IGÅR RINGDE DET UT! RIKSDAGEN GICK PÅ SOMMARLOV. DET VAR SÅLEDES LEDAMOTSSLÄPP. Det beskådas inte lika ymnigt som kosläppen. Men handlar väl ändå om någon sorts befrielse.
.png)
För en vanlig dödlig riksdagsledamot avslutas riksdagsåret under festliga former. Talmannen, som sällan är ett under av humor, önskar de folkvalda en god och närande sommar med tid för reflektion och vila.
De sista debatterna som avhålls i plenisalen kan vara smått euforiska, ungefär som surret i en bikupa på våren. Samtidigt är de flesta måna om att inte prata så länge, för då riskerar alla att få kvarsittning några dagar för att hinna med de beslut som måste klubbas.
Jag har faktiskt varit med om att talmannen till och med uppmanat de folkvalda att hålla sig kort på grund av att sommarlov väntar. Demokratiskt ganska märkligt.
FESTER SÅ DET SNURRAR I HÅRET
Fester innan sommarlovet är brukligt. Mitt första mer konkreta sommarminne från tiden i riksdagen var när en idogt arbetande riksdagskvinna, pyntad med små propellrar på pinnar fästade i håret, rusade in i kammaren, aningen fnittrigt småberusad, för att rösta, men bara måste springa fram till mig som varande språkrör för Miljöpartiet och högljutt förklara att hon minsann också gillade vindkraft. För tydlighetens skulle pekande på sina propellrar.
Jaha, du, sa jag, men det är väl ändå på håret.
När hon kommit ner till sin plats ett femtontal meter från min riksdagsbänk kom hon på att det var ganska roligt sagt. Så hon rusade tillbaka till mig och sa att hon inte visste att miljöpartister kunde vara roliga.
Sedan rusade hon tillbaka till sin bänk för att upptäcka att hon missat voteringen med cirka fem sekunder.
DE SKORRADES FRÅN BRYGGAN
Det lilla fattiga Miljöpartiet hyrde förresten en liten charmlös turistbåt för att åka runt Djurgården som avslutning på riksdagsåret. Från samma kaj avgick Moderaternas inhyrda dyra jättebåt. På bryggan högt däruppe stod Carl Bildt och tittade ner på mig och önskade med skorrande r ”en god sommar till språkröret där nere”.
Det var ganska roligt sagt. Även om han inte själv visste det. Språkrör är nämligen det rör som maskinisten förr talade i när han skulle berätta om den mer eldfängda verkligheten för kaptenen på fartyget.
När de vanliga ledamöterna lämnat riksdagshuset för att möta sommaren tar allvaret vid för partiledningarna. Om detta ska jag berätta i ett kommande lössläppt Sommarprat.
