Bild: 20 sept 1981. Partibildande mötet. |
På dagen 42 år efter det att Miljöpartiet bildats dog initiativtagaren Per Gahrton. Idag ett år sedan.
I Sveriges Radio har jag hört två programledare (Kalle Lind och Tomas Nordegren) under året avfärdat honom som rabulist. Oerhört dumdrygt, okunnigt och nedsättande.
Per var djupt demokratisk och stod alltid, även när det var obekvämt och personligt dyrbart, för sina ideal. Han lät sig aldrig köpas.
Han lämnade Folkpartiet och blev den, då så starka, liberala pressens hackkyckling.
I juni 1980 skrev han på DN-debatt att det var dags för ett nytt politiskt parti.
Det var den artikeln jag, Lena och många andra gick igång på.
I artikeln skrev han: "Tillväxtsamhället har sin egen undergång inbyggd i sig".
Och konstaterade:"Det finns inget parti i Sveriges riksdag som klart och entydigt kräver att samhällsekonomins tillväxtmål skall ersättas med ett balansmål. Det finns ingen politiker som trovärdigt kan beskriva nya kvalitetsmål. Det finns ingen politisk ideologi som bygger på nutid och framtid, bara på förlegade 1800-talssystem."
Först inför valet 1985 inrättades uppdraget som språkrör. Per blev det första manliga röret.
Jag blev det andra, det var Per som föreslog att jag skulle ta vid. En för mig orimlig tanke. Men så blev det i alla fall. Tack vare Per.