"Det var inte jag..."

Lagstiftaren....

"Det var inte jag!" – klassikernas klassiker. Många barns ryggmärgsreflex när en vas går i kras eller det plötsligt finns chokladkladd på den vita soffan är nog att säga just det. Det var inte jag.

Här är de två vanligaste scenarierna när den meningen ekar i hemmet:

1. Den osynlige kompisen: Enligt barnet var det "Någon" eller "Ingen" som gjorde det. En extremt flitig figur i de flesta barnfamiljer.
   
   
2. Frysläget: Barnet står kvar med handen i syltburken, tittar dig rakt i ögonen och levererar repliken med total övertygelse.
   
   
3. Hund-kortet: Om det finns ett husdjur i närheten är skulden redan lagd. "Det var hunden som målade med läppstift på väggen."