Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna (Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay) kommer att ställa till mycket ekologisk och social oreda - med det drivs igenom med motiv att det ska ge tillväxt och bland annat billigare sydamerikanskt kött på svenska bord. Nästan hela den gröna rörelsen är kritiska.
Problemet för gröna politiker i Sverige tycks vara att även de mindre trevliga politikerna till höger i EU motsätter sig avtalet. Är det därför gröna i Sverige är så tysta? Vilket i så fall innebär att man låter högerextrema partier styra sin egen opinionsbildning. I så fall olyckligt.
Så här klokt skrev bland annat Pär Holmgren (EU-parlamentariker för MP) för två år sedan:
"Betydelsen av EU–Mercosur-avtalet är enormt. Det skulle vara EU:s största frihandelsavtal hittills, och det är Mercosurs första frihandelsavtal någonsin. Avtalet skulle bland annat innebära ökad handel enligt ett kolonialt mönster, med import till Europa av råvaror som jordbruksprodukter och mineraler, och export av förädlade varor som bilar och kemikalier. Men det är inte frågan om att nord får fördelar och syd förlorar: Civilsamhällen på båda kontinenter samarbetar i nationella, regionala och transatlantiska koalitioner mot avtalet.
Själva avtalets natur är beroende av fortsatta destruktiva jordbruksmetoder som sätter mer press på naturresurserna och samhällena.
Redan idag importerar EU enorma mängder nötkött samt
soja till foder från Mercosurområdet, som leder till att enorma områden
av Amazonas regnskog sopas undan för att skapa plats för mer kött- och
sojaproduktion. En studie som Frankrikes regering publicerat uppskattar att avtalet skulle leda till en ytterligare 25-procentig ökning av avskogning av Amazonas. Något som också har enorma konsekvenser för de urfolk som bor där."
Slut citat.
Det vore intressant om språkrören uttalade sig i frågan.
Helst då på annat
sätt än vad den ekonomisk-politisk talesperson Janine Alm Ericson gjorde - trots att hela den gröna rörelsen var emot - när avtalet mellan EU och USA debatterades i riksdagen 2015: "Det är alldeles tydligt att
Miljöpartiet står bakom frihandelsavtalet som nu förhandlas fram. Vi har alltid
varit ett liberalt parti..." (16 juni 2015, anf 29).
Utan att lägga värderingar på det kan konstateras att det parti jag var var med att bilda och var aktiv i ansåg att det var vår
skyldighet att vara med att skapa opinion, försöka få människor att veta
vad som var på gång, ge en kritisk analys av frihandel. Så tycks inte vara fallet idag. En del tycke säkert detta är bra, andra dåligt. Självfallet retade det den socialdemokratiska ledningen, men det fick de stå ut med.
Så här ser jag på frihandel - ur en tidigare debattartikel som har några år på nacken:
Jag anser att det i allra högsta grad är rimligt att ett land som inför t ex förbud mot stråförkortningsmedel av miljöskäl också skall ha rätt att stoppa import av spannmål som är framställts med hjälp av stråförkortningsmedel. Jag anser att ett land som har djurskyddslagar som medför att t ex ägg blir dyrare skall kunna förbjuda import av ägg från burhöns utan att detta kallas protektionism.
Men, det handlar inte bara om miljö och etik. Frihandel driver mot att vi får sårbara samhällen som saknar grundläggande försörjningsförmåga. Sedan skickar politiker, som medvetet ökat sårbarheten, ut broschyrer till folket om vad man skall göra i en kris...
Att motivera frihandel med att det blir fler arbetstillfällen tillhör en gången tid. Vitsen med frihandeln är ju just att låta stordriftens och centraliseringens fördelar slå igenom. Med hjälp av rationalisering, robotisering, datoriseringar. Fler varor produceras med allt färre människor. Inget ont i det - men den som hävdar att frihandel skapar fler arbete i nutida samhälle ljuger. Om man inte menar att varuomsättningen samtidigt skall öka. Vilket knappast är något som ligger i linje med vare sig klimatmål eller andra miljömål. Men säg då det: vi prioriterar ner klimatmålen för vi tror på globaliseringen som överideologi...
Frihandel, i en tid när vågen av digitalisering sköljer över såväl varu- som tjänsteproduktion, innebär att en än större del av bolagens omsättning tillkommer utan direkt arbete av människor. Vilket medför att en allt mindre del av värdet på omsättningen kommer arbetande människor tillgodo medan en allt större del av värdet tenderar att komma kapitalägare till godo. Klyftorna kommer att öka.
.png)