torsdag 4 september 2025

Skogsutredningen

Skogen ser dig - se skogen! Örlander, Lena och landsbygdsminister Kullgren (KD). 

Så har jag då harvat - eller snarare plöjt - igenom skogsutredningen. Som - nu ska jag vara retorisk - inte är vare sig en utredning eller i första hand handlar om skog. Det är ett beställningsarbete. Och handlar om timmerproduktion. 

Vid närmare eftertanke är detta inte bara retorik. Det är en saklig bedömning. Utgångspunkten, även om några vackra ord finns med, är att skog är detsamma som timmer. När den "särskilde utredaren" Göran Örlander (hämtad från timmerindustrin), skrev om sin utredning på DN Debatt beklagade han att det finns "en begränsad tillgång till skogsråvara". Han skulle tydligen vilja ha en obegränsad tillgång till skogsråvara. 

Låt mig upplysa om att nästan ingenting i vår värld är obegränsat. Ett gammalt vackert citat är följande: för att tro på obegränsad tillväxt på en begränsat planet måste man vara antingen idiot eller nationalekonom. 

Dessvärre tycks allt färre politiker och utredare kunna skilja på behov och begär. Begrepp som "tillräckligt" är som en svordom i ekonomismens kyrka.

I en kryptisk mening i sin DN-artikel hävdar den glade professor Örlander att "regelverk som minskar skogstillväxten och avverkningsnivåerna" innebär "oproportionerligt hög kostnad för samhället". 

Jag anar - rätta mig om jag har fel - att den gode professorn drabbats av den ekonomistiska virus som sätter sig på hjärnan och monterar om tankebanorna så att hjärnan slutsats är att naturkapital kan ersättas med finansiellt kapital. Det vill säga verkligheten kan ersättas med siffror på konton. Kanske har detta märkliga synsätt förstärkts av att vi lever våra liv allt mindre IRL (In Real Life) och är på väg att börja leva våra liv i form av avatarer. 

Nåja. Utredaren (den fysiska, inte någon avatar) hävdar (ett räkneexempel aningen luddig grund) att ökad skogstillväxt på 24 procent ger ett "ökat samhällsekonomiskt  värde på upp till 940 miljarder de kommande hundra åren. Ja, jävlar! Gödsla, ta bort skyddsregler, minska antalet fåglar, ersätt skyddade naturområden med timmerodling, upphäva naturreservat, bekämpa skyddslagstiftning från EU och hugg ner utav bara helvete. 

Och - en ny finess! -  pimpa med att regeringen ska få frisera siffror som skickas sin till EU, ty Naturvårdsverket har liksom inte fattat att de där siffrorna som ska belysa hur det går för naturen inte ska bygga på hur det står till utan på vad regeringen vill. Gammal fin ådra från snubbarna som i Sovjetunionen och liknande satte upp femårsplaner som skulle bevisas uppfyllda oavsett verkligheten. 

Till detta kommer, vilket också var regeringens önskemål, trumpistiska förslag om alternativa sätt att räkna. En gång i tiden var begreppet "alternativ" något ganska fint som syftade på mångfald, numera innebär begreppet mer något som har med alternativa sanningar att göra.

Nu lämnar jag det mer yviga språkbruket. Även om jag trivts bra med det, för jag är milt sagt förbannad på hur svensk skogspolitik bedrivs och ska bedrivas om avatarerna får som de vill.

Utredningen tillsattes för ungefär ett och ett halvt år sedan. Två delbetänkanden är levererade. Ganska rejäla bibbor sett till antalet sidor. Mer att tusen stycken. Läsvärt? Jo,då. I var fall värt att ploga, om än ej harva, igenom. För minst var tionde sida kan man nog räkna med att en art kommer att försvinna under ett hundraårsperspektiv om regeringen får som den vill. (Ursäkta den retoriska formuleringen, men jag menar att den tyvärr är mer saklig än retorisk). 

Allt fler vill ha träd. Att göra drivmedel av, att göra plast av, att göra hus av, att göra papper av, att göra bränsle av, att göra läppstift av. Att tjäna siffror på. Ingen jävel tycks vilja räkna. Att skogen inte räcker till om vi ska bevara riktig natur och biologisk mångfald. Det glupska tillväxtsamhällets begär är obegränsat. Biologisk mångfald, kärnan i livets väv, väger mycket lite i en kvartalsrapport. 

Utredningen finns här.