svart hatt. Han drog inte revolvern ur hölstret med automatik. 

Vi käkade apelsiner, Solvargen eller Gyllene Korset. Ibland fanns en skål med mintkyssar och punchpraliner på bordet. Det var ju lördagskväll.

Adam, Joe, Ben och Hoss.